Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

13 maj, 2020

Skrivet av Christian Berggren

Debatt Sverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken Alternativ till outsourcing.

Om skribenten:

Christian Berggren är professor i industriell organisation vid Linköpings universitet.

Christian Berggren har tillsammans med andra forskare  länge studerat och påtalat riskerna med outsourcing vilket bland annat resulterade i boken Alternativ till outsourcing 2006.

Debatten är i full gång vad Sverige kan lära av corona-krisen och detta med all rätt. Om krisen utnyttjas för en Denkpause, en tid av reflektion och samtal kring vad som behöver ändras, kan vi gå stärkta framåt, annars tvärtom.

Låt mig ta tre exempel.

1. Industrins och vårdens känsliga, globala leveranskedjor behöver stöpas om, så att med Carl Bennetts ord risk och osäkerhet tydligt finns med i beräkningarna. Utmaningen är att gå från ord till handling när krisen klingar av och business-as-usual åter lockar.

Att bygga robusta system kräver både privat och offentlig omorientering till geografisk dual sourcing, där order från Asien eller Amerika kombineras med order från lokala eller regionala leverantörer.

Här krävs regelbundna publika index som visar att det verkligen sker förändringar, men också tydliga krav på specialiserade företag utanför Europa att förlägga produktion inom EU om de vill öka sina order.

Notera  betoningen på Europa – alternativet till dagens globaliserade försörjningssystem är inte lokal svensk produktion, även om tillverkning nära slutkund också bör öka. Det strategiska huvudalternativet för läkemedelstillverkning, industrikomponenter och livsmedel är den europeiska marknaden med dess 500 miljoner medborgare.

Med tillräcklig ödmjukhet kan vi kanske till och med locka dessa företag att komma hit och bygga massproduktion för Europa?

2. Europas centrala betydelse för vårt land är ett av många skäl till att Sverige i grunden behöver ändra dagens njugga, nationellt egoistiska politik gentemot den Europeiska Unionen.

Mitt i corona-krisen tävlar Sverige om att vara snålast i klassen i EUs budgetförhandlingar, vi skämmer ut oss för bristen på solidaritet med Italien och andra hårt krisdrabbade länder – samtidigt som vi utan förbehåll finansierar FN:s formlösa byråkratier.

Här behövs ett strategiskt omtänk. Med sina brister är EU det enda alternativet för fred och försörjning när corona-pandemin skärper motsättningarna mellan de alltmer nationalistiska supermakterna USA och Kina.

En förändring behöver inte vänta, en positiv vändning mot Europa behövs nu.

3. Sist men inte minst: Svensk industri och politik behöver öva sig i ödmjukhet och i konsten att lära av andra, som kommit ikapp och gått förbi oss.

NorthVolts batterifabrik är ett lysande exempel. Denna jättesatsning på avancerade lithiumjonbatterier för elbilar är samtidigt både djärv och ödmjuk: Djärv för att den startade när så mycket saknades i Sverige, ödmjuk för att inriktningen hela tiden varit att lära av dem som verkligen kan denna krävande teknik. Och de finns inte i Sverige utan i Japan och Korea.

Tänk om Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter och politiker hade samma inställning  – vi kanske inte alls är bäst, utan behöver ödmjukt studera dem som kommit längre än oss?

Varför har Sverige inte sänt industri- och hälsodelegationer till Sydkorea och Taiwan som är världsstjärnor i kampen mot corona-epidemin, med 5 respektive 0,3 dödsfall per miljon invånare, jämfört med Sveriges 322 per miljon (data från 20-05-12).

I stället för att som folkhälsoföreträdarna tvärsäkert hävda att andra kommer ikapp Sveriges dödstal nästa år, borde vi lära av hur dessa asiatiska demokratier bygger ut sina förmågor att möta nya pandemivågor, hur de mobiliserar medborgare och industri, och hur Sydkorea så snabbt skalade upp sin tillverkning av test-kit och annan kritisk utrustning.

Med tillräcklig ödmjukhet kan vi kanske till och med locka dessa företag att komma hit och bygga massproduktion för Europa?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Du kanske också vill läsa…

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

”Arbete är en fundamental mänsklig rättighet”

Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer aktiv igen, inte avvecklas, skriver Ulf Dahlsten, tidigare  statssekreterare hos Olof Palme och författare till boken ”Efter Coronan. Svensk Modell i Kris”.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

Klimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

Varför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

Utan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

Här är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

”EU-parlamentet ligger närmare är du tror”

”Varför ska du rösta i EU-valet? Låt mig ge dig flera goda skäl. Både till dig som industriarbetare, fackmedlem och människa”, skriver Aleksandar Srndovic, avdelningsordförande för Pappers i Hallstavik.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Riksdagen vill ha en oberoende utredning av Samhall

Samhall måste utredas, av någon utifrån. Det anser en samlad opposition som via riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta en extern utredning.

Ministrarna: Våra bolag ska vara föredömen

De ansvariga ministrarna är djupt bekymrade över att unga med funktionsnedsättningar inte platsar på Samhall. Regeringen har nu gett ett tydligt besked om vilka grupper som ska slussas till företaget.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.