Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

19 februari, 2020

Debatt Jakten på sällsynta metaller för batteritillverkning sker i avfallshögarna runt flera svenska gruvor. Det innebär en avsevärd risk för att asbestdammet som finns där sprids – något som ansvariga talar tyst om, skriver Rolf Ählberg, pensionerad arbetsmiljöombudsman på Metall.

Om skribenten:

Rolf Ählberg är pensionerad arbetsmiljöombudsman på If Metall.

Läs också: ”Med sorg i hjärtat ser jag historien upprepa sig”

Jakten på sällsynta metaller till batterier pågår för fullt, gruvornas avfallsdeponier är nu högintressanta. Exempelvis LKAB har ofantliga berg med gruvavfall i nära anslutning till Kiruna stad. Där planerar de att utvinna för batteritillverkning viktiga metaller, dessutom fosfor till konstgödsel.

Problemet är att i dessa högar med anrikningssand finns det fullt av asbest som kommer att frigöras så fort man börjar gräva i dem.

Kirunagruvan är kraftigt förorenad med aktinolitasbest. Denna asbest frigörs vid sprängning, krossning och malning. I såväl gruvan som i anrikningsverket där den värdefulla järnmalmen omvandlas till järnkoncentrat eller pellets finns asbest. Det som blir kvar är avfallssand med betydande mängder asbest.

Även den återöppnade gruvan i Kaunisvaara är förorenad, med aktinolit-, tremolit- och krysotilasbest.

Jakten på dessa sällsynta metaller pågår även i Dalarna, Garpenbergsgruvan i drift i dag, hela den gruvan är infekterad av asbest.

Att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna kostar pengar och därför håller man tyst.

Andra gruvors gamla avfallsdeponier är också intressanta. Exempelvis Sala silvergruva, Falu koppargruva, Blötberget, Grängesberg, Dannemora med flera. Samma problem där, asbest.

Skall man börja gräva i dessa ofta gigantiska berg av avfall, frigörs asbesten i miljarder pyttesmå partiklar. De är osynliga för ögat och sprids med vinden tiotals kilometer runt avfallshögarna och utgör en betydande hälsorisk för såväl barn som vuxna som bor i närheten, liksom för de som arbetar där.

Regeringen är djupt involverad i jakten på dessa metaller, det är nu dags för den att dra i bromsen.

Företag som det statliga LKAB vet naturligtvis om asbestförekomsten i avfallshögarna men de blundar. Att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna kostar pengar och därför håller man tyst.

Argument som att utvinningen är i landets intresse, och ord som acceptabel risk duger inte. Asbest är som en tidsinställd bomb, som kan brisera med cancer tiotals år senare. De som får betala priset är oskyldiga människor.

Lär av historien: Lita inte på företagen! Att tiga är lika allvarligt som att ljuga.

Regeringen och ansvariga myndigheter måste inse fakta och se till att eventuell återvinning av dessa metaller sker på ett för människor och miljö säkert sätt. Det vill säga så att asbest inte sprids.

Rolf Ählberg, Pensionerad arbetsmiljöombudsman Metall

2 kommentarer till “Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor

  • Två stora fel!
    Batterimetaller är INTE sällsynta!
    Ohållbar gruvdrift har inget med batteritillverkning att göra!
    Varför artikelförfattaren väljer att nämna batteritillverkning har antingen med ”click-bait” att göra eller så går han fossilindustrins ärenden.
    Att han i sista stycket sammanfattar att gruvdrift måste göras hållbar hjälper inte. Han har redan spridit sin FUD över elbil- och batteritillverkning.

  • Det skulle vara intressant att få se någon reaktion på de allvarliga synpunkter som Rolf Ählberg tar upp i sin uudebattartikel. Ählberg är ju oerhört kompetent i risker som berör hantering av asbest och de skador som påverkar människor för sitt liv. Några som skulle vara intressant att höra är arbetsmiljöverket, berörda företag, IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

”Arbetarna får inte hamna efter i omställningen”

Arbetare måste ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Då håller det inte att lägga ned utbildningar, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S).

Du kanske också vill läsa…

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

Vi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Inför gränsvärden för belastning”

”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

Det måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman
och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Dela Samhall i tre enheter”

Samhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.