Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

27 maj, 2020

Foto: Friends of Europe

DebattDet finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris.

Om skribenten:

Ulf Dahlsten var statssekreterare hos Olof Palme när paradigmskiftet inleddes och nu aktuell med boken Efter Coronan. Svensk Modell i Kris

Just nu skakas arbetarrörelsen av en intern strid om arbetsrätten som blottlägger den konflikt mellan politik och marknad som blivit alltmer uppenbar. Den svenska modellen bygger på en balans mellan politik och marknad där politiken skapar goda förutsättningar för entreprenörskap, innovationer och konkurrenskraft mot att de värden som marknaden skapar kommer alla till del.

Men det har i allt mindre utsträckning blivit så. Globaliseringen och teknikutvecklingen har lyft hundratals miljoner ur fattigdom i utvecklingsländerna och till många framsteg som gynnat oss i västländerna. Valfriheten har ökat, verksamheter effektiviserats och försäkringssystemen blivit mer robusta. Men framstegen har inte kommit alla till del och framför allt inte på samma sätt. Våra samhällen har kluvits i vinnare och förlorare.

Internationella Valutafonden (IMF) av i går kritiserade dåtidens övertro på politiken som hade lett till stelheter på arbetsmarknaden, ineffektiviteter och missbruk av system och de drev på när länder som Sverige blev marknadsliberala för nu fyrtio år sedan.

Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management.

IMF av i dag oroar sig nu över konsekvenserna och särskilt en växande och ohållbar global ojämlikhet. Brittiska parlamentets utredningstjänst förutspår att en procent av världens befolkning kommer att äga två tredjedelar av världens tillgångar år 2030. IMF menar nu att avregleringarna av bankerna fått gå för långt och att deras utlåningspolitik tillsammans med en skattepolitik som alltmer kommit att gynna kapitalägare driver på ojämlikheten.

I Sverige har skatterna på vanliga löntagares arbete länge behållits oförändrade samtidigt som fastighetsskatt, förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter tagits bort. Det krävdes en borgerlig regering för att något sänka skatterna på arbete. Hade socialdemokratin varit trogen sitt mål om arbete åt alla hade det varit socialdemokrater som sänkt skatterna på arbete i stället.

För att mildra effekterna av den orättvisa skattepolitiken eldar de politiska partierna nu på hushållsutlåningen med generösa ränteavdrag. Det är en politik som kritiseras av EU-kommissionen och som enligt Morgan & Stanleys analytiker förr eller senare kan leda till en ny bankkrasch.

Vi har inte bara fått en ofattbar förmögenhetskoncentration utan också en lika ofattbar maktkoncentration. Schweiziska forskare har visat att vi fått ett konglomerat av 147 företag som svarar för fyrtio procent av de transnationella företagens omsättning och som dessutom till 75 procent äger varandra. I konglomeratet ingår de 27 megabankerna och de säkrar sin makt genom att ge avgångna stats- och finansministrar lukrativa uppdrag när de lämnat sina jobb. Erbjudandena är en del av en växande korruption som äter sig in både här och där. Efter den oförsiktiga östutvidgningen har EU fått allt svårare att hålla emot. Det behövs en global rättsordning, inte minst för klimatets skull, men med Trump vid rodret i USA ter den sig som en omöjlig utopi.

Marknadsliberalismens seger för fyrtio år sedan gick hand i hand med en förändrad människosyn. Vi har fått ett egoismens tidevarv där allt mäts i pengar. Till förlorarna hör de offentliganställda. De har fått New Public Management, som behandlar de anställda som produktionsfaktorer, och de kontrolleras och styrs som utbytbara maskiner.

Borta är respekten för professionalism och tilliten. Inte underligt att sjuksköterskor, poliser och lärare vantrivs och slutar. Institutet för framtidsstudier tror vi kunde få 20–30 procent mer ut av den offentliga sektorn om byråkratin bantades.

Om det är något som jag saknar i den pågående debatten är det just respekten för människovärdet. Rätten till arbete är en fundamental mänsklig rättighet. Det handlar om mycket mer än försörjning. Det handlar om att synas, behövas, få erkänsla och respekteras. Om social gemenskap och en mening i livet.

Under ytan på dagens diskussion ligger, tror jag därför, en oro för framtidens jobb. Det är uppenbart att det är en stor del av de praktiskt lagda männens arbetsmarknad som försvunnit och kommer att försvinna i outsourcing, till IT, maskiner och robotar och nu till AI. Medan det är de traditionellt kvinnliga jobben särskilt inom vård och omsorg som efterfrågas mer.

Kanske det är oron hos män som ser en osäker framtid som gör att så mycket i debatten nu kommit att handla om att behålla just det jobb man har och om ersättningsnivån vid arbetslöshet. Den solidariska lönepolitiken byggde på sin tid på att det skulle finnas andra arbeten om arbetsgivaren inte ville betala och arbetsmarknadspolitiken på att arbetslöshet borde vara någonting kortvarigt och övergående. Och så är det inte längre.

Om vi vill få ett samhälle för alla måste politiken också se alla, både män och kvinnor. Så måste könsuppdelningen på arbetsmarknaden motverkas. Många av jobben inom den växande traditionellt kvinnliga arbetsmarknaden passar praktiskt lagda grabbar. Det gäller inte minst inom hemtjänsten.

Och det finns många jobb i omställningen till ett hållbart samhälle som borde bli utförda. Det är inget fel om det sker genom temporära offentliga jobb. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas. Det är mycket bättre att ha ett temporärt jobb att gå till än att leva på arbetslöshetsersättning.

Vi kan också dra lärdomar från Storbritannien. Bättre med fastighetsskatt än skatt på arbete. När de införde ett grundavdrag före skatt på 180 000 SEK så ökade antalet jobb kraftigt. Visserligen var det säkert många svartjobb som blev vita. Men det är också viktigt för tryggheten.

Vad vi behöver är inte en återgång till något gammalt utan en ny progressiv agenda för ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart, öppet och globalt samhälle, ett samhälle där alla känner sig sedda, delaktiga och behövda och där övertron på marknaden ersatts av en balanserad syn på samspelet mellan politik och marknad.

Ulf Dahlsten

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

De visste hur man landar i sig själv

Vi kämpar med vår mindfullnes i nedlagda industrilokaler. Männen som en gång jobbade där visste bättre än så, skriver Håkan Wågvi, arbetsterapeut och tidigare industriarbetare.

Du kanske också vill läsa…

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

Kommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Därför stöder facken S”

”Det finns skäl till varför Svenskt Näringsliv uppvaktar Moderaterna och Sverigedemokraterna, det gynnar deras medlemmar. Det finns lika grundliga skäl till att LO-facken uppvaktar Socialdemokraterna. Det gynnar deras medlemmar”, skriver Thomas Lindell, som jobbar på Älvsbyhus och är förtroendevald i GS.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.