Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Efter coronan

Beredskapslyftet visar att det gick att på kort tid utbilda SAS anställda på Sophiahemmet så att de inom några veckor kunde gå in och utföra enklare arbetsuppgifter inom sjukvården. Fler exempel bör uppmuntras., skriver Susanne Ackum. Foto: TT Nyhetsbyrån.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

Debatt För att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester. Direkt genom de reformer som gör att företagen snabbt kan starta igen. Långsiktigt bland annat genom olika former av omställning för dem som förlorar jobben, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

Om skribenten:

Susanne Ackum är fil dr i nationalekonomi. Ordförande för Forum för Omställning och styrelseledamot för Digital@Idag. Tidigare statssekreterare på Finansdepartementet och Riksrevisor.

För tillfället pendlar jag mellan hopp och förtvivlan. Hopp om att denna kris bara blir en tillfällig blemma, och förtvivlan över att den kommer lämna efter sig ett permanent ärr.

Ekonomer beskriver ofta krisen i termer av bokstäver som V, W, U eller L; där V beskriver ett stort och snabbt konjunkturfall men också en snabb återhämtning och där L står för en djup och utdragen lågkonjunktur utan synbart slut (det vill säga en regelrätt depression).

Hur går då tankarna hos de mer depressivt lagda ekonomerna för att detta L ska vara en möjlig, om än kanske inte  mest sannolik, utveckling?

Om krisen blir långvarig kommer människor att blir arbetslösa och företag gå i konkurs, på grund av åtgärder för att hindra smittspridning. Risken är att detta sprider sig till den finansiella sektorn om inte människor och företag kan betala sina skulder.

Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter; tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

För att förhindra en finansiell kris och stabilisera den reala ekonomin är signalerna från centralbanker och finansdepartement att penning- och finanspolitiken skall göra det som krävs. Vilket i praktiken innebär att den penningpolitiska arsenalen kommer att användas med en hittills oprövad bredd och volym och att de budgetramverk som omgärdat finanspolitiken måste brytas.

Detta är också nödvändigt för att lindra effekterna av den akuta ekonomiska kris som uppstår vid bekämpningen av Covid-19. Tyvärr riskerar dock de finanspolitiska stimulanser som nu vidtas att spilla över i en skuldkris, som den efter finanskrisen 2008–2009. Ränteutgifterna på statens upplåning kommer då att tränga undan angelägna satsningar på till exempel utbildning, forskning och infrastruktur för ny teknik.

Ekonomer är dessutom rädda för att hushåll och företag kommer att ändra sitt beteende även efter det att krisen är över – beteendeförändringar som leder till ökat (försiktighets)sparande hos hushållen och lägre investeringar av företagen. Sannolikt kommer även den globalisering som pågått under längre tid, med globala värdekedjor som visat sig effektiva men inte robusta vid en pandemi, att ifrågasättas och delvis backa. Detta kan ha stor betydelse för ett land som Sverige – dvs en liten och öppen ekonomi som är mycket beroende av vår omvärld för insatsvaror till och avsättningen för det vi producerar.

Vilka lärdomar bör vi då dra av detta då vi utformar den ekonomiska politiken i Sverige?

Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter; tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

För det första måste vi fundera över hur stabiliseringspolitiken ska bedrivas vid en pandemi. Traditionell efterfrågepolitik (som sänkt ränta, höjt barnbidrag och sänkt moms) fungerar dåligt för närvarande, eftersom vi är fysiskt förhindrade att konsumera.

I stället har ekonomen Richard Baldwin myntat: Go Fast! Go Big! Keep the Light On! Vad han menar är att vi bör betrakta krisen som en ofrivillig längre industrisemester. Under en sådan stängs produktionen ner och arbetskraften är ledig; detta medför dock inga problem att starta upp tillverkningen igen efter semestern.

