Industriarbetarnas tidning

Judo kan mildra fallet

13 december, 2019

Skrivet av

FALLOLYCKOR Lär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Fallkompetens i arbetslivet

Sedan 2018 pågår ett samarbetsprojekt mellan Afa och Svenska judoförbundet för att förebygga och minska fallolyckor i arbetslivet.

Ungefär 11 000 personer råkar varje år ut för en fallolycka under arbetstid, vilket gör det till den vanligaste arbetsolyckan. Vanligast är fall från samma höjd.

Genom träningsprogrammet Judo4Balance kan arbetsplatser ha fallträning för sina anställda. Deltagarna får träna balans, explosiv styrka och fallteknik.

Judoförbundet har också projekt för fallkunnighet för barn och för äldre.

För att inte skadas när du ramlar gäller det att hålla upp huvudet, inte sträcka ut armarna för att ta emot dig samt att hålla tyngdpunkten låg. Men för att göra det spontant om du väl faller behöver du ha tränat.

– Det går inte att falla rätt om det inte är till viss grad automatiserat, säger Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid högskolan i Dalarna.

Han leder ett forskningsprojekt där man låtit arbetsplatser testa tio veckors fallträning för de anställda med hjälp av judoinstruktörer. Projektet är ett samarbete mellan Svenska Judoförbundet och Afa försäkring. I kampsporten judo är kast viktiga, och det gäller att ha rätt teknik när man faller så man inte gör sig illa.

Resultaten av forskningen är inte publicerade än, men Michail Tonkonogi berättar att de är tydliga. Efter tio 45-minuterssessioner hade 80 procent av deltagarna ökat sin fallkompetens, mot bara 5 procent i en kontrollgrupp som fick träna på annat sätt. Deltagarna hade också ökat förmågor som balans och benstyrka.

Testen görs kontrollerat. Deltagarna fick testa fall i ökande svårighetsgrad, så att forskarna kunde bedöma vilken nivå de befann sig på. Före träningen var snittet för alla nivå 1.

– Det betyder att de kunde sitta upp och lägga sig på rygg, säger Michail Tonkonogi.

Efter de tio sessionerna låg deltagarna i stället på nivå 3 eller 4, det vill säga de kunde falla rätt från huk eller stående. Eftersom det alltså inte går att ”tänka” sig till att falla rätt visade det att deltagarna tränat in att automatiskt använda rätt teknik när de föll.

– Det jag egentligen tycker är viktigast med resultaten är att det inte behövs så väldigt mycket tid för att lära sig, säger Michail Tonkonogi.

Skulle du rekommendera arbetsplatser där det finns risk för fallolyckor att ha fallträning?

– Egentligen rekommenderar jag det för alla arbetsplatser. Det är inte dyrt. Det blir en kostnad för arbetsgivaren om det leder till förlorad arbetstid, men med tanke på vad fallolyckor kostar så kan det vara kostnadseffektivt.

Forskarassistenten Karin Strömqvist Bååth fyller i:

– Vi såg att det blev lite som ett kinderegg, flera saker i ett. Det är fallträning, men det är samtidigt friskvård. Dessutom kan det öka sammanhållningen, det blir teambuilding.

Ett annat resultat de tycker är intressant handlar om rädslan för att falla. Man vet sedan tidigare forskning på äldre personer att om man är rädd för att ramla ökar risken för fall. Rädslan är en riskfaktor i sig.

Före och efter studien frågade forskarna deltagarna hur trygga de kände sig i sina arbetsmoment. Det visade sig att kvinnorna hade blivit tryggare efter träningen, vilket var positivt. Männen däremot kände sig mer otrygga.

– Det beror med största sannolikhet på att män överskattar sin fysiska förmåga. De tror att de är bättre på att falla än de är, säger Michail Tonkonogi.

Men det kanske inte var så bra då, med tanke på att riskerna ökar om man är rädd?

– Jag tror det är bra att ha en realistisk bild av sin förmåga, säger Karin Strömqvist Bååthe, som under studien bland annat träffat byggnadsarbetare som blivit mer medvetna om fallrisker.

– Det är bra att vara rädd, för det finns faktiskt risker, men inte för rädd.

I nästa steg vill forskarna titta på om den inlärda, automatiserade, förmågan att falla håller i sig, eller om man behöver träna upp den igen efter ett tag. Michail Tonkonogi jämför med cykling. Har du väl en gång lärt dig cykla behöver du aldrig göra det igen, förmågan sitter i även om du inte cyklar på många år. Om du däremot förlorar förmågan att gå, då måste du träna upp den igen.

– Är fallkompetens något man lär sig för livet? Liknar det cykling, eller måste man lära sig det på nytt?

Helst skulle de också vilja följa deltagarna under längre tid, för att se om träningen faktiskt har effekt på riktiga fallolyckor de kan råka ut för.

Om man nu inte har gått en kurs, finns det något man ändå kan tänka på om man till exempel faller på cykeln?

– Nja, det är faktiskt bäst att gå en kurs. Du kan jämföra med drunkningsolyckor. Det är bra att kunna simma. Kan du inte det hjälper det inte med tips om vad du ska tänka på i vattnet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

57 eller 38 olycksfall? Det beror på hur man räknar

Pappersbranschen är på väg att införa ett nytt system för att rapportera arbetsskador. Facket oroar sig för att olyckor ska ”mörkas” och äventyra medlemmarnas försäkringsskydd. Så blir det alls inte, svarar arbetsgivarna.

”Entreprenören hade ju ansvaret”

”Entreprenören hade ju ansvaret”

Intresset för att vara med på Nordkalk-rättegången är så stort att Luleå tingsrätt har fått öppna ännu en sal. I dag förhördes den åtalade före detta platschefen.

”Vi kan inte bara säga att vi haft otur”

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara ”världens säkraste stålföretag”.

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt.
”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

Schystare säkerhet på sågen

Schystare säkerhet på sågen

Iaktta och prata – utan pekpinnar. Så hjälper anställda på SCA:s sågverk i Rundvik varandra att välja säkra beteenden framför osäkra.

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

Tre tillbaka på jobbet efter gasolyckan

Livsfarligt svavelväte läckte ut på massafabriken i Olshammar. Huvudskyddsombudet Sonny Johansson får frågor från hela Sverige om olyckan.

Virtuell värld skyddar montörer

Virtuell värld skyddar montörer

VR-glasögon och smarta kläder ska förhindra att du blir skadad på jobbet.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Ett livslångt lidande

Ett livslångt lidande

Vibrationsbesvär är Sveriges vanligaste arbetssjukdom, trots att det finns teknik för att förebygga skador. Läs eller lyssna på DA:s reportage om hur unga i industrin ­bara hinner börja arbetslivet innan de sliter sönder sina händer.

Sjuka Samhall

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Samhall: Vi följer noga myndigheternas rekommendationer

Samhall väljer att svara skriftligt på kritiken, med hänvisning till coronapandemin. ”Vi värnar om våra medarbetare”, skriver HR-strategen Liza Radon.

Nu agerar Arbetsmiljöverket  mot Samhall

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. En vecka in i DA:s granskning ändrar sig myndigheten. Samhall i Eskilstuna tvingas nu svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.