Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

4 maj, 2020

Debatt För att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester. Direkt genom de reformer som gör att företagen snabbt kan starta igen. Långsiktigt bland annat genom olika former av omställning för dem som förlorar jobben, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

Om skribenten:

Susanne Ackum är fil dr i nationalekonomi. Ordförande för Forum för Omställning och styrelseledamot för Digital@Idag. Tidigare statssekreterare på Finansdepartementet och Riksrevisor.

För tillfället pendlar jag mellan hopp och förtvivlan. Hopp om att denna kris bara blir en tillfällig blemma, och förtvivlan över att den kommer lämna efter sig ett permanent ärr.

Ekonomer beskriver ofta krisen i termer av bokstäver som V, W, U eller L; där V beskriver ett stort och snabbt konjunkturfall men också en snabb återhämtning och där L står för en djup och utdragen lågkonjunktur utan synbart slut (det vill säga en regelrätt depression).

Hur går då tankarna hos de mer depressivt lagda ekonomerna för att detta L ska vara en möjlig, om än kanske inte  mest sannolik, utveckling?

Om krisen blir långvarig kommer människor att blir arbetslösa och företag gå i konkurs, på grund av åtgärder för att hindra smittspridning. Risken är att detta sprider sig till den finansiella sektorn om inte människor och företag kan betala sina skulder.

Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter; tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

För att förhindra en finansiell kris och stabilisera den reala ekonomin är signalerna från centralbanker och finansdepartement att penning- och finanspolitiken skall göra det som krävs. Vilket i praktiken innebär att den penningpolitiska arsenalen kommer att användas med en hittills oprövad bredd och volym och att de budgetramverk som omgärdat finanspolitiken måste brytas.

Detta är också nödvändigt för att lindra effekterna av den akuta ekonomiska kris som uppstår vid bekämpningen av Covid-19. Tyvärr riskerar dock de finanspolitiska stimulanser som nu vidtas att spilla över i en skuldkris, som den efter finanskrisen 2008–2009. Ränteutgifterna på statens upplåning kommer då att tränga undan angelägna satsningar på till exempel utbildning, forskning och infrastruktur för ny teknik.

Ekonomer är dessutom rädda för att hushåll och företag kommer att ändra sitt beteende även efter det att krisen är över – beteendeförändringar som leder till ökat (försiktighets)sparande hos hushållen och lägre investeringar av företagen. Sannolikt kommer även den globalisering som pågått under längre tid, med globala värdekedjor som visat sig effektiva men inte robusta vid en pandemi, att ifrågasättas och delvis backa. Detta kan ha stor betydelse för ett land som Sverige – dvs en liten och öppen ekonomi som är mycket beroende av vår omvärld för insatsvaror till och avsättningen för det vi producerar.

Vilka lärdomar bör vi då dra av detta då vi utformar den ekonomiska politiken i Sverige?

Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter; tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

För det första måste vi fundera över hur stabiliseringspolitiken ska bedrivas vid en pandemi. Traditionell efterfrågepolitik (som sänkt ränta, höjt barnbidrag och sänkt moms) fungerar dåligt för närvarande, eftersom vi är fysiskt förhindrade att konsumera.

I stället har ekonomen Richard Baldwin myntat: Go Fast! Go Big! Keep the Light On! Vad han menar är att vi bör betrakta krisen som en ofrivillig längre industrisemester. Under en sådan stängs produktionen ner och arbetskraften är ledig; detta medför dock inga problem att starta upp tillverkningen igen efter semestern.

Poängen här är alltså att hålla alla produktionsfaktorer intakta. Detta är tänkt att vara en åtgärd under en begränsad period, med förhoppning att smittan dör ut, flockimmunitet uppstår, vaccin och tester utvecklas. Detta har vi råd med i Sverige tack vara starka offentliga finanser. Korttidsarbete och bidrag baserat på omsättningen i företagen är lämpliga åtgärder för detta.

Parallellt måste vi dessutom utforma den mer traditionella stabiliseringspolitiken, som ska stimulera efterfrågan i ekonomin, men även vidta andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att få ekonomin att börja växa igen. För detta vore det angeläget att riksdagen tillsätter en kriskommission, bestående av experter från olika discipliner (likt en Lindbeckkommission*, men som får mandat att verkar under minst något år).

För det andra, är det viktigt att dra lärdomar av 1990-talskrisen där många, speciellt de äldre, som blev uppsagda blev långtidsarbetslösa för att till slut lämna arbetskraften. Här är det fara vid dröjsmål och bland annat omställningsorganisationernas arbete med att matcha uppsagda medlemmarna mot den efterfrågan på arbetskraft som finns är central.

