IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform. Det betyder att det nu är klart att förbundet deltar i de två samordningarna.

Förslaget togs med acklamation på IF Metalls avtalsråd på Folkets Hus i Stockholm. På onsdagen inleddes avtalsrådet med att förbundsordförande Marie Nilsson talade. Hon sa att man ser en avmattning av konjunkturen, men från en hög nivå. Minskad sysselsättning beror inte på för höga löner.

– Det finns utrymme för en uppjustering av avtalen. Det är ingen uppväxling, utan en uppjustering av kraven vi haft de senaste åren, säger hon om beslutet att kräva 3 procents löneökningar i avtalsrörelsen.

Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att konjunkturen inte är avgörande för lönekraven. Riksbankens inflationsmål och företagens konkurrenskraft är utgångspunkter.

– Vi håller inte på och studsar upp och ner, sa han vid en presslunch i samband med avtalsrådet.

Han säger att de nedtaktningar som sker i bilindustrin är från en mycket hög takt.

– Men ingen vet hur det ser ut om ett halvår. Vi får se hur det ser ut när vi sitter och förhandlar i mars.

Samordning inom LO

Två förbund har ställt sig utanför LO-samordningen, Pappers och Kommunal, men det är inte förrän senast den 6 december som alla förbund ska ha svarat definitivt.

I samordningen ingår att man står bakom det så kallade märket – att industrin träffar avtal först. De fem förbunden inom 6F har tidigare varit kritiska till märket, men har nu ställt sig bakom samordningen.

– Just nu är det lugnt. Sedan kan det bli ett kritiskt läge när vi kommer fram till ett bud, säger Marie Nilsson.

Hon säger att även om det är IF Metall som ska träffa de första avtalen, så har de en ständigt pågående diskussion med de andra förbunden. De har till exempel frukostträffar inbokade flera dagar i veckan när avtalsrörelsen hettar till. Men under själva förhandlingarna är industrin ensamma.

– Vi vill att de andra ska lita på oss är att vi har gjort vårt yttersta, säger Marie Nilsson.

Striden om märket

Låglönesatsning

I LO-samordningen finns en låglönesatsning som är utformad som ett ”knä” vid 26100 kronor i månadslön. För anställda som ligger under det tillförs det till potten lika mycket som om de hade tjänat 26100 kronor.

Knä-gränsen är beräknad som 89,7 procent av teknikavtalets snittlön. Det är samma andel som vid förra avtalsrörelsen, då knäet det första året var 24000 kronor.

Däremot har knäet höjts mer än avtalets löneökningar. För första gången på länge har det varit löneglidning – med 1 procent – på teknikavtalet, så knät har räknas upp mer. Löneglidningen tros bero på att det har varit svårt att få tag på kvalificerade arbetare.

Även Facken inom industrin har ställt sig bakom låglönesatsningen.

– Det innebär att vi har en stor acceptans för detta på svensk arbetsmarknad, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Anställningstrygghet

Parallellt med avtalsrörelsen pågår diskussioner mellan Svenskt Näringsliv respektive LO och PTK om förändringar av anställningstrygghet och omställning. De är under press av besluten i januariavtalet om att det ska ske uppluckringar i lagen om anställningsskydd. Två arbetsgrupper tittar på anställningstrygghet respektive kompetensutveckling. Det gäller att hinna före lagförslaget som ska komma i maj.

– Jag hade önskat mig att vi varit längre fram. Att vi hade kunnat presentera en överenskommelse inför avtalsrådet. Där är vi inte, säger Veli-Pekka Säikkälä som hoppas på en principöverenskommelse före jul.

Avgörande för vad avtalsrörelsen kommer innehålla är också den process som pågår i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar, och som kan avgöra om avtalsförsäkringarna får förhandlas i vanliga avtalsrörelsen. Om facket förlorar kan det hända att man säger upp försäkringarna.

– Vi håller på och överväger det nu, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

265 motioner

Det fanns 265 motioner till avtalsrådet. De handlade om saker som arbetstider, arbetsmiljö, lönesystem, ob-tillägg och försäkringar. Flera avslogs, men ett vanligt beslut var också att skicka vidare motionerna till en eller flera förhandlingsdelegationer, som ska titta närmare på hur de passar i respektive avtal och prioritera vilka krav som är viktiga.

Flera gick upp i talarstolen och talade för rätten att få tjänstledighet för att pröva på nytt arbete, bättre helglön, bemanningsavtalet, högre semesterersättning, mindre övertid och utökad rätt till permission. När det rörde permission, handlade flera inlägg om att utöka begreppet nära anhörig till att även gälla barnbarn, så att man får betald ledighet för begravning. Men när det gällde detta och andra typer av arbetstidsförkortning hänvisade förbundsstyrelsen till att man prioriterar mer inbetalning till delpensionen, och motionerna avslogs.

Däremot röstade avtalsrådet för att frågan om betald ledighet vid läkarbesök på samhallsavtalet skickas till förhandlingsdelegationen.

Flera ville att förbundet skulle driva att arbetsgivarens rätt att beordra övertid ska minskas. Frågorna skickades till förhandlingsdelegationerna.

Avtalsrådet bestämde också att förbundet ska driva att osakliga löneskillnader ska utjämnas med friska pengar.