Missbrukaren måste få hjälp

Arbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

Några håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Avtal 2020

Avtalsrådet röstade för LO-samordningen med acklamation. Foto: Anna Julius

IF Metall väljer samordning i avtalsrörelsen

IF Metalls avtalsråd har antagit både LO-samordningen och Facken inom industrins avtalsplattform. Det betyder att det nu är klart att förbundet deltar i de två samordningarna.

Förslaget togs med acklamation på IF Metalls avtalsråd på Folkets Hus i Stockholm. På onsdagen inleddes avtalsrådet med att förbundsordförande Marie Nilsson talade. Hon sa att man ser en avmattning av konjunkturen, men från en hög nivå. Minskad sysselsättning beror inte på för höga löner.

– Det finns utrymme för en uppjustering av avtalen. Det är ingen uppväxling, utan en uppjustering av kraven vi haft de senaste åren, säger hon om beslutet att kräva 3 procents löneökningar i avtalsrörelsen.

Avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att konjunkturen inte är avgörande för lönekraven. Riksbankens inflationsmål och företagens konkurrenskraft är utgångspunkter.

– Vi håller inte på och studsar upp och ner, sa han vid en presslunch i samband med avtalsrådet.

Han säger att de nedtaktningar som sker i bilindustrin är från en mycket hög takt.

– Men ingen vet hur det ser ut om ett halvår. Vi får se hur det ser ut när vi sitter och förhandlar i mars.

Samordning inom LO

Två förbund har ställt sig utanför LO-samordningen, Pappers och Kommunal, men det är inte förrän senast den 6 december som alla förbund ska ha svarat definitivt.

I samordningen ingår att man står bakom det så kallade märket – att industrin träffar avtal först. De fem förbunden inom 6F har tidigare varit kritiska till märket, men har nu ställt sig bakom samordningen.

– Just nu är det lugnt. Sedan kan det bli ett kritiskt läge när vi kommer fram till ett bud, säger Marie Nilsson.

Hon säger att även om det är IF Metall som ska träffa de första avtalen, så har de en ständigt pågående diskussion med de andra förbunden. De har till exempel frukostträffar inbokade flera dagar i veckan när avtalsrörelsen hettar till. Men under själva förhandlingarna är industrin ensamma.

– Vi vill att de andra ska lita på oss är att vi har gjort vårt yttersta, säger Marie Nilsson.

Striden om märket

Låglönesatsning

I LO-samordningen finns en låglönesatsning som är utformad som ett ”knä” vid 26100 kronor i månadslön. För anställda som ligger under det tillförs det till potten lika mycket som om de hade tjänat 26100 kronor.

Knä-gränsen är beräknad som 89,7 procent av teknikavtalets snittlön. Det är samma andel som vid förra avtalsrörelsen, då knäet det första året var 24000 kronor.

Däremot har knäet höjts mer än avtalets löneökningar. För första gången på länge har det varit löneglidning – med 1 procent – på teknikavtalet, så knät har räknas upp mer. Löneglidningen tros bero på att det har varit svårt att få tag på kvalificerade arbetare.

Även Facken inom industrin har ställt sig bakom låglönesatsningen.

– Det innebär att vi har en stor acceptans för detta på svensk arbetsmarknad, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Anställningstrygghet

Parallellt med avtalsrörelsen pågår diskussioner mellan Svenskt Näringsliv respektive LO och PTK om förändringar av anställningstrygghet och omställning. De är under press av besluten i januariavtalet om att det ska ske uppluckringar i lagen om anställningsskydd. Två arbetsgrupper tittar på anställningstrygghet respektive kompetensutveckling. Det gäller att hinna före lagförslaget som ska komma i maj.

– Jag hade önskat mig att vi varit längre fram. Att vi hade kunnat presentera en överenskommelse inför avtalsrådet. Där är vi inte, säger Veli-Pekka Säikkälä som hoppas på en principöverenskommelse före jul.

Avgörande för vad avtalsrörelsen kommer innehålla är också den process som pågår i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar, och som kan avgöra om avtalsförsäkringarna får förhandlas i vanliga avtalsrörelsen. Om facket förlorar kan det hända att man säger upp försäkringarna.

