Industriarbetarnas tidning

Odla för dina drömmar, miljön – eller lite lugn och ro

13 april, 2022

Skrivet av

Det är oroliga tider. Vi ska bunkra mat och vara redo för krisen. Men en egen täppa kan ge mer än bara reserver, den kan ge lugn och ro.

Tre enkla nybörjargrödor

För balkongen

Krispiga, söta, underbara sockerärtor går att så i en ordentlig balkonglåda. Välj en sort som är lagom hög (står på fröpåsen) och sätt pinnar eller snöre som växtstöd. Ju mer du skördar desto fler ärtskidor kommer. Är lådan stor kan du så sallat i kanten, eller sätta ner kryddplantan du köpt i affären. 

För pallkragen

Zucchini, squash eller courgette – olika namn för samma sak. Så direkt i jorden när den är varm och risken för frost är över. Det räcker med en planta! Du kommer att drunkna i zucchini. Plantan blir stor och tar så småningom upp hela lådan. Men du hinner så och skörda till exempel sallat, rädisor eller spenat på den andra halvan av lådan innan dess. Eller så en slingerkrasse som får bre ut sig och ramla över kanten.

För trädgården 

Varför inte testa det där med potatis? Den sköter sig i princip själv. Gräv upp en bit av gräsmattan och sätt ner potatisen, täck med jord och vänta. Kupa upp jord runt plantan när den tittat upp, så att inte potatisarna nås av solen och blir gröna. Det brukar sägas att potatisen är mogen efter blomning, men det är bara ett riktmärke. Stick ner en hand och känn efter. Köp sättpotatis i trädgårdshandeln – potatis i matbutiken är inte kontrollerad mot sjukdomar som kan sprida sig i jorden.

Jag som odlar min egen potatis får räkna med att bli ifrågasatt. ”Den kostar ju tre spänn kilot i affären”, finns det alltid någon som behöver påpeka. Som om det var värdet i pengar jag är ute efter när jag drar upp fårorna i jorden och måttar ett lagom avstånd mellan knölarna.

Det gör jag den tiden på året då solen värmer ordentligt, utan att ännu rå på kylan i skuggan. Näsan rinner lite. Jorden fastnar under skosulorna. Sedan stegar jag runt i min kvadrat av kolonilottsområdet. Drar upp lite våtarv. Rensar bort fjolårets torra kvistar från oreganoplantan. Längst ner finns ny grönska och klätterrosen intill har sprängfyllda bladknoppar.

Det snackas om en ny grön våg. Människor flyttar ut från städer. Folkhögskolor fyller varenda kurs om hållbar odling. På tv kan vi följa säsong efter säsong om en självförsörjande gård i Skåne och köerna till kolonilotter växer. 

Vad är det med småskalig odling som lockar så? Lite grovt – och fördomsfullt – kan man dela upp entusiasterna i tre grupper:

Preppern. Enormt insatt i Sveriges nedmontering av beredskapslagren, liksom i hur några få megastora företag kontrollerar hela världens livsmedelsproduktion. När – inte om – krisen kommer har preppern en jordkällare full med rotfrukter, lök, egna konserver och inläggningar. Självklart också en egen brunn och elproduktion. 

Miljögurun. Bekymrad över klimatförändringar och miljögifter. Föredrar gamla kulturarvssorter framför hårt förädlade grödor. Strävar efter att bli självförsörjande, åtminstone på någon grönsak. Vill äta så mycket hemodlat som möjligt för att slippa transporter, förpackningar och gifter. Inte ens tryckimpregnerat virke kommer in i den här trädgården.  

Drömmaren. Kliver in i sin trädgård och hamnar i en annan dimension. Pratar med sig själv och sina plantor. Brister ut i förtjusta små läten över något som grott, vuxit eller mognat. Säger ofta att hen ska till trägårn’ en halvtimme, men blir kvar halva dagen utan att sen kunna förklara vad hen har gjort. 

När jag skrev på arrendeavtalet och kunde gräva mitt potatisland, var det första gången på ett halvår som flera timmar flöt förbi utan att jag kände hur dåligt jag mådde.

Den lilla kvadraten mark som jag hyr sedan tio år har närapå räddat mitt liv. Inte för att den har gett mig mat att leva på. När jag skrev på arrendeavtalet och kunde gräva mitt potatisland, var det första gången på ett halvår som flera timmar flöt förbi utan att jag kände hur dåligt jag mådde. Genom åren har den många gånger varit min luftficka, räddningsplanka och kraftstation.

Min hemodlade potatis är ingen ekonomisk affär och min odlingslott har aldrig gått med vinst. Men det är klart – räknar jag in alla timmar av ro och mindfulness som har kommit på köpet så har jag något mycket värdefullt. 

Att utmattade själar får trädgårdsterapi på recept är inget hokus pokus. Något händer i oss när vi tar in naturen. Vi kan inte effektivisera en purjolök. Den växer i sin takt. Vi får slappna av och rätta oss efter den.

Jag räknar mig till gruppen drömmare, men nog finns även en bit av miljögurun och preppern i mig. Särskilt nu. Skenande bränslepriser gör att våra riktiga bönder inte har råd att odla lika mycket mat till oss som vanligt. 

Så när jag plockar upp min svindyra nypotatis runt midsommar behöver jag inte fundera på om det ens finns någon i affären. Eller vad den kostar. Min är ändå godast.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Följ nya trenden – odla din egen mat

Följ nya trenden – odla din egen mat

Att sätta tänderna i en egen, solmogen tomat är en ren njutning som allt fler vill unna sig, vare sig man har trädgård, balkong, några krukor eller en plätt på gården. Trenden är tydlig bland årets trädgårdsböcker, där sinlighet och smak står i förgrunden.

Volontärerna i Nyvång älskar sin hembygd

Volontärerna i Nyvång älskar sin hembygd

Runt om i Sverige kämpar ideella krafter för att hålla minnen av gamla arbetsplatser vid liv. Som i skånska Nyvång. Här låg en gång Nordens största kolgruva. Men nu tycks även museiföreningen sjunga på sista versen.

Spionförfattaren som själv var agent

Spionförfattaren som själv var agent

John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Tusen problem – en syndabock

Tusen problem – en syndabock

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Du sköna nya spelvärld

Du sköna nya spelvärld

Banbrytande ljussättning och nästan obefintliga laddningstider kan förändra hur tv-spel ser ut och fungerar. Förhoppningarna efter att Xbox Series X och Playstation 5 lanserades i november är stora.

Val 2022 Eftersnack om valresultatet

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Förloraren blir vinnare

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Den anständiga högerns haveri

Den anständiga högerns haveri

Det blev som väntat en valrysare och valvakan pågår än. När detta skrivs har 1500 valdistrikts röster räknats och det är ännu mycket jämnt. Den rödgröna sidan leder och skulle detta resultat stå sig när alla röster är räknade blir Magdalena Andersson ny statsminister. Det skulle då stämma överens med både TV4:s och SVTs vallokalsundersökningar. […]

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.