Poängen här är alltså att hålla alla produktionsfaktorer intakta. Detta är tänkt att vara en åtgärd under en begränsad period, med förhoppning att smittan dör ut, flockimmunitet uppstår, vaccin och tester utvecklas. Detta har vi råd med i Sverige tack vara starka offentliga finanser. Korttidsarbete och bidrag baserat på omsättningen i företagen är lämpliga åtgärder för detta.

Parallellt måste vi dessutom utforma den mer traditionella stabiliseringspolitiken, som ska stimulera efterfrågan i ekonomin, men även vidta andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att få ekonomin att börja växa igen. För detta vore det angeläget att riksdagen tillsätter en kriskommission, bestående av experter från olika discipliner (likt en Lindbeckkommission*, men som får mandat att verkar under minst något år).

För det andra, är det viktigt att dra lärdomar av 1990-talskrisen där många, speciellt de äldre, som blev uppsagda blev långtidsarbetslösa för att till slut lämna arbetskraften. Här är det fara vid dröjsmål och bland annat omställningsorganisationernas arbete med att matcha uppsagda medlemmarna mot den efterfrågan på arbetskraft som finns är central.

De ”snabbspår för yrkesväxling ” som nu äger rum och där tidigare arbetslivserfarenhet tas tillvara bör utvecklas. De bör variera från korta kurser till fullständiga yrkesväxlingr och vara flexibla i sak, tid och rum.

Beredskapslyftet visar att det går att på kort tid utbilda SAS anställda på Sophiahemmet så att dessa inom några veckor kan gå in och utföra enklare arbetsuppgifter inom sjukvården. Fler liknande exempel finns, och fler bör uppmuntras.

Vi kan på så vis hitta effektivare sätt att hjälpa människor från stagnerande sektorer till de sektorer som anställer. Friställda människor bör även uppmuntras att ta tillfället i akt och skaffa sig nya färdigheter, tanken med korttidsarbetet var att på den tid man inte arbetade så skulle man bedriva studier.

Låt oss hoppas att så blir fallet. Ny digital teknik bör också nyttjas för att ta fram skräddarsydda utbildningar.

För det tredje, Sverige är som sagt en liten öppen ekonomi och oavsett hur väl vi än lyckas med vår krishantering, så är vi beroende av vår omvärld!

Här är det viktigt för Sverige att vara en konstruktiv part i EU-förhandlingarna om hur vi med gemensamma krafter kan bekämpa en utdragen lågkonjunktur. Det går inte att underskatta värdet av att få den gemensamma marknaden att fungera igen; speciellt inte i en situation där globaliseringen i andra avseenden säkert kommer ta några steg tillbaka.

Vi behöver också ett enat EU för att påverka att vi i kölvattnet av coronakrisen inte ser multilaterala organisationer, som WHO, IMF och OECD, förtvina. Ett väl fungerande EU är också viktigt då vi efter krisen behöver fortsätta samarbeta med andra länder runt globala frågor som klimat, migration, säkerhet och naturligtvis nästa pandemi.

*Lindbeckkommissionen, eller Ekonomikommissionen som var det officiella namnet, tillsattes av regeringen Bildt 1992 med uppdraget att föreslå reformer av det ekonomiska och politiska systemet och ange vägar ut ur den akuta krisen.

Läs mer: Debatt | Opinion

1Kommentarer

Fred Torssander:

Lindbeckkommissionen bidrog framför allt med motiveringar för avveckladet av de rättigheter och förmåner som den svenska arbetarklassen lyckats tillkämpa sig. Och därmed till att avsluta Sveriges långa period av ekonomiskt och socialt framåtskridande. En period som varat i stort sett oavbrutet sedan åtminstone 1870-talet – se diagrammet i länken nedan. Lindbeckkommissionens arbete kan knappast upprepas för sedan ungefär år 2000 står Sverige totalt still både ekonomisk och socialt, och det går alltså inte att komma någonvart med en upprepning. Se vidare https://clarte.se/bloggen/11123-sveriges-inkompetenta-privatkapitalister

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

PERSPEKTIVBortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Arbetsrätten

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.