Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

27 maj, 2020

DebattDet finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Foto: Friends of Europe
Om skribenten:

Ulf Dahlsten var statssekreterare hos Olof Palme när paradigmskiftet inleddes och nu aktuell med boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Just nu skakas arbetarrörelsen av en intern strid om arbetsrätten som blottlägger den konflikt mellan politik och marknad som blivit alltmer uppenbar. Den svenska modellen bygger på en balans mellan politik och marknad där politiken skapar goda förutsättningar för entreprenörskap, innovationer och konkurrenskraft mot att de värden som marknaden skapar kommer alla till del.

Men det har i allt mindre utsträckning blivit så. Globaliseringen och teknikutvecklingen har lyft hundratals miljoner ur fattigdom i utvecklingsländerna och till många framsteg som gynnat oss i västländerna. Valfriheten har ökat, verksamheter effektiviserats och försäkringssystemen blivit mer robusta. Men framstegen har inte kommit alla till del och framför allt inte på samma sätt. Våra samhällen har kluvits i vinnare och förlorare.

Internationella Valutafonden (IMF) av i går kritiserade dåtidens övertro på politiken som hade lett till stelheter på arbetsmarknaden, ineffektiviteter och missbruk av system och de drev på när länder som Sverige blev marknadsliberala för nu fyrtio år sedan.

Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management.

IMF av i dag oroar sig nu över konsekvenserna och särskilt en växande och ohållbar global ojämlikhet. Brittiska parlamentets utredningstjänst förutspår att en procent av världens befolkning kommer att äga två tredjedelar av världens tillgångar år 2030. IMF menar nu att avregleringarna av bankerna fått gå för långt och att deras utlåningspolitik tillsammans med en skattepolitik som alltmer kommit att gynna kapitalägare driver på ojämlikheten.

I Sverige har skatterna på vanliga löntagares arbete länge behållits oförändrade samtidigt som fastighetsskatt, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter tagits bort. Det krävdes en borgerlig regering för att något sänka skatterna på arbete. Hade socialdemokratin varit trogen sitt mål om arbete åt alla hade det varit socialdemokrater som sänkt skatterna på arbete i stället.

För att mildra effekterna av den orättvisa skattepolitiken eldar de politiska partierna nu på hushållsutlåningen med generösa ränteavdrag. Det är en politik som kritiseras av EU-kommissionen och som enligt Morgan & Stanleys analytiker förr eller senare kan leda till en ny bankkrasch.

Vi har inte bara fått en ofattbar förmögenhetskoncentration utan också en lika ofattbar maktkoncentration. Schweiziska forskare har visat att vi fått ett konglomerat av 147 företag som svarar för fyrtio procent av de transnationella företagens omsättning och som dessutom till 75 procent äger varandra. I konglomeratet ingår de 27 megabankerna och de säkrar sin makt genom att ge avgångna stats- och finansministrar lukrativa uppdrag när de lämnat sina jobb. Erbjudandena är en del av en växande korruption som äter sig in både här och där. Efter den oförsiktiga östutvidgningen har EU fått allt svårare att hålla emot. Det behövs en global rättsordning, inte minst för klimatets skull, men med Trump vid rodret i USA ter den sig som en omöjlig utopi.

Marknadsliberalismens seger för fyrtio år sedan gick hand i hand med en förändrad människosyn. Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management, som behandlar de anställda som produktionsfaktorer, och de kontrolleras och styrs som utbytbara maskiner.

Borta är respekten för professionalism och tilliten. Inte underligt att sjuksköterskor, poliser och lärare vantrivs och slutar. Institutet för framtidsstudier tror vi kunde få 20–30 procent mer ut av den offentliga sektorn om byråkratin bantades.

Om det är något som jag saknar i den pågående debatten är det just respekten för människovärdet. Rätten till arbete är en fundamental mänsklig rättighet. Det handlar om mycket mer än försörjning. Det handlar om att synas, behövas, få erkänsla och respekteras. Om social gemenskap och en mening i livet.

Under ytan på dagens diskussion ligger, tror jag därför, en oro för framtidens jobb. Det är uppenbart att det är en stor del av de praktiskt lagda männens arbetsmarknad som försvunnit och kommer att försvinna i outsourcing, till IT, maskiner och robotar och nu till AI. Medan det är de traditionellt kvinnliga jobben särskilt inom vård och omsorg som efterfrågas mer.

Kanske det är oron hos män som ser en osäker framtid som gör att så mycket i debatten nu kommit att handla om att behålla just det jobb man har och om ersättningsnivån vid arbetslöshet. Den solidariska lönepolitiken byggde på sin tid på att det skulle finnas andra arbeten om arbetsgivaren inte ville betala och arbetsmarknadspolitiken på att arbetslöshet borde vara någonting kortvarigt och övergående. Och så är det inte längre.

Om vi vill få ett samhälle för alla måste politiken också se alla, både män och kvinnor. Så måste könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas. Många av jobben inom den växande traditionellt kvinnliga arbetsmarknaden passar praktiskt lagda grabbar. Det gäller inte minst inom hemtjänsten.

Och det finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Det är inget fel om det sker genom temporära offentliga jobb. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas. Det är mycket bättre att ha ett temporärt jobb att gå till än att leva på arbetslöshetsersättning.

Vi kan också dra lärdomar från Storbritannien. Bättre med fastighetsskatt än skatt på arbete. När de införde ett grundavdrag före skatt på 180 000 SEK så ökade antalet jobb kraftigt. Visserligen var det säkert många svartjobb som blev vita. Men det är också viktigt för tryggheten.

Vad vi behöver är inte en återgång till något gammalt utan en ny progressiv agenda för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart, öppet och globalt samhälle, ett samhälle där alla känner sig sedda, delaktiga och behövda och där övertron på marknaden ersatts av en balanserad syn på samspelet mellan politik och marknad.

Ulf Dahlsten

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Vad händer med humorn nu?

Vad händer med humorn nu?

Carl Einar-Häckner om att ligga på soffan och vänta på bättre tider.

En väckarklocka för alla demokrater

Den 6 januari 2021 kommer för all tid att bli datumet då den amerikanska demokratin skakade i sina grundvalar. Bilderna från Washington där Trumpanhängare stormar Kapitolium påhejade av presidenten själv ska vi sent glömma. Ännu när detta skrivs pågår kaoset och ingen vet riktigt hur det ska sluta. President Trump har hela ansvaret för det […]

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

När spänningen måste vara lagom

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

”Skatten har blivit elefanten i rummet”

Vårt skattesystem inte bara bevarar utan driver på ökande klyftor i samhället, men det diskuteras inte när jämlikheten ska utredas, skriver Ulf Dahlsten, författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Förhandling eller kamp?

Förhandling eller kamp?

Två profilerade klubbordförande inom IF Metall möttes i en mejlväxling för att försöka förstå hur de kan se så olika på lasuppgörelsen.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

Märket är en urvuxen tvångströja

Märket är en urvuxen tvångströja

Vi har länge varit kritiska mot att vårt inflytande är för litet i processen inför avtalsrörelsen. LO måste enas om en bredare modell för lönenivåerna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.