Industriarbetarnas tidning

”Jag känner fortfarande hur solen värmer”

6 februari, 2020

I tjugoårsåldern blev Petter Lindströms syn allt sämre och i dag är han helt blind. Han är IF Metall-ordförande på Samhall i Tierp och klarar det mesta – även om det finns saker som han saknar.

Petter Lindström

Ålder: 62 år.

Bor: Tobo.

Gör: Ordförande på IF Metall-klubben på Samhall i Tierp.

Familj: Frun Catarina. Fem barn, fyra vuxna pojkar kvar i livet.

”Jag älskar djur och natur, och saknar att gå i skogen och plocka svamp. Även om jag gör det än i dag. Jag är dum och envis. Förr kunde jag bara ta mitt fiskespö och åka ut med båten. Men det kan jag inte längre. Som gravt synskadad har jag blivit mer beroende av andra.

Och det är något jag saknar. Oberoendet.

Numera måste jag vara på ett annat sätt. Så är det. Men jag kan fortfarande göra otroligt mycket. Tidigare högg jag både ved och körde motorsåg. Jag har hållit på med mycket som jag inte borde som blindstyre, brukar jag säga.

Många säger: ’Du kan väl inte hugga ved?’ ’Hugga ved? Han kör ju till och med motorsåg!’ Sen brukar de konstatera: ’Han är nog lite tom där uppe.’

Jag tycker att jobben här på Samhall har varit skitroliga. I början var det som en vägg: hur fan ska det här gå till? Montera skåp med tryckluftsdrivna verktyg? Men fick jag bara instruktioner så gick det. Jag fick själv utvecklas.

Det största hindret för mig som ordförande är att komma åt rätt material. Att själv söka efter information i kollektivavtal, lagar och utbildningsmaterial.

Jag har fördelen att jag verkligen lyssnar på folk. Jag hör direkt om någon är glad eller irriterad.

Numera finns program som kan konvertera material till wordfiler som jag kan få upplästa av datorn. Men då försvinner ofta en del information. I ett protokoll kanske det står ’bör’ eller ’ska’ och faller något av dem bort vet jag inte vad som saknas.

Då kan jag stå och envist hävda något. ’Nej, Petter det är inte så.’ ’Jo!’ ’Nej, Petter!’ Och så visar det sig att det ska stå ’ska’ i stället för ’bör’ och därför har en helt annan betydelse.

Så det mesta går, men det tar extra tid för mig. Och det är vad som är det största problemet.

Christofer har jag inget minne av hur han såg ut som liten – han är yngst – men resten av pojkarna har jag minnen av. De minnesbilder jag har kvar av mina barn är av små killar på fyra, fem år.

Men hur de ser ut i dag vet jag inte. Likadant med min fru, för vi åldras ju allihopa. Jag har bara suddiga bilder från den tiden när jag fortfarande kunde se.

Du kan inte behålla bilder.

Om du har ett foto kan du alltid titta och säga: ’Javisst, så var det ja. Han hade lite ljusare hår än brorsan.’ Såna grejer faller bort för mig. Och det blir mer och mer suddigt ju längre tiden går.

Men det är inget jag tänker på.

I dag har jag röster och beteenden. Jag har fördelen att jag verkligen lyssnar på folk. Jag hör direkt om någon är glad eller irriterad.

Jag vet inte om du tänker på det som seende? Men jag hör sånt ganska ofta. ’Hoppsan, i dag var han irriterad. Nu får jag ta det lite lugnt.’

Det gjorde jag inte som seende.

Visst saknar jag att se. Men det är specifika saker. Som naturen på våren. När du går ut en majdag ser du den ljusa grönskan – den som blir mörkare ju längre året lider – men den ser inte jag. Du ser ljus och skuggor, det förlorar jag. Ändå får jag en upplevelse av naturen. Jag känner fortfarande hur solen värmer.

När jag är ute känner jag igen fåglarnas läten på långt håll. En koltrast, en talltrast. Jag hör dem kors och tvärs i träden. Min hörsel har inte blivit bättre – det är samma hörsel som du har – men jag har lärt mig att använda den på ett annat sätt.

På väg hem från tågstationen i Tobo hör jag gatlyktorna längs med cykelbanan. Och står det en dörr öppen i korridoren här utanför, känner jag det. Som en fladdermus när den flyger emot något. Ljudet studsar fram och tillbaka.

Ibland brukar jag gå ut i skogen och sätta mig och ta en fika. När det är alldeles tyst kan jag nästan höra hur det växer och knastrar och knakar runt omkring mig.”

Berättat för: Rasmus Lygner

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Både Samhall och andra sociala företag behövs”

”Både Samhall och andra sociala företag behövs”

Det kan givetvis begås enstaka misstag, men vi har granskats och hittills inte ansetts snedvrida konkurrensen, skriver Sara Revell Ford och Göran Olinder, vd och försäljningsdirektör för Samhall.

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Lag om minimilön – ja och nej!

Lag om minimilön – ja och nej!

Sverige måste införa EU:s nya regler om minimilön. Samtidigt försöker man stoppa dem via domstol. Hur går det ihop? Vi har träffat utredaren Carina Gunnarsson.

”Facket är en strejkkassa”

”Facket är en strejkkassa”

Efter 44 år på Volvo Cars och 171 nummer av fabriksgolvets egen tidning Kvasten har bilarbetaren och debattören Lars Henriksson stämplat ut för sista gången. 

”Jag är van vid att hitta lösningar”

”Jag är van vid att hitta lösningar”

Hon har en bakgrund som lödare, ombudsman och IF Metalls internationella sekreterare. Vid årsskiftet blir Birgit Birgersson Brorsson kommunalråd i Sölvesborg.

Pris till Elinor Torp och Dagens Arbetsmiljö

Pris till Elinor Torp och Dagens Arbetsmiljö

Elinor Torp vann pris för ”bästa berättande text” när fackförbundspressen samlades på torsdagen. Reportaget om skyddsombudet Maj-Len Holmquist på Samhall lämnar ingen oberörd, menade en enhällig jury.

Jolyne tog sitt liv med Samhallkläderna på

Jolyne tog sitt liv med Samhallkläderna på

Jolyne drömde om ett fast jobb på Samhall. Men efter förvirrande bud om var han skulle städa orkade han inte längre. Kvar finns mamma Josefine med alla frågor.

Granskningen av Samhall kan få Guldspaden

Granskningen av Samhall kan få Guldspaden

Dagens Arbetes reporter Elinor Torp har nominerats till Guldspaden i magasinsklassen för granskningen Sjuka Samhall.

Samhallstädare död i arbetsolycka

En städare på Samhall har dött i en arbetsolycka på uppdrag hos ett träföretag i Vimmerby. En utredning om misstänkt arbetsmiljöbrott har inletts.

”Jag tynar bort om jag sitter stilla”

”Jag tynar bort om jag sitter stilla”

74-årige John Johansson jobbar fortfarande på snickerifabrik. Han har inga planer på att gå i pension.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.