Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

19 februari, 2020

Debatt Jakten på sällsynta metaller för batteritillverkning sker i avfallshögarna runt flera svenska gruvor. Det innebär en avsevärd risk för att asbestdammet som finns där sprids – något som ansvariga talar tyst om, skriver Rolf Ählberg, pensionerad arbetsmiljöombudsman på Metall.

Om skribenten:

Rolf Ählberg är pensionerad arbetsmiljöombudsman på If Metall.

Läs också: ”Med sorg i hjärtat ser jag historien upprepa sig”

Jakten på sällsynta metaller till batterier pågår för fullt, gruvornas avfallsdeponier är nu högintressanta. Exempelvis LKAB har ofantliga berg med gruvavfall i nära anslutning till Kiruna stad. Där planerar de att utvinna för batteritillverkning viktiga metaller, dessutom fosfor till konstgödsel.

Problemet är att i dessa högar med anrikningssand finns det fullt av asbest som kommer att frigöras så fort man börjar gräva i dem.

Kirunagruvan är kraftigt förorenad med aktinolitasbest. Denna asbest frigörs vid sprängning, krossning och malning. I såväl gruvan som i anrikningsverket där den värdefulla järnmalmen omvandlas till järnkoncentrat eller pellets finns asbest. Det som blir kvar är avfallssand med betydande mängder asbest.

Även den återöppnade gruvan i Kaunisvaara är förorenad, med aktinolit-, tremolit- och krysotilasbest.

Jakten på dessa sällsynta metaller pågår även i Dalarna, Garpenbergsgruvan i drift i dag, hela den gruvan är infekterad av asbest.

Att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna kostar pengar och därför håller man tyst.

Andra gruvors gamla avfallsdeponier är också intressanta. Exempelvis Sala silvergruva, Falu koppargruva, Blötberget, Grängesberg, Dannemora med flera. Samma problem där, asbest.

Skall man börja gräva i dessa ofta gigantiska berg av avfall, frigörs asbesten i miljarder pyttesmå partiklar. De är osynliga för ögat och sprids med vinden tiotals kilometer runt avfallshögarna och utgör en betydande hälsorisk för såväl barn som vuxna som bor i närheten, liksom för de som arbetar där.

Regeringen är djupt involverad i jakten på dessa metaller, det är nu dags för den att dra i bromsen.

Företag som det statliga LKAB vet naturligtvis om asbestförekomsten i avfallshögarna men de blundar. Att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna kostar pengar och därför håller man tyst.

Argument som att utvinningen är i landets intresse, och ord som acceptabel risk duger inte. Asbest är som en tidsinställd bomb, som kan brisera med cancer tiotals år senare. De som får betala priset är oskyldiga människor.

Lär av historien: Lita inte på företagen! Att tiga är lika allvarligt som att ljuga.

Regeringen och ansvariga myndigheter måste inse fakta och se till att eventuell återvinning av dessa metaller sker på ett för människor och miljö säkert sätt. Det vill säga så att asbest inte sprids.

Rolf Ählberg, Pensionerad arbetsmiljöombudsman Metall

2 kommentarer till “Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor

  • Två stora fel!
    Batterimetaller är INTE sällsynta!
    Ohållbar gruvdrift har inget med batteritillverkning att göra!
    Varför artikelförfattaren väljer att nämna batteritillverkning har antingen med ”click-bait” att göra eller så går han fossilindustrins ärenden.
    Att han i sista stycket sammanfattar att gruvdrift måste göras hållbar hjälper inte. Han har redan spridit sin FUD över elbil- och batteritillverkning.

  • Det skulle vara intressant att få se någon reaktion på de allvarliga synpunkter som Rolf Ählberg tar upp i sin uudebattartikel. Ählberg är ju oerhört kompetent i risker som berör hantering av asbest och de skador som påverkar människor för sitt liv. Några som skulle vara intressant att höra är arbetsmiljöverket, berörda företag, IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Mens är en arbetsmiljöfråga

Mens är en arbetsmiljöfråga

Att industrin är en mansdominerad bransch innebär inte att vi kan strunta i arbetsmiljön för de som har mens, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

SD: Arbetsmiljöarbetet hämmas av politiskt käbbel

Den med mest förtroende ska kunna bli skyddsombud, oavsett politisk hemvist eller fackligt medlemskap, skriver Sverigedemokraternas Magnus Persson.

Samhall har städat bort sin själ

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

”Stått över löneökning? – kräv en del av företaget”

Centrum för personalägande: Det är ett sätt för er som avstått löneökningar under pandemin att få ta del av framtida framgångar.”

Varje samtal kan vara det sista

Varje samtal kan vara det sista

Det är ingen slump att det heter death metal, skriver Carl Linnaeus.

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Fler ska våga slå larm på arbets­platserna

Det måste bli lättare att att rapportera in brister anonymt, skriver Liberalernas Arman Teimouri och Malin Danielsson.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

”Kärnkraft är inte förbjudet – men dyrt”

Det är bristen på elnät som är problemet, skriver Monica Haider och Patrik Engström i en replik.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Du kanske också vill läsa…

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

Vi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Inför gränsvärden för belastning”

”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

Det måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman
och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Dela Samhall i tre enheter”

Samhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Huvudentre­prenören ska ha ansvaret”

”Olyckan på Nordkalk i Luleå är ett tydligt exempel på hur uppluckringen av arbetsgivarens ansvar kan få ödesdigra konsekvenser”, skriver Ali Esbati, V, och vill bland annat införa lag på att företaget som tar in underleverantörer är ansvarigt för säkerheten, se fler inspektioner och krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Sjuka Samhall

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall i Umeå:  Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Får inte desinficera bilarna – ”ratten torkar ut”

Samhalls bilar får under pandemin inte rengöras med något annat än en fuktad trasa. Medel förstör interiören.

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Samhall i Sörmland: Vi har gjort så mycket vi kan

Anställda på Samhall i Sörmland kritiserar att de skickats ut under coronapandemin utan rätt skyddsutrustning. Fredrik Nilsson, distriktschef Sörmland/Gotland, svarar.

Samhall har städat bort sin själ

Människovärdet offras på vinstmaximeringens altare, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.