Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

I betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

Varje torsdag i tio veckor är det judo på schemat på Proplate i Oxelösund. Runt om i landet pågår liknande aktiviteter. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Afa försäkring och Svenska judoförbundet. Foto: David Lundmark.

Judo kan mildra fallet

FALLOLYCKOR Lär dig falla som en kampsportare, och du kan slippa göra dig illa. Ny forskning visar att fallträning genom judo kraftigt ökar deltagarnas förmåga att falla på rätt sätt.

Fallkompetens i arbetslivet

Sedan 2018 pågår ett samarbetsprojekt mellan Afa och Svenska judoförbundet för att förebygga och minska fallolyckor i arbetslivet.

Ungefär 11 000 personer råkar varje år ut för en fallolycka under arbetstid, vilket gör det till den vanligaste arbetsolyckan. Vanligast är fall från samma höjd.

Genom träningsprogrammet Judo4Balance kan arbetsplatser ha fallträning för sina anställda. Deltagarna får träna balans, explosiv styrka och fallteknik.

Judoförbundet har också projekt för fallkunnighet för barn och för äldre.

För att inte skadas när du ramlar gäller det att hålla upp huvudet, inte sträcka ut armarna för att ta emot dig samt att hålla tyngdpunkten låg. Men för att göra det spontant om du väl faller behöver du ha tränat.

– Det går inte att falla rätt om det inte är till viss grad automatiserat, säger Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid högskolan i Dalarna.

Han leder ett forskningsprojekt där man låtit arbetsplatser testa tio veckors fallträning för de anställda med hjälp av judoinstruktörer. Projektet är ett samarbete mellan Svenska Judoförbundet och Afa försäkring. I kampsporten judo är kast viktiga, och det gäller att ha rätt teknik när man faller så man inte gör sig illa.

Resultaten av forskningen är inte publicerade än, men Michail Tonkonogi berättar att de är tydliga. Efter tio 45-minuterssessioner hade 80 procent av deltagarna ökat sin fallkompetens, mot bara 5 procent i en kontrollgrupp som fick träna på annat sätt. Deltagarna hade också ökat förmågor som balans och benstyrka.

Testen görs kontrollerat. Deltagarna fick testa fall i ökande svårighetsgrad, så att forskarna kunde bedöma vilken nivå de befann sig på. Före träningen var snittet för alla nivå 1.

– Det betyder att de kunde sitta upp och lägga sig på rygg, säger Michail Tonkonogi.

Efter de tio sessionerna låg deltagarna i stället på nivå 3 eller 4, det vill säga de kunde falla rätt från huk eller stående. Eftersom det alltså inte går att ”tänka” sig till att falla rätt visade det att deltagarna tränat in att automatiskt använda rätt teknik när de föll.

– Det jag egentligen tycker är viktigast med resultaten är att det inte behövs så väldigt mycket tid för att lära sig, säger Michail Tonkonogi.

Skulle du rekommendera arbetsplatser där det finns risk för fallolyckor att ha fallträning?

– Egentligen rekommenderar jag det för alla arbetsplatser. Det är inte dyrt. Det blir en kostnad för arbetsgivaren om det leder till förlorad arbetstid, men med tanke på vad fallolyckor kostar så kan det vara kostnadseffektivt.

Forskarassistenten Karin Strömqvist Bååth fyller i:

– Vi såg att det blev lite som ett kinderegg, flera saker i ett. Det är fallträning, men det är samtidigt friskvård. Dessutom kan det öka sammanhållningen, det blir teambuilding.

Ett annat resultat de tycker är intressant handlar om rädslan för att falla. Man vet sedan tidigare forskning på äldre personer att om man är rädd för att ramla ökar risken för fall. Rädslan är en riskfaktor i sig.

Före och efter studien frågade forskarna deltagarna hur trygga de kände sig i sina arbetsmoment. Det visade sig att kvinnorna hade blivit tryggare efter träningen, vilket var positivt. Männen däremot kände sig mer otrygga.

– Det beror med största sannolikhet på att män överskattar sin fysiska förmåga. De tror att de är bättre på att falla än de är, säger Michail Tonkonogi.

Men det kanske inte var så bra då, med tanke på att riskerna ökar om man är rädd?

– Jag tror det är bra att ha en realistisk bild av sin förmåga, säger Karin Strömqvist Bååthe, som under studien bland annat träffat byggnadsarbetare som blivit mer medvetna om fallrisker.

– Det är bra att vara rädd, för det finns faktiskt risker, men inte för rädd.

I nästa steg vill forskarna titta på om den inlärda, automatiserade, förmågan att falla håller i sig, eller om man behöver träna upp den igen efter ett tag. Michail Tonkonogi jämför med cykling. Har du väl en gång lärt dig cykla behöver du aldrig göra det igen, förmågan sitter i även om du inte cyklar på många år. Om du däremot förlorar förmågan att gå, då måste du träna upp den igen.

– Är fallkompetens något man lär sig för livet? Liknar det cykling, eller måste man lära sig det på nytt?

Helst skulle de också vilja följa deltagarna under längre tid, för att se om träningen faktiskt har effekt på riktiga fallolyckor de kan råka ut för.

Om man nu inte har gått en kurs, finns det något man ändå kan tänka på om man till exempel faller på cykeln?

– Nja, det är faktiskt bäst att gå en kurs. Du kan jämföra med drunkningsolyckor. Det är bra att kunna simma. Kan du inte det hjälper det inte med tips om vad du ska tänka på i vattnet.

Läs mer: Arbetsskador


aj@da.se

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten? Vad är du skyldig att göra – och vad händer om någon testar positivt?

7

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

Foto: Adam Daver

En sista vända med svarven

ÖgonblicketKlockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Avtal 2020

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

MBL får liv i poesin

Ombudsmannen Tomas Lundmark vet vad som rimmar på bemanningsanställd. Nu bokdebuterar han med en samling dikter om arbetet. Alla på rim såklart.

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

8 000 namn mot flytt av fabrik

Inför några hundra personer fick Marbodals vd Fredrik Nyström ta emot en namninsamling mot flytten av fabriken i Tidaholm. ”Vi vill att de ska tänka om och tänka rätt”, säger Charlotte Svensson.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.