– Vi håller på och överväger det nu, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

265 motioner

Det fanns 265 motioner till avtalsrådet. De handlade om saker som arbetstider, arbetsmiljö, lönesystem, ob-tillägg och försäkringar. Flera avslogs, men ett vanligt beslut var också att skicka vidare motionerna till en eller flera förhandlingsdelegationer, som ska titta närmare på hur de passar i respektive avtal och prioritera vilka krav som är viktiga.

Flera gick upp i talarstolen och talade för rätten att få tjänstledighet för att pröva på nytt arbete, bättre helglön, bemanningsavtalet, högre semesterersättning, mindre övertid och utökad rätt till permission. När det rörde permission, handlade flera inlägg om att utöka begreppet nära anhörig till att även gälla barnbarn, så att man får betald ledighet för begravning. Men när det gällde detta och andra typer av arbetstidsförkortning hänvisade förbundsstyrelsen till att man prioriterar mer inbetalning till delpensionen, och motionerna avslogs.

Däremot röstade avtalsrådet för att frågan om betald ledighet vid läkarbesök på samhallsavtalet skickas till förhandlingsdelegationen.

Flera ville att förbundet skulle driva att arbetsgivarens rätt att beordra övertid ska minskas. Frågorna skickades till förhandlingsdelegationerna.

Avtalsrådet bestämde också att förbundet ska driva att osakliga löneskillnader ska utjämnas med friska pengar.

Vi frågade några delegater: Vad är den viktigaste frågan för dina medlemmar?

Kenneth Hasselberg, Samhall Ronneby. Pia Litbo, Samhall, Kristianstad.
– Arbetsmiljön, framför allt den psykosociala. Vi byter ofta chefer. De har inte alltid koll på vad Samhall är, och vilka funktionshinder som finns. Det blir inte den tryggheten man skulle behöva.

 

Alexandra Johansson, lokalombudsman Dackebygden, tidigare AMB i Broakulla.
– Det är lönen. Och sånt som ob-tillägg, semesterersättning – allt som har med pengar att göra.

 

Robert Wallgren, Ålö, Umeå.
– Rätten att bestämma över sin arbetstid. Det är saker som beordring av övertid, och arbetstidskorridoren, som många medlemmar tycker är för stor. Det handlar om frihet att bestämma över sin tid.

 

Simon Ryndal, Ludvig Svensson, Kinna.
– Att det ska finnas en introduktion för alla nyanställda om säkerhet, och även när man byter avdelning. Det är ofta nyanställda som skadas. Det står i arbetsmiljölagen att man ska få säkerhetsinformation, men med det här kan man få ner det mycket mer i detalj.

Läs mer: Avtalsrörelsen


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Pappers krav: kortare arbetstid för skiftarbetare

Pappers ska nu driva kravet på kortare arbetstid för skiftarbetare i avtalsrörelsen. Därmed vann Avdelning 111 Grycksbo över förbundsstyrelsen efter viss debatt.

4

GS säger ja till samordning

GS-fackets förbundsmöte beslutade att anta både LO-samordning och Facken inom industrins avtalsplattform.

Teknikföretagen byter förhandlingschef

Strax innan avtalsrörelsen inleds på allvar meddelar Teknikföretagen att deras förhandlingschef Anders Weihe slutar.

1
Ordföranden för Facken inom industrin

Industrifacken kräver 3,0 procent

Det finns ingen anledning att växla ned löneökningstakten. Det anser Facken inom industrin som kräver 3,0 procent på ett år.

1

Nu avgörs om LO får driva sina krav på bättre försäkringar

AvtalsförsäkringarDet låter som en byråkratisk detalj – men det kan vara avgörande för vad du får i pension eller ersättning om du blir sjuk av jobbet. Nu avgörs striden om förhandlingsordningen.

2

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Från filmen om märket.

Striden om märket

VIDEO: MÄRKETIndustrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

1

Här är kraven LO vill få igenom i avtalsrörelsen

Avtal 2020Låglönesatsning, slopad vållandeprövning för arbetssjukdomar och inbetalning av avtalspension från första arbetsdagen. Det är några av LO-kraven i avtalsförhandlingarna.

