Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

27 maj, 2020

DebattDet finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Foto: Friends of Europe
Om skribenten:

Ulf Dahlsten var statssekreterare hos Olof Palme när paradigmskiftet inleddes och nu aktuell med boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Just nu skakas arbetarrörelsen av en intern strid om arbetsrätten som blottlägger den konflikt mellan politik och marknad som blivit alltmer uppenbar. Den svenska modellen bygger på en balans mellan politik och marknad där politiken skapar goda förutsättningar för entreprenörskap, innovationer och konkurrenskraft mot att de värden som marknaden skapar kommer alla till del.

Men det har i allt mindre utsträckning blivit så. Globaliseringen och teknikutvecklingen har lyft hundratals miljoner ur fattigdom i utvecklingsländerna och till många framsteg som gynnat oss i västländerna. Valfriheten har ökat, verksamheter effektiviserats och försäkringssystemen blivit mer robusta. Men framstegen har inte kommit alla till del och framför allt inte på samma sätt. Våra samhällen har kluvits i vinnare och förlorare.

Internationella Valutafonden (IMF) av i går kritiserade dåtidens övertro på politiken som hade lett till stelheter på arbetsmarknaden, ineffektiviteter och missbruk av system och de drev på när länder som Sverige blev marknadsliberala för nu fyrtio år sedan.

Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management.

IMF av i dag oroar sig nu över konsekvenserna och särskilt en växande och ohållbar global ojämlikhet. Brittiska parlamentets utredningstjänst förutspår att en procent av världens befolkning kommer att äga två tredjedelar av världens tillgångar år 2030. IMF menar nu att avregleringarna av bankerna fått gå för långt och att deras utlåningspolitik tillsammans med en skattepolitik som alltmer kommit att gynna kapitalägare driver på ojämlikheten.

I Sverige har skatterna på vanliga löntagares arbete länge behållits oförändrade samtidigt som fastighetsskatt, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter tagits bort. Det krävdes en borgerlig regering för att något sänka skatterna på arbete. Hade socialdemokratin varit trogen sitt mål om arbete åt alla hade det varit socialdemokrater som sänkt skatterna på arbete i stället.

För att mildra effekterna av den orättvisa skattepolitiken eldar de politiska partierna nu på hushållsutlåningen med generösa ränteavdrag. Det är en politik som kritiseras av EU-kommissionen och som enligt Morgan & Stanleys analytiker förr eller senare kan leda till en ny bankkrasch.

Vi har inte bara fått en ofattbar förmögenhetskoncentration utan också en lika ofattbar maktkoncentration. Schweiziska forskare har visat att vi fått ett konglomerat av 147 företag som svarar för fyrtio procent av de transnationella företagens omsättning och som dessutom till 75 procent äger varandra. I konglomeratet ingår de 27 megabankerna och de säkrar sin makt genom att ge avgångna stats- och finansministrar lukrativa uppdrag när de lämnat sina jobb. Erbjudandena är en del av en växande korruption som äter sig in både här och där. Efter den oförsiktiga östutvidgningen har EU fått allt svårare att hålla emot. Det behövs en global rättsordning, inte minst för klimatets skull, men med Trump vid rodret i USA ter den sig som en omöjlig utopi.

Marknadsliberalismens seger för fyrtio år sedan gick hand i hand med en förändrad människosyn. Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management, som behandlar de anställda som produktionsfaktorer, och de kontrolleras och styrs som utbytbara maskiner.

Borta är respekten för professionalism och tilliten. Inte underligt att sjuksköterskor, poliser och lärare vantrivs och slutar. Institutet för framtidsstudier tror vi kunde få 20–30 procent mer ut av den offentliga sektorn om byråkratin bantades.

Om det är något som jag saknar i den pågående debatten är det just respekten för människovärdet. Rätten till arbete är en fundamental mänsklig rättighet. Det handlar om mycket mer än försörjning. Det handlar om att synas, behövas, få erkänsla och respekteras. Om social gemenskap och en mening i livet.

Under ytan på dagens diskussion ligger, tror jag därför, en oro för framtidens jobb. Det är uppenbart att det är en stor del av de praktiskt lagda männens arbetsmarknad som försvunnit och kommer att försvinna i outsourcing, till IT, maskiner och robotar och nu till AI. Medan det är de traditionellt kvinnliga jobben särskilt inom vård och omsorg som efterfrågas mer.

Kanske det är oron hos män som ser en osäker framtid som gör att så mycket i debatten nu kommit att handla om att behålla just det jobb man har och om ersättningsnivån vid arbetslöshet. Den solidariska lönepolitiken byggde på sin tid på att det skulle finnas andra arbeten om arbetsgivaren inte ville betala och arbetsmarknadspolitiken på att arbetslöshet borde vara någonting kortvarigt och övergående. Och så är det inte längre.

Om vi vill få ett samhälle för alla måste politiken också se alla, både män och kvinnor. Så måste könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas. Många av jobben inom den växande traditionellt kvinnliga arbetsmarknaden passar praktiskt lagda grabbar. Det gäller inte minst inom hemtjänsten.

Och det finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Det är inget fel om det sker genom temporära offentliga jobb. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas. Det är mycket bättre att ha ett temporärt jobb att gå till än att leva på arbetslöshetsersättning.

Vi kan också dra lärdomar från Storbritannien. Bättre med fastighetsskatt än skatt på arbete. När de införde ett grundavdrag före skatt på 180 000 SEK så ökade antalet jobb kraftigt. Visserligen var det säkert många svartjobb som blev vita. Men det är också viktigt för tryggheten.

Vad vi behöver är inte en återgång till något gammalt utan en ny progressiv agenda för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart, öppet och globalt samhälle, ett samhälle där alla känner sig sedda, delaktiga och behövda och där övertron på marknaden ersatts av en balanserad syn på samspelet mellan politik och marknad.

Ulf Dahlsten

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Därför stöder facken S”

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?