Industriarbetarnas tidning
Här besvarar Dagens Arbetes experter frågor om ditt arbetsliv. Läs fler frågor om:
ArbetstidMin arbetsgivare ger tio minuters paus vid varje arbetspass i stället för trettio minuters rast. Eftersom vi inte jobbar längre än fem timmar är det okej. Men nu har han börjat säga att vi måste logga ut och in i stämpelmaskinen för tio minuters rast och det låter inte rätt. Ska inte paus ingå i arbetstiden, om vi loggar ut får vi ju inte betalt?
Svar: Raster är längre avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte behöver stanna kvar på arbetsstället. Arbetarna ska frigöras från uppgifter och uppehållet ingår inte i arbetstiden. Arbetsgivaren är då inte heller skyldig att betala lön.
Rasterna ska förläggas så, att arbete inte utförs mer än fem timmar i följd.
Arbetstidslagen anger inte hur lång rasten ska vara men det finns uttalanden från Arbetsmiljöverket att en rast inte bör understiga 30 minuter och att ett arbetsuppehåll på 10 minuter inte anses vara en rast. Undantag från arbetstidslagens regler kan i och för sig göras genom ett kollektivavtal.
Utöver rasterna ska arbetstagaren kunna göra kortare avbrott från arbetet, pauser.
Under en paus får inte arbetsstället lämnas. Till skillnad från en rast så räknas pausen in i arbetstiden och lön ska betalas för denna tid.
Arbetstidslagen anger inte hur många eller långa pauserna ska vara utan ger ett allmänt uttryck för att det är tillåtet att koppla av från arbetet då och då under arbetsdagen. Reglerna om pauser är tvingande och kan inte avtalas bort genom kollektivavtal.
För din del verkar det vara fråga om en paus som du ska ha lön för. Kontakta facket!
Henric Ask
jurist
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.
Jag jobbar kvällsskift och veckopendlar. Har under fem års tid tagit kompledigt på torsdagarna för att kunna köra hem tidigare. En tisdag sa en ny produktionsledare åt mig att jag skulle jobba klockan 14.00–24.00 den kommande torsdagen. Jag tyckte att beskedet kom med för kort varsel och avvek klockan 17 den torsdagen. Fick då en muntlig varning. Vad kan jag göra för att få kompa ut och klara veckopendlingen?
En läsare sparar till ett husköp och vill arbeta vaken tid eför att kunna spara pengar. Hur många timmar i veckan får man som mest jobba? DA:s expert Henric Ask reder ut.
Jag är anställd 30 timmar i veckan, men nu har min chef schemalagt mig 29 timmar och vill bygga upp en buffert på minustid och använda det när jag går in och jobbar extra. Kan hen göra så? Jag vill jobba 30 timmar och om jag ska jobba över eller ha möte så vill jag ha komp för det.
”När min arbetsgivare inte lagt ut något basschema åt mig har jag bokat in kalas med familjen om tre veckor. Kan hon lägga schema där ändå och tvinga mig jobba just den helgen?”
Några på jobbet påstår att om man säger till tre veckor i förväg måste man få ledigt. Jag hävdar att det inte är så. Nu är vi flera som vill veta vad som gäller.
Får jag behålla min livränta om jag arbetar till 67 år?
Jag vet att företaget har rätt att omplacera, men ska personalen behöva må dåligt? undrar en läsare. Jurist Henric Ask svarar.
Om man är permitterad innan uppsägningen, ska det påverka a-kassan? Henric Ask reder ut.
Jag om min arbetsgivare var muntligt överens om att jag skulle jobba varannan lördag, men har endast fått jobba 7 av 22 lördagar. Kan jag kräva fler?
”Kan företaget neka mig komputtaget i pengar”, undrar en läsare. Juristen Henrik Asc svarar.
Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.
De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.
Vi har bekostat de ensamkommandes utbildning och de är redo att börja jobba, men nu kan det sluta med ett utvisningsbeslut, skriver Klara Patzauer, ordförande för föreningen Världen i Värmland.
Självmordsfrekvensen bland ensamkommande ungdomar i Sverige är världsunikt hög. Men ingen visste hur det låg till – innan en bibliotekarie i Uppsala började samla in uppgifterna.
Flyktingpolitiken har lagt ansvaret för de asylsökandes framtid på arbetsgivarna. Det är absurt och måste ändras.
Sedan flyktingkrisen 2015 har mycket hänt. Här är dagarna då politiken svängde.
Kajsa Borgnäs: Coronapandemin, klimatkrisen och Kinas stora tekniska framsteg visar att vi behöver en mer aktiv industripolitik.
Sveriges Radio är inte en rasistisk arbetsplats. Men rasismen finns även där, skriver Alexandra Pascalidou.
Läget är allvarligt. Det vi i somras trodde skulle vara en höst av lättnader för att allt gick åt rätt håll har nu förbytts i djup oro över en smittspridning som bara ökar. En andra våg tycks obönhörligen ha svept över Europa liksom Sverige. Regeringen och folkhälsomyndigheten inför därför nu stränga restriktioner som innebär att […]
Alla behöver motstånd för att komma vidare, skriver Stefan Eriksson.
Färre medlemmar har haft kontakt med sitt skyddsombud eller samtalat med sin närmaste chef om arbetsmiljön under pandemin. Det är en trend som måste brytas.
I en tid när liberalismen sällan betonar människors ekonomiska möjligheter att uppnå frihet behöver vi Kerstin Hesselgren, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.
Arbetsbördan har snarare ökat än minskat i industrin sedan coronan slog till.
På GKN i Köping känner man av stressen, men tycker att företaget har hanterat smittan bra.
Det är inte smittan eller företags framtid som skapar oro på Elitfönster i Lenhovda under pandemin – utan stressen.
Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.
”Det är bra snurr helt enkelt”, säger Fordonskomponentgruppens vd Fredrik Sidahl.
På Ortviken och Hylte riskerar nu uppemot 800 pappersarbetare att mista sina jobb.
Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.
På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.
