Här vilar Ture – som fick höra att arbetslivet var tryggt
Läsarberättelse: Om en man på ett sågverk som hoppades på livet och litade på Försäkringskassan och våra trygghetssystem.
Debatt Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser under den frigjorda tiden. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.
Om skribenterna
Madelene Engman är avtalssekreterare för GS-facket
Marcus Bolin är avtals- och förhandlingskoordinator för Pappers
Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare för IF Metall
Per Widolf är förhandlingschef Industriarbetsgivarna
Svensk basindustri står inför en akut utmaning i vad som beskrivs som den djupaste ekonomiska krisen i modern historia. Utan regeringens krisåtgärder kring korttidsarbete hade antalet varsel och konkurser varit betydande. Industrins parter såg tidigt allvaret och tecknade centrala avtal om korttidsarbete.
Oaktat coronaepidemin så befinner vi oss i en global industriell revolution med ökad digitalisering och automatisering, ökat fokus på hållbarhet och införande av artificiell intelligens. Basindustrins överlevnad förutsätter att vi kan drar nytta av den snabba tekniska utvecklingen och även fortsättningsvis vara världsledande inom våra områden.
Svensk basindustri kännetecknas av hög kvalitet och kompetens, och ska vi fortsätta ligga i framkant behöver vi utveckla både maskiner och människor. Nu, i samband korttidsarbete, finns stora möjligheter till kompetensutveckling av de anställda.
De centrala parterna har en gemensam syn på att den frigjorda tiden kan användas till kompetensutveckling. Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser under den frigjorda tiden. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet.
Det är inte lätt att jobba med kompetensutveckling. Rätt förutsättningar måste vara på plats och därför har våra inspel till regeringen fokuserat på följande förenklingar och förändringar:
- För det första, se till att de reguljära utbildningsformer som finns går att kombinera med att vara anställd. Öka flexibiliteten både vad gäller utbildningsformat och antagning.
- För det andra, ge ekonomiskt stöd till företag som satsar på kompetensutveckling och gör verklighet av de förslag som finns i utredningen om Korttidsarbete (SOU 2019:10)
- För det tredje, lär av andra länder – Tyskland var en av förebilderna när det svenska systemet med korttidsarbete arbetades fram och sedan 2019 finns där en nationell strategi vilket vi också behöver. Dessutom kan de anställda i korttidsarbete, under vissa förutsättningar, få utbildning helt eller delvis finansierad av staten.
I slutändan måste vi själva också göra verkstad. Företagen behöver jobba strategiskt och strukturerat tillsammans med facken kring kompetensutveckling.
Det behövs skapas långsiktiga planer som kan snabbas på exempelvis vid införande av korttidsarbete. Använd de valideringsmodeller som finns inom den partsägda valideringsorganisationen Svensk Industrivalidering. Med branschvalidering som grund och utbildningsinsatser som leder till kompetensintyg stärks både företag och anställda.
Använd också de digitala utbildningar som finns redan i dag. Vi parter är dessutom med och driver projekt med ambitionen att skapa en nationell utbildningsplattform där utbildningar samlas, både korta och långa. Även TSL kommer att ges utökade möjligheter att jobba med kompetensutvecklande insatser även för anställda.
Regeringen måste skapa rätt förutsättningar. Men det slutliga ansvaret ligget på arbetsgivare, fack och arbetstagare. Det är vi som behöver se till att kompetensutveckling också sker ute på arbetsplatserna. Det är viktigare nu än någonsin tidigare.
Marcus Bolin, avtals- och förhandlingskoordinator Pappers
Madelene Engman, avtalssekreterare GS
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall
Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna
Läs mer:
coronakrisen
debatt
GS-facket
IF Metall
Industriarbetsgivarna
kompetensutveckling
korttidsarbete
Madelene Engman
Marcus Bolin
Opinion
Pappers
Per Widolf
utbildning
Veli-Pekka Säikkälä
När man diskuterar kompetensutveckling för Sveriges arbetare så måste skilja på den kompetens som gör att man har möjlighet att som enskild kunna ta en anställning vilken som helst. Och den kompetens som behövs för att utföra en specifik arbetsuppgift på den arbetsplats man är anställd. Pappers har tidigare varit väldigt klara med att det första fallet så skall samhället solidariskt stå för kostnaderna medan den specifika kompetensutveckling som arbetsplatsen kräver är något som arbetsköparna skall bekosta. Lag och avtal kring korttidsarbete är inte gjord utifrån att det skall pågå under längre tid, man är fortfarande anställd. Det som debattörerna beskriver är utbildning som syftar till en annan anställning, något som skall prioriteras för de som blivit uppsagda, inte arbetare som fortfarande har sin anställning kvar. Att varje anställd har rätt att få lära sig de arbetsuppgifter som befattningen kräver är något som ingår i det dagliga arbetet och som inte skall vara beroende av att staten skjuter till pengar i kristider.
Thomas Nilsson
Ordförande Pappers Avd 111 Grycksbo
Permittering som den används idag ses som tid man kan vara hemma, med ett försämrat löneutfall. Så resonerar mina arbetskamrater. Det framgår inte tillräckligt tydligt att studier är en del av uppgörelsen. Företagen och sin sida är ofta inte benägna att öka kostnaderna som studieverksamhet innebär. Företagsledning och ägare sitter ofta inte Sverige och har bara fokus på kostnader.
Ingen lättlöst ekvation. Tycker ändå inte att Staten ska utbilda anställda åt företagen. Borde vara en självklarhet för att möta framtiden!