Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

15 juni, 2020

Debatt Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser under den frigjorda tiden. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Om skribenterna

Madelene Engman är avtalssekreterare för GS-facket
Marcus Bolin är avtals- och förhandlingskoordinator för Pappers
Veli-Pekka Säikkälä är avtalssekreterare för IF Metall
Per Widolf är förhandlingschef Industriarbetsgivarna

Svensk basindustri står inför en akut utmaning i vad som beskrivs som den djupaste ekonomiska krisen i modern historia. Utan regeringens krisåtgärder kring korttidsarbete hade antalet varsel och konkurser varit betydande. Industrins parter såg tidigt allvaret och tecknade centrala avtal om korttidsarbete.

Oaktat coronaepidemin så befinner vi oss i en global industriell revolution med ökad digitalisering och automatisering, ökat fokus på hållbarhet och införande av artificiell intelligens. Basindustrins överlevnad förutsätter att vi kan drar nytta av den snabba tekniska utvecklingen och även fortsättningsvis vara världsledande inom våra områden.

Svensk basindustri kännetecknas av hög kvalitet och kompetens, och ska vi fortsätta ligga i framkant behöver vi utveckla både maskiner och människor. Nu, i samband korttidsarbete, finns stora möjligheter till kompetensutveckling av de anställda.

De centrala parterna har en gemensam syn på att den frigjorda tiden kan användas till kompetensutveckling.  Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser under den frigjorda tiden. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet.

Det är inte lätt att jobba med kompetensutveckling. Rätt förutsättningar måste vara på plats och därför har våra inspel till regeringen fokuserat på följande förenklingar och förändringar:

  • För det första, se till att de reguljära utbildningsformer som finns går att kombinera med att vara anställd. Öka flexibiliteten både vad gäller utbildningsformat och antagning.
  • För det andra, ge ekonomiskt stöd till företag som satsar på kompetensutveckling och gör verklighet av de förslag som finns i utredningen om Korttidsarbete (SOU 2019:10)
  • För det tredje, lär av andra länder – Tyskland var en av förebilderna när det svenska systemet med korttidsarbete arbetades fram och sedan 2019 finns där en nationell strategi vilket vi också behöver. Dessutom kan de anställda i korttidsarbete, under vissa förutsättningar, få utbildning helt eller delvis finansierad av staten.

I slutändan måste vi själva också göra verkstad. Företagen behöver jobba strategiskt och strukturerat tillsammans med facken kring kompetensutveckling.

Det behövs skapas långsiktiga planer som kan snabbas på exempelvis vid införande av korttidsarbete. Använd de valideringsmodeller som finns inom den partsägda valideringsorganisationen Svensk Industrivalidering. Med branschvalidering som grund och utbildningsinsatser som leder till kompetensintyg stärks både företag och anställda.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Använd också de digitala utbildningar som finns redan i dag. Vi parter är dessutom med och driver projekt med ambitionen att skapa en nationell utbildningsplattform där utbildningar samlas, både korta och långa.  Även TSL kommer att ges utökade möjligheter att jobba med kompetensutvecklande insatser även för anställda.

Regeringen måste skapa rätt förutsättningar. Men det slutliga ansvaret ligget på arbetsgivare, fack och arbetstagare. Det är vi som behöver se till att kompetensutveckling också sker ute på arbetsplatserna. Det är viktigare nu än någonsin tidigare.   

Marcus Bolin, avtals- och förhandlingskoordinator Pappers
Madelene Engman, avtalssekreterare GS
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare IF Metall
Per Widolf, förhandlingschef Industriarbetsgivarna

2 kommentarer till “Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker

  • När man diskuterar kompetensutveckling för Sveriges arbetare så måste skilja på den kompetens som gör att man har möjlighet att som enskild kunna ta en anställning vilken som helst. Och den kompetens som behövs för att utföra en specifik arbetsuppgift på den arbetsplats man är anställd. Pappers har tidigare varit väldigt klara med att det första fallet så skall samhället solidariskt stå för kostnaderna medan den specifika kompetensutveckling som arbetsplatsen kräver är något som arbetsköparna skall bekosta. Lag och avtal kring korttidsarbete är inte gjord utifrån att det skall pågå under längre tid, man är fortfarande anställd. Det som debattörerna beskriver är utbildning som syftar till en annan anställning, något som skall prioriteras för de som blivit uppsagda, inte arbetare som fortfarande har sin anställning kvar. Att varje anställd har rätt att få lära sig de arbetsuppgifter som befattningen kräver är något som ingår i det dagliga arbetet och som inte skall vara beroende av att staten skjuter till pengar i kristider.

    Thomas Nilsson
    Ordförande Pappers Avd 111 Grycksbo

  • Permittering som den används idag ses som tid man kan vara hemma, med ett försämrat löneutfall. Så resonerar mina arbetskamrater. Det framgår inte tillräckligt tydligt att studier är en del av uppgörelsen. Företagen och sin sida är ofta inte benägna att öka kostnaderna som studieverksamhet innebär. Företagsledning och ägare sitter ofta inte Sverige och har bara fokus på kostnader.
    Ingen lättlöst ekvation. Tycker ändå inte att Staten ska utbilda anställda åt företagen. Borde vara en självklarhet för att möta framtiden!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

Årets debatt handlar om anställnings­tryggheten

Anställningstryggheten hör nog till årets hetaste debatt, både politiskt och bland parterna på arbetsmarknaden. Du som läser Dagens Arbete har sett de senaste turerna då IF Metall och Kommunal hängde på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och lyckades förhandla till sig förbättringar för sina medlemmar. Något som upprört flera andra LO-förbund, däribland GS och […]

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?