Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

4 maj, 2020

Debatt För att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester. Direkt genom de reformer som gör att företagen snabbt kan starta igen. Långsiktigt bland annat genom olika former av omställning för dem som förlorar jobben, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

Om skribenten:

Susanne Ackum är fil dr i nationalekonomi. Ordförande för Forum för Omställning och styrelseledamot för Digital@Idag. Tidigare statssekreterare på Finansdepartementet och Riksrevisor.

För tillfället pendlar jag mellan hopp och förtvivlan. Hopp om att denna kris bara blir en tillfällig blemma, och förtvivlan över att den kommer lämna efter sig ett permanent ärr.

Ekonomer beskriver ofta krisen i termer av bokstäver som V, W, U eller L; där V beskriver ett stort och snabbt konjunkturfall men också en snabb återhämtning och där L står för en djup och utdragen lågkonjunktur utan synbart slut (det vill säga en regelrätt depression).

Hur går då tankarna hos de mer depressivt lagda ekonomerna för att detta L ska vara en möjlig, om än kanske inte  mest sannolik, utveckling?

Om krisen blir långvarig kommer människor att blir arbetslösa och företag gå i konkurs, på grund av åtgärder för att hindra smittspridning. Risken är att detta sprider sig till den finansiella sektorn om inte människor och företag kan betala sina skulder.

Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter; tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

För att förhindra en finansiell kris och stabilisera den reala ekonomin är signalerna från centralbanker och finansdepartement att penning- och finanspolitiken skall göra det som krävs. Vilket i praktiken innebär att den penningpolitiska arsenalen kommer att användas med en hittills oprövad bredd och volym och att de budgetramverk som omgärdat finanspolitiken måste brytas.

Detta är också nödvändigt för att lindra effekterna av den akuta ekonomiska kris som uppstår vid bekämpningen av Covid-19. Tyvärr riskerar dock de finanspolitiska stimulanser som nu vidtas att spilla över i en skuldkris, som den efter finanskrisen 2008–2009. Ränteutgifterna på statens upplåning kommer då att tränga undan angelägna satsningar på till exempel utbildning, forskning och infrastruktur för ny teknik.

Ekonomer är dessutom rädda för att hushåll och företag kommer att ändra sitt beteende även efter det att krisen är över – beteendeförändringar som leder till ökat (försiktighets)sparande hos hushållen och lägre investeringar av företagen. Sannolikt kommer även den globalisering som pågått under längre tid, med globala värdekedjor som visat sig effektiva men inte robusta vid en pandemi, att ifrågasättas och delvis backa. Detta kan ha stor betydelse för ett land som Sverige – dvs en liten och öppen ekonomi som är mycket beroende av vår omvärld för insatsvaror till och avsättningen för det vi producerar.

Vilka lärdomar bör vi då dra av detta då vi utformar den ekonomiska politiken i Sverige?

Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter; tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

För det första måste vi fundera över hur stabiliseringspolitiken ska bedrivas vid en pandemi. Traditionell efterfrågepolitik (som sänkt ränta, höjt barnbidrag och sänkt moms) fungerar dåligt för närvarande, eftersom vi är fysiskt förhindrade att konsumera.

I stället har ekonomen Richard Baldwin myntat: Go Fast! Go Big! Keep the Light On! Vad han menar är att vi bör betrakta krisen som en ofrivillig längre industrisemester. Under en sådan stängs produktionen ner och arbetskraften är ledig; detta medför dock inga problem att starta upp tillverkningen igen efter semestern.

Poängen här är alltså att hålla alla produktionsfaktorer intakta. Detta är tänkt att vara en åtgärd under en begränsad period, med förhoppning att smittan dör ut, flockimmunitet uppstår, vaccin och tester utvecklas. Detta har vi råd med i Sverige tack vara starka offentliga finanser. Korttidsarbete och bidrag baserat på omsättningen i företagen är lämpliga åtgärder för detta.

Parallellt måste vi dessutom utforma den mer traditionella stabiliseringspolitiken, som ska stimulera efterfrågan i ekonomin, men även vidta andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att få ekonomin att börja växa igen. För detta vore det angeläget att riksdagen tillsätter en kriskommission, bestående av experter från olika discipliner (likt en Lindbeckkommission*, men som får mandat att verkar under minst något år).

