Industriarbetarnas tidning
Här besvarar Dagens Arbetes experter frågor om ditt arbetsliv. Läs fler frågor om:
ArbetstidMin arbetsgivare ger tio minuters paus vid varje arbetspass i stället för trettio minuters rast. Eftersom vi inte jobbar längre än fem timmar är det okej. Men nu har han börjat säga att vi måste logga ut och in i stämpelmaskinen för tio minuters rast och det låter inte rätt. Ska inte paus ingå i arbetstiden, om vi loggar ut får vi ju inte betalt?
Svar: Raster är längre avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte behöver stanna kvar på arbetsstället. Arbetarna ska frigöras från uppgifter och uppehållet ingår inte i arbetstiden. Arbetsgivaren är då inte heller skyldig att betala lön.
Rasterna ska förläggas så, att arbete inte utförs mer än fem timmar i följd.
Arbetstidslagen anger inte hur lång rasten ska vara men det finns uttalanden från Arbetsmiljöverket att en rast inte bör understiga 30 minuter och att ett arbetsuppehåll på 10 minuter inte anses vara en rast. Undantag från arbetstidslagens regler kan i och för sig göras genom ett kollektivavtal.
Utöver rasterna ska arbetstagaren kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser.
Under en paus får inte arbetsstället lämnas. Till skillnad från en rast så räknas pausen in i arbetstiden och lön ska betalas för denna tid.
Arbetstidslagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara utan ger ett allmänt uttryck för att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då under arbetsdagen. Reglerna om pauser är tvingande och kan inte avtalas bort genom kollektivavtal.
För din del verkar det vara fråga om en paus som du ska ha lön för. Kontakta facket!
Henric Ask
jurist
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.
Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?
En läsare sparar till ett husköp och vill arbeta vaken tid eför att kunna spara pengar. Hur många timmar i veckan får man som mest jobba? DA:s expert Henric Ask reder ut.
Jag är anställd 30 timmar i veckan, men nu har min chef schemalagt mig 29 timmar och vill bygga upp en buffert på minustid och använda det när jag går in och jobbar extra. Kan hen göra så? Jag vill jobba 30 timmar och om jag ska jobba över eller ha möte så vill jag ha komp för det.
”När min arbetsgivare inte lagt ut något basschema åt mig har jag bokat in kalas med familjen om tre veckor. Kan hon lägga schema där ändå och tvinga mig jobba just den helgen?”
Några på jobbet påstår att om man säger till tre veckor i förväg måste man få ledigt. Jag hävdar att det inte är så. Nu är vi flera som vill veta vad som gäller.
Får jag behålla min livränta om jag arbetar till 67 år?
Medicinteknikföretaget Cytiva i Umeå vill inte längre tillåta flextid och har sagt upp avtalet innan förhandlingarna med IF Metall slutförts. ”Så nära en otillåten stridsåtgärd man kan komma”, säger IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.
Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.
Permittering Jag har en anställning på 100 procent på ett företag, men är permitterad 60 procent just nu. Jag är även delägare i ett aktiebolag och undrar om det är okej att ta ut lön ur bolaget utan att avsluta permitteringen? Korttidsarbete innebär att du är arbetsbefriad från ditt ordinarie arbete under viss del av […]
Jag vet att företaget har rätt att omplacera, men ska personalen behöva må dåligt? undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.
Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.
I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.
Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.
”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.
Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhallstädarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.
Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.
Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.
Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.
Klockan är 11.22 på Götenehus. Milomir ”Milo” Milikic har jobbat som målare i 45 år.
Klockan är 12.58 på Klippans bruk.
Klockan är 11.38 på Hults bruk.
Klockan är 14.42 på Reijmyre glasbruk.
Klockan är 11.36 på Gotlands gummifabrik.
Klockan är 14.36 på Boas industriservice AB/Henriksdals reningsverk.
Visst, läget är allvarligt. Men det finns också mycket positivt som händer för klimatet. Miljödebattören Stefan Edman vill lyfta fram industrins roll i ny klimatbok.
Även små steg tar oss framåt. Nu vill vi ha era bästa råd för att ställa om för klimatet. Urban Lindfors berättar om sitt byte till elbil.
Globala ledare talar om ett historiskt skifte. Nu ska den gröna industrin byggas, skriver DA:s Harald Gatu.
Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.
Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.
Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof.
