Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

27 maj, 2020

DebattDet finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Foto: Friends of Europe
Om skribenten:

Ulf Dahlsten var statssekreterare hos Olof Palme när paradigmskiftet inleddes och nu aktuell med boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Just nu skakas arbetarrörelsen av en intern strid om arbetsrätten som blottlägger den konflikt mellan politik och marknad som blivit alltmer uppenbar. Den svenska modellen bygger på en balans mellan politik och marknad där politiken skapar goda förutsättningar för entreprenörskap, innovationer och konkurrenskraft mot att de värden som marknaden skapar kommer alla till del.

Men det har i allt mindre utsträckning blivit så. Globaliseringen och teknikutvecklingen har lyft hundratals miljoner ur fattigdom i utvecklingsländerna och till många framsteg som gynnat oss i västländerna. Valfriheten har ökat, verksamheter effektiviserats och försäkringssystemen blivit mer robusta. Men framstegen har inte kommit alla till del och framför allt inte på samma sätt. Våra samhällen har kluvits i vinnare och förlorare.

Internationella Valutafonden (IMF) av i går kritiserade dåtidens övertro på politiken som hade lett till stelheter på arbetsmarknaden, ineffektiviteter och missbruk av system och de drev på när länder som Sverige blev marknadsliberala för nu fyrtio år sedan.

Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management.

IMF av i dag oroar sig nu över konsekvenserna och särskilt en växande och ohållbar global ojämlikhet. Brittiska parlamentets utredningstjänst förutspår att en procent av världens befolkning kommer att äga två tredjedelar av världens tillgångar år 2030. IMF menar nu att avregleringarna av bankerna fått gå för långt och att deras utlåningspolitik tillsammans med en skattepolitik som alltmer kommit att gynna kapitalägare driver på ojämlikheten.

I Sverige har skatterna på vanliga löntagares arbete länge behållits oförändrade samtidigt som fastighetsskatt, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter tagits bort. Det krävdes en borgerlig regering för att något sänka skatterna på arbete. Hade socialdemokratin varit trogen sitt mål om arbete åt alla hade det varit socialdemokrater som sänkt skatterna på arbete i stället.

För att mildra effekterna av den orättvisa skattepolitiken eldar de politiska partierna nu på hushållsutlåningen med generösa ränteavdrag. Det är en politik som kritiseras av EU-kommissionen och som enligt Morgan & Stanleys analytiker förr eller senare kan leda till en ny bankkrasch.

Vi har inte bara fått en ofattbar förmögenhetskoncentration utan också en lika ofattbar maktkoncentration. Schweiziska forskare har visat att vi fått ett konglomerat av 147 företag som svarar för fyrtio procent av de transnationella företagens omsättning och som dessutom till 75 procent äger varandra. I konglomeratet ingår de 27 megabankerna och de säkrar sin makt genom att ge avgångna stats- och finansministrar lukrativa uppdrag när de lämnat sina jobb. Erbjudandena är en del av en växande korruption som äter sig in både här och där. Efter den oförsiktiga östutvidgningen har EU fått allt svårare att hålla emot. Det behövs en global rättsordning, inte minst för klimatets skull, men med Trump vid rodret i USA ter den sig som en omöjlig utopi.

Marknadsliberalismens seger för fyrtio år sedan gick hand i hand med en förändrad människosyn. Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management, som behandlar de anställda som produktionsfaktorer, och de kontrolleras och styrs som utbytbara maskiner.

Borta är respekten för professionalism och tilliten. Inte underligt att sjuksköterskor, poliser och lärare vantrivs och slutar. Institutet för framtidsstudier tror vi kunde få 20–30 procent mer ut av den offentliga sektorn om byråkratin bantades.

Om det är något som jag saknar i den pågående debatten är det just respekten för människovärdet. Rätten till arbete är en fundamental mänsklig rättighet. Det handlar om mycket mer än försörjning. Det handlar om att synas, behövas, få erkänsla och respekteras. Om social gemenskap och en mening i livet.

Under ytan på dagens diskussion ligger, tror jag därför, en oro för framtidens jobb. Det är uppenbart att det är en stor del av de praktiskt lagda männens arbetsmarknad som försvunnit och kommer att försvinna i outsourcing, till IT, maskiner och robotar och nu till AI. Medan det är de traditionellt kvinnliga jobben särskilt inom vård och omsorg som efterfrågas mer.

Kanske det är oron hos män som ser en osäker framtid som gör att så mycket i debatten nu kommit att handla om att behålla just det jobb man har och om ersättningsnivån vid arbetslöshet. Den solidariska lönepolitiken byggde på sin tid på att det skulle finnas andra arbeten om arbetsgivaren inte ville betala och arbetsmarknadspolitiken på att arbetslöshet borde vara någonting kortvarigt och övergående. Och så är det inte längre.

Om vi vill få ett samhälle för alla måste politiken också se alla, både män och kvinnor. Så måste könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas. Många av jobben inom den växande traditionellt kvinnliga arbetsmarknaden passar praktiskt lagda grabbar. Det gäller inte minst inom hemtjänsten.

Och det finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Det är inget fel om det sker genom temporära offentliga jobb. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas. Det är mycket bättre att ha ett temporärt jobb att gå till än att leva på arbetslöshetsersättning.

Vi kan också dra lärdomar från Storbritannien. Bättre med fastighetsskatt än skatt på arbete. När de införde ett grundavdrag före skatt på 180 000 SEK så ökade antalet jobb kraftigt. Visserligen var det säkert många svartjobb som blev vita. Men det är också viktigt för tryggheten.

Vad vi behöver är inte en återgång till något gammalt utan en ny progressiv agenda för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart, öppet och globalt samhälle, ett samhälle där alla känner sig sedda, delaktiga och behövda och där övertron på marknaden ersatts av en balanserad syn på samspelet mellan politik och marknad.

Ulf Dahlsten

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.