GS-facket: Väl värt att samordna sig kring

GS-fackets medlemmar berörs endast marginellt av låglönesatsningen, men den är oerhört viktig av solidariska skäl, tycker avtalssekreterare Madelene Engman.

Pontus Georgsson

Pappers lämnar LO-samordningen

I likhet med Kommunal väljer även Pappers att lämna LO-samordningen. ”Det finns ingen samordning att ställa sig bakom”, sa förbundsordförande Pontus Georgsson till DA på onsdagen.

IF Metall: Kommunal hade kunnat använda låglönesatsningen

LO-samordningenNär andra begär extra, begär Kommunal extra extra, tycker IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Därför kunde de inte ställa upp på kraven på extra satsningar till exempelvis barnskötare och undersköterskor.

1

Kommunal lämnar LO-samordningen

Kommunal väljer att dra sig ur LO-samordningen efter att inte fått igenom sina krav. Pappers: Det är djupt olyckligt.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

2
Marcus Bolin

Han är ny avtalsansvarig på Pappers

Ny ansvarigFyraprocentigt lönelyft. Plus bättre pensioner och mindre övertid. Pappers inledde årets avtalsrörelse med en rivstart – och en ny ansvarig, Marcus Bolin.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

PerspektivSnart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Nu syns kompetensen i lönekuvertet

I åratal försökte klubben på Eson Pac förhandla fram ett löneavtal. Till slut satte de hårt mot hårt, synade nedläggningshotet och lyckades.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Avtal 2020Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

2

Makt över tiden viktigt för GS medlemmar

GS-facketLönen hamnar alltid i centrum i avtalsrörelsen. Men makten över arbetstid och fritid hamnar högt på listan över vad medlemmarna tycker att GS-facket ska driva i förhandlingarna.

1

”Nu är det mer rättvist”

LönerMånga tjänar långt under snittlönen, och kvinnor tjänar mindre än män. Inför varje avtalsrörelse dyker frågan upp: Hur blir lönerna mer rättvisa? För tre år sedan prövades en ny lösning – nu börjar resultatet synas.

Låglönesatsningen – lyckad modell eller en krusning på ytan?

För dig som vill veta merHur få bort orättvisa löneskillnader? I senaste avtalsrörelsen testades ett nytt sätt att lösa den eviga frågan. Men låglönesatsningen har mötts av både ris och ros.

Marcus Bohlin, Pappers avtalskoordinator

Här stolpar Pappers fler krav inför avtalsrörelsen

UpptaktBättre pensioner, utbyggd ATK och mindre övertid. Det är några av de krav som Pappers tycker är viktiga i avtalsrörelsen. Plus högre löner förstås.  

Pappers sätter press på LO

PerspektivDet var dagen då Pappers vände upp och ner på avtalsrörelsen – långt innan den ens hade hunnit börja. Ett oväntat utspel som tyder på att den kommande lönerörelsen inte blir lik någon annan, skriver DA:s Harald Gatu.

1
Pontus Georgsson

Pappers kräver rejäla lönelyft

Kickstartar avtalsrörelsenEtt lönepåslag på fyra procent. Det kräver Pappers att deras medlemmar ska ha när lönerna ska omförhandlas nästa år. ”Vi tycker att arbetsgivarna är skyldiga oss mer pengar.”

1

”För tidigt att prata siffror”

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, om Pappers utspel för 4 procent i löneökningar.

Arbetsgivarna: Löneökningstakten måste ner

Pappers krav på fyra procent saknar verklighetsförankring, svarar Industriarbetsgivarna. ”Löneökningstakten måste ner om vi ska ha jobben kvar i Sverige i framtiden”, säger förhandlingschef Per Widolf.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Knarket i industrin

”Drogtester är som ett lotteri”

Om du åker fast i ett drogtest på jobbet kan du köpas ut, polisanmälas, omplaceras eller skickas till behandlingshem. Rättsläget är oklart. Privata företag bestämmer själva hur de gör.

1

Åkte fast i drogtest – och fick ­behålla jobbet

ArbetsrättMårten åkte fast i ett drogtest på jobbet. Platschefen ville sparka ut honom, men han tog strid. ”Arbetsgivaren ska skita i vad jag gör på min semester.”