För det andra, är det viktigt att dra lärdomar av 1990-talskrisen där många, speciellt de äldre, som blev uppsagda blev långtidsarbetslösa för att till slut lämna arbetskraften. Här är det fara vid dröjsmål och bland annat omställningsorganisationernas arbete med att matcha uppsagda medlemmarna mot den efterfrågan på arbetskraft som finns är central.

De ”snabbspår för yrkesväxling ” som nu äger rum och där tidigare arbetslivserfarenhet tas tillvara bör utvecklas. De bör variera från korta kurser till fullständiga yrkesväxlingr och vara flexibla i sak, tid och rum.

Beredskapslyftet visar att det går att på kort tid utbilda SAS anställda på Sophiahemmet så att dessa inom några veckor kan gå in och utföra enklare arbetsuppgifter inom sjukvården. Fler liknande exempel finns, och fler bör uppmuntras.

Vi kan på så vis hitta effektivare sätt att hjälpa människor från stagnerande sektorer till de sektorer som anställer. Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter, tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

Låt oss hoppas att så blir fallet. Ny digital teknik bör också nyttjas för att ta fram skräddarsydda utbildningar.

För det tredje, Sverige är som sagt en liten öppen ekonomi och oavsett hur väl vi än lyckas med vår krishantering, så är vi beroende av vår omvärld!

Här är det viktigt för Sverige att vara en konstruktiv part i EU-förhandlingarna om hur vi med gemensamma krafter kan bekämpa en utdragen lågkonjunktur. Det går inte att underskatta värdet av att få den gemensamma marknaden att fungera igen; speciellt inte i en situation där globaliseringen i andra avseenden säkert kommer ta några steg tillbaka.

Vi behöver också ett enat EU för att påverka att vi i kölvattnet av coronakrisen inte ser multilaterala organisationer, som WHO, IMF och OECD, förtvina. Ett väl fungerande EU är också viktigt då vi efter krisen behöver fortsätta samarbeta med andra länder runt globala frågor som klimat, migration, säkerhet och naturligtvis nästa pandemi.

*Lindbeckkommissionen, eller Ekonomikommissionen som var det officiella namnet, tillsattes av regeringen Bildt 1992 med uppdraget att föreslå reformer av det ekonomiska och politiska systemet och ange vägar ut ur den akuta krisen.

2 kommentarer till “Regeringen behöver tillsätta en kriskommission

  • Lindbeckkommissionen bidrog framför allt med motiveringar för avveckladet av de rättigheter och förmåner som den svenska arbetarklassen lyckats tillkämpa sig. Och därmed till att avsluta Sveriges långa period av ekonomiskt och socialt framåtskridande. En period som varat i stort sett oavbrutet sedan åtminstone 1870-talet – se diagrammet i länken nedan. Lindbeckkommissionens arbete kan knappast upprepas för sedan ungefär år 2000 står Sverige totalt still både ekonomisk och socialt, och det går alltså inte att komma någonvart med en upprepning. Se vidare https://clarte.se/bloggen/11123-sveriges-inkompetenta-privatkapitalister

  • Vad gäller en kommission skall denna naturligtvis bestå av arbetare som på nära håll arbetat med aktuella målgrupper. Kommisionen skall bestå av, om det skall bli någon som helst substans och trovärdighet i utslaget av läkare, sjukvårdspersonal, hemtjänstpersonal m.fl. Varför? den reella verklighet ovan nämnda yrkesgrupper har är främmande för politiker. Att se politiker i en sådan kommission blir både löjeväckande och ICKE trovärdigt då dessa inte besitter någon som helst erfarenhet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

Du kanske också vill läsa…

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Jämlikhet är bästa skyddet

Precis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätt Striden om las

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Marcus Bolin

Pappers: Kravet på 4 procent ligger fast

Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.

Arbetsgivarna: Krympande kaka att fördela

Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.

”Våra beslut påverkar alla medlemmar”

Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

IF Metall: Vår utgångspunkt är 3 procent

Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.