Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor”

19 februari, 2020

Debatt Jakten på sällsynta metaller för batteritillverkning sker i avfallshögarna runt flera svenska gruvor. Det innebär en avsevärd risk för att asbestdammet som finns där sprids – något som ansvariga talar tyst om, skriver Rolf Ählberg, pensionerad arbetsmiljöombudsman på Metall.

Om skribenten:

Rolf Ählberg är pensionerad arbetsmiljöombudsman på If Metall.

Läs också: ”Med sorg i hjärtat ser jag historien upprepa sig”

Jakten på sällsynta metaller till batterier pågår för fullt, gruvornas avfallsdeponier är nu högintressanta. Exempelvis LKAB har ofantliga berg med gruvavfall i nära anslutning till Kiruna stad. Där planerar de att utvinna för batteritillverkning viktiga metaller, dessutom fosfor till konstgödsel.

Problemet är att i dessa högar med anrikningssand finns det fullt av asbest som kommer att frigöras så fort man börjar gräva i dem.

Kirunagruvan är kraftigt förorenad med aktinolitasbest. Denna asbest frigörs vid sprängning, krossning och malning. I såväl gruvan som i anrikningsverket där den värdefulla järnmalmen omvandlas till järnkoncentrat eller pellets finns asbest. Det som blir kvar är avfallssand med betydande mängder asbest.

Även den återöppnade gruvan i Kaunisvaara är förorenad, med aktinolit-, tremolit- och krysotilasbest.

Jakten på dessa sällsynta metaller pågår även i Dalarna, Garpenbergsgruvan i drift i dag, hela den gruvan är infekterad av asbest.

Att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna kostar pengar och därför håller man tyst.

Andra gruvors gamla avfallsdeponier är också intressanta. Exempelvis Sala silvergruva, Falu koppargruva, Blötberget, Grängesberg, Dannemora med flera. Samma problem där, asbest.

Skall man börja gräva i dessa ofta gigantiska berg av avfall, frigörs asbesten i miljarder pyttesmå partiklar. De är osynliga för ögat och sprids med vinden tiotals kilometer runt avfallshögarna och utgör en betydande hälsorisk för såväl barn som vuxna som bor i närheten, liksom för de som arbetar där.

Regeringen är djupt involverad i jakten på dessa metaller, det är nu dags för den att dra i bromsen.

Företag som det statliga LKAB vet naturligtvis om asbestförekomsten i avfallshögarna men de blundar. Att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna kostar pengar och därför håller man tyst.

Argument som att utvinningen är i landets intresse, och ord som acceptabel risk duger inte. Asbest är som en tidsinställd bomb, som kan brisera med cancer tiotals år senare. De som får betala priset är oskyldiga människor.

Lär av historien: Lita inte på företagen! Att tiga är lika allvarligt som att ljuga.

Regeringen och ansvariga myndigheter måste inse fakta och se till att eventuell återvinning av dessa metaller sker på ett för människor och miljö säkert sätt. Det vill säga så att asbest inte sprids.

Rolf Ählberg, Pensionerad arbetsmiljöombudsman Metall

2 kommentarer till “Jakten på batterimetaller sprider asbest runt svenska gruvor

  • Två stora fel!
    Batterimetaller är INTE sällsynta!
    Ohållbar gruvdrift har inget med batteritillverkning att göra!
    Varför artikelförfattaren väljer att nämna batteritillverkning har antingen med ”click-bait” att göra eller så går han fossilindustrins ärenden.
    Att han i sista stycket sammanfattar att gruvdrift måste göras hållbar hjälper inte. Han har redan spridit sin FUD över elbil- och batteritillverkning.

  • Det skulle vara intressant att få se någon reaktion på de allvarliga synpunkter som Rolf Ählberg tar upp i sin uudebattartikel. Ählberg är ju oerhört kompetent i risker som berör hantering av asbest och de skador som påverkar människor för sitt liv. Några som skulle vara intressant att höra är arbetsmiljöverket, berörda företag, IF Metall.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

En dag är det slut med att skotta snö

En dag är det slut med att skotta snö

Den som lever tillräckligt länge kan både få ropa ner sin envisa farsa från taket. Och hinna bli den som barnen ropar ner, skriver Johan Airijoki.

Du kanske också vill läsa…

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Döds­olyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

”Självklart att industrin är en del av lösningen”

Vi talar ofta om hur viktig industrin är för välfärden, men mer sällan om hur viktig industrin är för att rädda klimatet. Men för det behövs politikernas stöd, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Inför gränsvärden för belastning”

”Om man har en fast gräns för hur mycket som är tillåtet att belasta kroppen under en vanlig arbetsdag, är det mycket lättare att kräva åtgärder om belastningarna ligger över gränsen”, skriver två forskare inom Arbets- och miljömedicin.

”Saneringsföretag måste kontrolleras hårdare”

Det måste göras fler kontroller och bli större fokus på asbest vid utbildning av berörda skyddsombud och arbetsledare. Det skriver Johnny Daveman, ombudsman
och regionalt skyddsombud för Byggnads Stockholm-Gotland, efter Dagens Arbetes granskning.

”Dela Samhall i tre enheter”

Samhalls ägare, staten, måste akut ta ansvar för de missförhållanden som råder i bolaget, skriver Thomas Jansson, förbundsordförande FUB. Han föreslår att Samhall delas upp i tre enheter för att kunna erbjuda både utvecklingsmöjligheter och trygghet för dem som behöver det mest.

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

”Saboterar ett bra system”

”Saboterar ett bra system”

LO-utredaren Sten Gellerstedt hävdar att Svenskt Näringslivs förslag om att skilja facket från skyddsombuden saboterar ett väl fungerande system, och reducerar skyddsombuden till ”ordningsmän för arbetsgivarna”.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

Lön & makt Podden om industriarbetarnas historia

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Genombrottet 1905 – det första landsomfattande avtalet

Harald Gatu och Anna Julius om industriarbetarnas historia. Avsnitt 1: Allt började på Hvilans gjuteri och mekaniska verkstad i Kristianstad.

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Den längsta striden 1945 – om strejken som inte ville ta slut

Lön & makt, avsnitt 2: Harald Gatu och Anna Julius om den längsta striden, metallstrejken 1945.

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Den stora oredan 1983 – när den svenska modellen (nästan) föll

Harald Gatu och Anna Julius om det glada 80-talet, som var allt annat än glatt för fackföreningsrörelsen.

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Vändningen 1995 – konflikten om kollektivavtalets kärna

Harald Gatu och Anna Julius om övertidsblockaden som gav facket fördel efter 90-talskrisen.

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Den svåra prövningen 2009 – finanskris och förtroendekris

Harald Gatu och Anna Julius om striden om kollektivavtalet under finanskrisen.

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar historiepodd

Dagens Arbete startar en ny podd om industriarbetarnas historia. I Lön & makt lyfter Harald Gatu och Anna Julius fram fem viktiga årtal som format din lön och dina villkor i dag.