De ”snabbspår för yrkesväxling ” som nu äger rum och där tidigare arbetslivserfarenhet tas tillvara bör utvecklas. De bör variera från korta kurser till fullständiga yrkesväxlingr och vara flexibla i sak, tid och rum.

Beredskapslyftet visar att det går att på kort tid utbilda SAS anställda på Sophiahemmet så att dessa inom några veckor kan gå in och utföra enklare arbetsuppgifter inom sjukvården. Fler liknande exempel finns, och fler bör uppmuntras.

Vi kan på så vis hitta effektivare sätt att hjälpa människor från stagnerande sektorer till de sektorer som anställer. Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter, tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

Låt oss hoppas att så blir fallet. Ny digital teknik bör också nyttjas för att ta fram skräddarsydda utbildningar.

För det tredje, Sverige är som sagt en liten öppen ekonomi och oavsett hur väl vi än lyckas med vår krishantering, så är vi beroende av vår omvärld!

Här är det viktigt för Sverige att vara en konstruktiv part i EU-förhandlingarna om hur vi med gemensamma krafter kan bekämpa en utdragen lågkonjunktur. Det går inte att underskatta värdet av att få den gemensamma marknaden att fungera igen; speciellt inte i en situation där globaliseringen i andra avseenden säkert kommer ta några steg tillbaka.

Vi behöver också ett enat EU för att påverka att vi i kölvattnet av coronakrisen inte ser multilaterala organisationer, som WHO, IMF och OECD, förtvina. Ett väl fungerande EU är också viktigt då vi efter krisen behöver fortsätta samarbeta med andra länder runt globala frågor som klimat, migration, säkerhet och naturligtvis nästa pandemi.

*Lindbeckkommissionen, eller Ekonomikommissionen som var det officiella namnet, tillsattes av regeringen Bildt 1992 med uppdraget att föreslå reformer av det ekonomiska och politiska systemet och ange vägar ut ur den akuta krisen.

2 kommentarer till “Regeringen behöver tillsätta en kriskommission

  • Lindbeckkommissionen bidrog framför allt med motiveringar för avveckladet av de rättigheter och förmåner som den svenska arbetarklassen lyckats tillkämpa sig. Och därmed till att avsluta Sveriges långa period av ekonomiskt och socialt framåtskridande. En period som varat i stort sett oavbrutet sedan åtminstone 1870-talet – se diagrammet i länken nedan. Lindbeckkommissionens arbete kan knappast upprepas för sedan ungefär år 2000 står Sverige totalt still både ekonomisk och socialt, och det går alltså inte att komma någonvart med en upprepning. Se vidare https://clarte.se/bloggen/11123-sveriges-inkompetenta-privatkapitalister

  • Vad gäller en kommission skall denna naturligtvis bestå av arbetare som på nära håll arbetat med aktuella målgrupper. Kommisionen skall bestå av, om det skall bli någon som helst substans och trovärdighet i utslaget av läkare, sjukvårdspersonal, hemtjänstpersonal m.fl. Varför? den reella verklighet ovan nämnda yrkesgrupper har är främmande för politiker. Att se politiker i en sådan kommission blir både löjeväckande och ICKE trovärdigt då dessa inte besitter någon som helst erfarenhet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Skulle matbutikerna acceptera Samhalls prispress?

Om det nu är okej att sätta konkurrensen ur spel så kan Samhall lika gärna starta en matbutik, skriver Ulrica Persson, ordförande i intresseorganisationen Skoopi, som ser med oro på Samhalls planer att ge sig in på fler marknader.

Räven finns där ute i natten

Räven finns där ute i natten

På natten blir tankarna sega. Men vi är inte ensamma om att vara vakna, skriver Johan Airijoki.

Därför får vi inte missa att ställa om

Därför får vi inte missa att ställa om

Klimatomställningen är helt avgörande för våra jobb, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kräver mer makt över tiden

Vi kräver mer makt över tiden

Arbetsgivarnas krav visar att de helst ser anställda som livegna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Dags för företagen att ta ansvar

Dags för företagen att ta ansvar

Löntagarna gör sin del för att komma till rätta med inflationen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Kampen går vidare men nu tackar jag för mig

Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

”Stärkt skydd mot farliga kemikalier är en jämställdhetsfråga”

Det är dags att jämställdhet och kvinnors rätt till ett jämlikt skydd prioriteras och tar utrymme i debatten, skriver Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S).

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Jämställdheten backar när skydds­ombuden blir färre

Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Nu krävs fanimej proportioner

Nu krävs fanimej proportioner

Kommunens förskoleanställda fick en hundring i belöning efter pandemin. Postnords vd fick lite mer, skriver författaren Anneli Jordahl.

Du kanske också vill läsa…

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.