Volvo kan ha begått narkotikabrott

Volvo kan ha gjort sig skyldigt till narkotikabrott. Företaget har inte polisanmält när de hittat misstänkta droger i lokalerna. I stället har Volvo sparat misstänkt knark.

Sålde knark via företagets mobil

Langare använde företagets mobil för att sälja knark. Trots att företaget tidigare flaggat för drogrelaterade problem inledde polisen ingen förundersökning.

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

Striden om arbetsrätten

Fem LO-förbund lämnar Las-förhandlingarna – men IF Metall är kvar

ArbetsrättFacket gör för stora eftergifter mot arbetsgivarna om anställningstryggheten anser fem fackförbund och hoppar av förhandlingarna. Men IF Metall tänker vara kvar.

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Ministerns möte med skuggsamhället

Nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark fick följa med på en inspektion – det blev en ögonöppnare. ”En av de illegala arbetarna bodde på biltvätten.” Nu vill hon ta krafttag mot arbetslivskriminaliteten.

Människoexploatering prövas i rätten för första gången

PerspektivDen nya lagen om människoexploatering sätts på prov i ett aktuellt rättsfall. En fällande dom kan bli vägledande, skriver DA:s Elinor Torp, som bevakar den utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

ArbetslivskriminalitetAnto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

3

Tjänstepension

Anders, 22, sparar till pensionen

TjänstepensionNär Anders Engberg, 22, förstod att inga premier betalas in till tjänstepensionen innan 25 års ålder slängde han ihop en kalkyl. Resultatet – det kan betyda en miljon kronor mindre när han går i pension.

Det här behöver du ha koll på om pensionen

PensionstipsSatsa på att jobba så många år som möjligt – det är viktigare än att spara till pensionen, tycker pensionsekonomen Kristina Kamp

10 frågor om tjänstepension

DA reder utVad är tjänstepension, vem har rätt till den och när betalas den ut?

Elbilen banar väg för industripolitiken

PERSPEKTIVI dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Sofia sadlade om till fransstylist

PROFILENSofia Hansemyr tröttnade på jobbet som maskinoperatör på Sandvik. Hon lärde upp sig till fransstylist, startade en salong och sade till sist upp sig.

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

3 000–4 000 husvagnar senare

ÖGONBLICKET Klockan är 10.47 på Solifer Polar i Dorotea.

Bildreportage

Ingen klaustrofobi. Varvs­arbetaren Johan Forsander är svetsare och perfektionist. Den här dagen jobbar han djupt inne i ångfartyget Bohusläns trånga ångpanna. Foto: Sören Håkanlind

Sista varvet

BildreportagetFotografen Sören Håkanlind skildrar verksamheten på Gotenius Varv. I dag är det enda varvet som finns kvar den gamla varvsstaden Göteborg.

1

Stora arbetsmiljörisker på tunga industrier

ARBETSMILJÖNio av tio tunga industrier har brister i arbetsmiljön. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter inspektioner av 480 kemi- och processintensiva företag.

Riskerna som skapar dödsolyckor

ArbetsmiljöNär de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Med satiren som livsstil

EWK-vinnareKarin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Industrin och klimatet

Drönarbild över marken som förbereds för bygget av Northvoltfabriken

Vägen till en ny bilindustri

OmvandlingenI elbilssamhället är det de nya företagen som driver utvecklingen. Men vad händer med de tusentals anställda som är beroende av den gamla förbränningsmotorn?

Verktyg med gummi skyddar montörerna

ARBETSMILJÖVibrationsskador har länge plågat svenska industriarbetare. Men kanske finns en enkel lösning? På Volvo i Arvika pågår ett forskningsprojekt för att ta fram verktyg som inte skadar montörerna.

DA testar: Bästa stolsryggsäckarna

DA testarLånga dagar i skogen kräver en rejäl ryggsäck och en bra stol – lyckligtvis går de att kombinera. På älgjaktens första dag samlades Finntorps jaktlag för att ta reda vilken stolsryggsäck du ska köpa.

Illustration, person som källsorterar

Vad gör jag med korken till mjölken?

PlaståtervinningHur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.