Industriarbetarnas tidning

När oron blir till hot och slag

28 maj, 2020

Skrivet av

Våld i hemmet I tider av oro och kris är det extra lätt att bli frustrerad, ledsen och arg. De absolut flesta kan hantera det. Men vissa klarar det inte, och somliga till och med hotar och slår sina närmaste.

Få rätt hjälp

Om du lever med våld och förtryck i en nära relation har du rätt att få hjälp.

För information se Vårdguidens webbplats 1177.se.

16 000

misshandelsbrott anmäldes i Sverige 2018, där
gärningsmannen var i nära relation med offret.

150 000

barn i Sverige lever med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern, enligt Brottsförebyggande rådet.

Så hjälper du din arbetskamrat

Jonas Mosskin, leg psykolog och organisationskonsult:

Jonas Mosskin”Om du misstänker att din arbetskamrat är våldsam är det viktigt att vara tydlig, men samtidigt erbjuda stöd. Om du har en bra relation med arbetskamraten kan du säga: ’Jag märker att du har problem, jag bryr mig om dig och jag vill gärna hjälpa dig. Ska vi prata om det?’ Eller: ’Jag vill vara din arbetskamrat även om jag vet att du har gjort fel. Men då vill jag att vi tillsammans pratar om hur du kan få hjälp att sluta.’

Förbered dig på att det ofta behövs flera samtal. Och sluta inte att prata om sådant som också ger lust och glädje.

För den som har svårt med impulskontroll handlar det ofta om att undvika triggers som gör att man slåss. Samtal med en professionell behandlare kan hjälpa. Ofta har problembeteendet en lång historia och det är svårt att bryta mönstret.”

Utsatthet hemma påverkar arbetet

Åsa Witkowski, enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK:

”Vi vet att den här ökade isoleringen leder till ökad oro och utsatthet. Vi vet också att våld och hot om våld utanför arbetet påverkar den utsattes arbetsinsats. Och då ligger det ju verkligen i arbetsgivarens intresse att ha en beredskap för hur man ska agera när man misstänker att ens medarbetare blir utsatt för våld. Det är arbetsgivarens ansvar.

Arbetet tjänar dessutom som en oerhört viktig fristad för väldigt många kvinnor, en plats där man får vara fri från våld och får känna att man är värdefull och uppskattad.

Vi på NCK är tydliga med att alltid säga att våld är kriminellt, och vår främsta uppgift just nu är att se till att vår nationella stödtelefon Kvinnofridslinjen är öppen dygnet runt som vanligt, så att våldsutsatta ska kunna ringa.”

Alla är skyldiga att agera

Stein Begby, samordnande huvudskyddsombud på Pappers avdelning Billingsfors:

”Det är oerhört viktigt att man agerar. Det är ens skyldighet som medmänniska. På både jobbet och fritiden. Jag minns en sommarkväll för några år sedan när jag var ute med hunden. Plötsligt hörde jag en massa skrik från en lägenhet.

Jag bestämde mig för att ringa på dörren varpå tre små barn öppnade.

De såg rädda ut, jag såg det i deras ögon. Men mamman bedyrade att det inte var någon fara alls.

Efter en stund ringde jag på dörren igen. Då kom även pappan ut. Alkoholpåverkad, men samtidigt väldigt mån om att framställa alltihop som så normalt som möjligt.

Av flera skäl gjorde jag ingen orosanmälan då, men det skulle jag definitivt ha gjort i dag. En tid efter den händelsen träffade jag barnen igen. Då bjöd de mig på godis. Kanske för att de var tacksamma för att jag tidigare hade gjort det enda självklara – ringt på deras dörr.”


”Många känner sig lättade”

Johan Hildén är rådgivare på telefonlinjen Välj att sluta som riktar sig till personer som utövar eller riskerar att utöva våld i nära relationer. Foto: Åke Ericson

Stödsamtal Den senaste tiden har socionomen Johan Hildén tagit emot fler samtal från våldsutövare.

Män i fyrtioårsåldern. Ofta är det de som ringer, berättar Johan Hildén. Men åldern varierar stort, likaså utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund. Arbetare är inte mer våldsbenägna än tjänstemän – eller tvärtom.

– Det är helt vanliga och välfungerande människor i övrigt, men när de blir aggressiva och tappar impulskontrollen blir de en risk för sina nära och kära.

Vad handlar samtalen om?

– Att man utövar någon form av våld. Fysiskt, psykiskt eller både och. Eller att man hotat om våld. De flesta som ringer har också kommit till någon form av insikt. De vet att de har ett problem och att det är de själva som är huvudproblemet. Ofta säger de att de har tröttnat på sig själva och sitt beteende. ’Vad är jag för far?!’ ’För man?!’ ’Varför gör jag så här?!’

Ja, varför? Vad säger de själva?

– Många beskriver det som en kontrollförlust. Att de känner sig missförstådda, inträngda i ett hörn och inte vet hur de ska ta sig därifrån och då tar de till våld.

Hur brukar telefonsamtalen oftast sluta?

– Många känner sig lättade. Dels har de fått sina egna problem bekräftade, dels kan de gå vidare med de problemen genom att ta nästa steg – att kontakta en lämplig terapeut eller behandlare. Det hjälper vi dem med.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Är det okej att fråga om kriget?

Är det okej att fråga om kriget?

Vi frågade Amr Alshami från Syrien om vad han tycker.

Med morsan som jobbarkompis

Med morsan som jobbarkompis

Är släkten bäst eller värst? Eric Elserth och mamma Mona är inte bara arbetskamrater – de bor dessutom grannar. DA:s experter reder ut hur du hanterar familjen på jobbet.

När du måste flytta till jobbet

Ditt jobb flyttar till annan ort och du beslutar dig för att följa med. Vi bad tre experter om råd om hur man förbereder ett nytt liv för hela familjen.

När hatet blir för mycket

När hatet blir för mycket

Återigen brinner flyktingförläggningar, två människor huggs ihjäl på en skola. Ett krig långt borta påverkar alla svenskar. Dagens Arbete fick ett brev från en verkstadsarbetare: vad gör man när rasisthatet tar över på jobbet?

När kärleken slår till

När kärleken slår till

En arbetskamrat har slutat äta. En annan svarar knappt på tilltal. Sömnbristen blänker i deras ögon och på rasten är båda försvunna. Vad i fridens namn händer? Svaret stavas kärlek. Vi bad tre experter resonera om det fina och svåra med relationer på jobbet.

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

Viktigt att förstå hur missbruk fungerar

Det är viktigt för anhöriga att förstå hur lite man kan påverka sjukdomen – och att man har rätt att må bra själv.

Förbannade medberoende

Förbannade medberoende

Skrivandet och jobbet hjälpte Daniel Sundström efter att hans bror dött av en överdos

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Endometrios – när mensen gör dig sjuk

Första gången Madelene Andersson åkte till akuten för sina svåra mensproblem var hon 15 år. Det skulle ta nästan 20 år till att få en riktig diagnos.

Så hittar du ditt inre lugn

Så hittar du ditt inre lugn

Att alltid känna sig stressad och inte gå ner i varv är farligt för hälsan. DA:s expert, psykologen Jonas Mosskin, ger sina bästa tips för att inte stressen ska ta överhand.

Så håller ni sams i sommar

Så håller ni sams i sommar

Semester kan vara sol, bad – och familjegräl. DA frågade några som vet hur man kan undvika bråken. Och vad som är ledighetens största fiende.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.