Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Efter coronan

Northvolts jättesatsning på avancerade lithiumjonbatterier för elbilar är ett lysande exempel på en jättesatsning som både är djärv och ödmjuk, skriver Christian Berggren. Foto: David Lundmark.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

Debatt Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken Alternativ till outsourcing.

Om skribenten:

Christian Berggren är professor i industriell organisation vid Linköpings universitet.

Christian Berggren har tillsammans med andra forskare  länge studerat och påtalat riskerna med outsourcing vilket bland annat resulterade i boken Alternativ till outsourcing 2006.

Debatten är i full gång vad Sverige kan lära av corona-krisen och detta med all rätt. Om krisen utnyttjas för en Denkpause, en tid av reflektion och samtal kring vad som behöver ändras, kan vi gå stärkta framåt, annars tvärtom.

Låt mig ta tre exempel.

1. Industrins och vårdens känsliga, globala leveranskedjor behöver stöpas om, så att med Carl Bennetts ord risk och osäkerhet tydligt finns med i beräkningarna. Utmaningen är att gå från ord till handling när krisen klingar av och business-as-usual åter lockar.

Att bygga robusta system kräver både privat och offentlig omorientering till geografisk dual sourcing, där order från Asien eller Amerika kombineras med order från lokala eller regionala leverantörer.

Här krävs regelbundna publika index som visar att det verkligen sker förändringar, men också tydliga krav på specialiserade företag utanför Europa att förlägga produktion inom EU om de vill öka sina order.

Notera  betoningen på Europa – alternativet till dagens globaliserade försörjningssystem är inte lokal svensk produktion, även om tillverkning nära slutkund också bör öka. Det strategiska huvudalternativet för läkemedelstillverkning, industrikomponenter och livsmedel är den europeiska marknaden med dess 500 miljoner medborgare.

Med tillräcklig ödmjukhet kan vi kanske till och med locka dessa företag att komma hit och bygga massproduktion för Europa?

2. Europas centrala betydelse för vårt land är ett av många skäl till att Sverige i grunden behöver ändra dagens njugga, nationellt egoistiska politik gentemot den Europeiska Unionen.

Mitt i corona-krisen tävlar Sverige om att vara snålast i klassen i EUs budgetförhandlingar, vi skämmer ut oss för bristen på solidaritet med Italien och andra hårt krisdrabbade länder – samtidigt som vi utan förbehåll finansierar FN:s formlösa byråkratier.

Här behövs ett strategiskt omtänk. Med sina brister är EU det enda alternativet för fred och försörjning när corona-pandemin skärper motsättningarna mellan de alltmer nationalistiska supermakterna USA och Kina.

En förändring behöver inte vänta, en positiv vändning mot Europa behövs nu.

3. Sist men inte minst: Svensk industri och politik behöver öva sig i ödmjukhet och i konsten att lära av andra, som kommit ikapp och gått förbi oss.

NorthVolts batterifabrik är ett lysande exempel. Denna jättesatsning på avancerade lithiumjonbatterier för elbilar är samtidigt både djärv och ödmjuk: Djärv för att den startade när så mycket saknades i Sverige, ödmjuk för att inriktningen hela tiden varit att lära av dem som verkligen kan denna krävande teknik. Och de finns inte i Sverige utan i Japan och Korea.

Tänk om Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter och politiker hade samma inställning  – vi kanske inte alls är bäst, utan behöver ödmjukt studera dem som kommit längre än oss?

Varför har Sverige inte sänt industri- och hälsodelegationer till Sydkorea och Taiwan som är världsstjärnor i kampen mot corona-epidemin, med 5 respektive 0,3 dödsfall per miljon invånare, jämfört med Sveriges 322 per miljon (data från 20-05-12).

I stället för att som folkhälsoföreträdarna tvärsäkert hävda att andra kommer ikapp Sveriges dödstal nästa år, borde vi lära av hur dessa asiatiska demokratier bygger ut sina förmågor att möta nya pandemivågor, hur de mobiliserar medborgare och industri, och hur Sydkorea så snabbt skalade upp sin tillverkning av test-kit och annan kritisk utrustning.

Med tillräcklig ödmjukhet kan vi kanske till och med locka dessa företag att komma hit och bygga massproduktion för Europa?

Läs mer: Debatt | Opinion

Christian Berggren

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Passa på att utbilda de anställda”

Korttidspermitterade bör få utbildning. Bättre det än att folk går hemma och bygger altaner, säger förre Metallordföranden Göran Johnsson.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

”Krisen kräver en framtids­grupp”

Industriledaren Carl Bennet tycker det är dags för näringslivet att överge kortsiktighet och utflyttning av produktion.

2

Efter coronan: fler robotar och mera närproducerat

PERSPEKTIVBortom coronan skymtar en återuppväckt industri med fler robotar och ökad automation. Kanske till och med de första stegen mot en ny och mindre riskfylld globalisering.

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

Arbetsrätten

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Regionala skyddsombud

”Skyddsombud behövs i kris”

KRÖNIKADet är minst sagt upp­rörande att de, mitt under pågående coronakris, meddelar att de tänker rösta nej till förslaget att låta de regionala skydds­ombuden komma in på fler arbetsplatser, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.