Kampen går vidare men nu tackar jag för mig
Helle Klein: Under tio år har jag haft äran att leda er tidning. Stort tack för förtroendet!
Industriarbetarnas tidning
Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.
29 oktober, 2020
Skrivet av Helle Klein
LEDARE Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Så kom äntligen beskedet; regeringen lägger las-utredningen i papperskorgen och går vidare med parternas framförhandlade förslag. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark berättade detta vid en presskonferens på torsdagmorgonen.
Statsminister Stefan Löfven hade dessförinnan lagt ut samma besked på sin facebook-sida men då utifrån att Socialdemokraternas VU bestämt sig för detta.
Det sistnämnda är intressant för i VU:t sitter LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Den som vill få detta till att regeringen kör över LO är fel ute.
Däremot är det nu uppenbart att LO:s tidigare så eniga nej nog aldrig var särskilt enigt. Man valde att hålla ihop utåt, men de senaste veckornas utspel från olika LO-förbund visar att enigheten inte är uppenbar. Det är i sig inte så konstigt.
Olika branscher har olika behov. För industriförbund som IF Metall exempelvis är detta med omställning och kompetensutveckling en helt avgörande framtidsfråga och där kom parterna långt i sin förhandling. Medan för andra förbund är själva anställningstryggheten som i dag urholkas med visstider och hyvlingar mer avgörande. Det framförhandlade förslaget som antogs av PTK och Svenskt Näringsliv hade inte lyckats täcka in den bästa helheten. Men i jämförelse med las-utredningen var överenskommelsen på de allra flesta punkter bättre.
Nu öppnar både arbetsmarknadsministern och statsministern för att regeringen kommer att lyssna in alla parter på arbetsmarknaden när lagförslagen ska utformas.
”För mig är det viktigt att vara tydlig med att de lagförslag som nu ska ta fram utifrån parternas överenskommelse ska utarbetas med målsättningen att få ett så brett stöd som möjligt från arbetsmarknadens parter”, skriver Stefan Löfven på facebook.
”Arbetsrätten gäller för alla arbetstagare i Sverige, såväl tjänstemän som arbetare, såväl i privat sektor som i offentlig sektor”, betonade Eva Nordmark vid presskonferensen. Hon lovade att regeringen kommer att utforma nya las i ”nära dialog med alla parter”.
Lagen om anställningstrygghet måste fungera för hela arbetsmarknaden. Det innebär i praktiken att överenskommelsen ligger till grund men att förhandlingarna med de LO-förbund som vill vara konstruktiva och ha inflytande över nya las fortsätter.
Faktum är att inte heller när Saltsjöbadsavtalet tecknades mellan LO och Svenskt Näringsliv var LO enigt. Flera förbund var emot tecknandet. ”I fruktan för döden, begår man självmord”, slog exempelvis dåvarande Transport fast. Nu har det trots allt fungerat i mer än 80 år och förbunden har tagit egna strider för att få till så bra kollektivavtal som möjligt.
Kritiken mot den politiskt tillsatta las-utredningen har på goda grunder varit massiv från alla parterna på arbetsmarknaden. Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet. Det är klokt. Det var från början en stor olycka att januariöverenskommelsen lade sig i las-förhandlingarna som hade påbörjats långt innan denna politiska pakt kom till. Centern och Liberalerna bör rimligen gå med på att las-utredningen läggs i papperskorgen. Allt annat vore politisk fundamentalism.
Den slutliga utformningen av las och paketet med möjligheter till omställning och kompetensutveckling är inte ristat i sten. Ännu finns möjlighet för LO-förbunden att påvisa skevheter och föreslå förändringar utifrån den överenskommelse som finns. Ta den chansen.
Pennans makt har alltid varit stor då vi människor ofta tror på det vi läser. För mig känns det då viktigt att man tänker igenom vad man skriver och hur det uppfattas. Det Helle Klein skriver idag är både vinklat och har tveksamheter gällande om det är sant eller inte. Jag skall peka på några exempel från artikeln idag. I början av artikeln skriver chefredaktören att de som tror att regeringen kör över LO är helt fel ute och hänvisar till att LO:s ordförande Susanna Gideonsson själv sitter med i VU för Socialdemokraterna. Det är där som beslutet är taget. Men av vad jag vet så sitter LO:s ordförande med som suppleant och någon rösträtt har inte suppleanter om de nu inte ersätter en ordinarie ledamot. I artikeln får man uppfattning att Susanna G haft rösträtt!? Helle Klein skriver också att det är uppenbart att det eniga nej från LO (LO:s beslutsfattande organ, representantskapet, röstade enhälligt nej den 20 oktober.) inte är enigt. Hon skriver att de senaste veckornas utspel från olika LO förbund visar på det. Det har alltså inte ens gått två veckor utan 9 dagar sedan de 14 förbunden sa enhälligt nej! Så den oenighet som sägs finnas känns mer som spekulation från Helle Klein. Att alla sa nej för 9 dagar sedan är ju fakta i alla fall. Helle Klein säger att i praktiken ligger den överenskommelse som Svenskt Näringsliv och PTK kommit överens om är grunden till att förhandlingar kan fortsätta med de LO förbund som vill vara konstruktiva. Motsatsen till konstruktiv är destruktiv! Ska man tolka det så att chefredaktören tycker tex Johan Lindholm Byggnads , Tommy Wreeth Transport , Pontus Georgsson Pappers som är några av förbunden som ställt sig utanför den här frågan driver det i en destruktiv anda? Min övertygelse är att någon destruktivitet absolut inte finns inom de förbunden. Jag tror också de förbund som ställt sig utanför tycker att en modernisering av LAS ligger i tiden att förhandla om. Tex så är den delen med kompetensutveckling något som man ser som en positiv förändring. Men känslan av att anställningstryggheten försämras är inte positiv .
Tomas Johansson , Pappers medlem
Tack för din kommentar Tomas. Jag tror det kommer att finnas många tolkningar framöver av skeendet i las-frågan. Vad gäller ”enigheten” så har jag bara noterat att det var sju LO-förbund som häromdagen ansåg att överennskommelsen vore en krigsförklaring medan de andra sju förbunden inte skrev under på det åtminstone. Jag noterar också att LO:s ordförande från dag 1 har uttalat att när det nu blev nej från LO:s sida står det varje förbund fritt att förhandla för sina medlemmars bästa. Jag tycker att ”lösningen” att regeringen nu går vidare på den överenskommelse som även LO var med och förhandlade om men till slut sa nej till pga helheten inte var tillräckligt bra är den absolut bästa vägen – i annat fall blir det lasutredningen som görs till lag och det gagnar inga LO-medlemmar. Jag tycker också det är lite märkligt att alla fackförbund inom industrin: IF Metall, GS-facket och Livs ser en möjlighet här medan Pappers inte gör det. Men de har säkert sina skäl. Tiden får väl utvisa vad som är bäst men just nu finns absolut en möjlighet för LO-förbunden att vara med och forma nya las. I den meningen lägger jag ordet konstruktiv. Har aldrig hävdat att andra förbund skulle vara destruktiva. Tvärtom skriver jag i ledaren att det är förståeligt att man kan komma till olika slutsatser då olika branscher har helt olika förutsättningar och behov. Debatten lär fortgå länge än.
Hej! Vet du varför pappers säger nej. Därför de är medlemstyrda. Inom IF Metall härskar centralstyre. Jag har varit fackligt aktiv i båda förbunden och har sett skillnaden inifrån.