Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Politisk armbrytning om tryggheten

12 november, 2020

Skrivet av

Krönika Krypskyttet mot dagens anställningsskydd har pågått under flera år. Om vi ska kunna vända på debatten måste fler löntagare göra sin röst hörd.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Den senaste tiden har det varit ett hårt tryck på det svenska partssystemet. Frågan om hur framtidens anställningsskydd ska se ut har fått såväl fack, arbetsgivare och politiker att slita sitt hår. Man skulle kunna säga att alla inblandade hjälpts åt att skruva fast varandra i ett skruvstäd.

I skrivande stund finns det inget som talar för att det går att lossa greppet.

Hur kan det ha blivit så här? Många skyller på januariavtalet och den utredning som tillsattes som en följd av avtalet. Sant är att det sällan är en god idé att lägga fram en statlig utredning (med kraftig slagsida till arbetsgivarnas fördel) parallellt med att man uppmanar parterna att förhandla fram en lösning.

Det finns dock i grunden en annan förklaring. Under flera år har det pågått ett intensivt krypskytte mot dagens anställningsskydd från näringslivets olika organisationer. Man får gratulera dem till att framgångsrikt ha etablerat ett synsätt som nu är ett underförstått faktum i hela debatten. Nämligen att dagens lagstiftning behöver moderniseras och göras mer flexibel för att arbetsgivare ska våga anställa.

I dag består det svenska parlamentet till 60 procent av partier som köper näringslivets förklaringsmodell.

Den underliggande föreställningen om en flexiblare arbetsmarknad frontalkrockar med LO-förbundens ingång i förhandlingarna. Redan 2017 begärde LO förhandlingar med målsättningen att stärka anställningsskyddet för svenska löntagare. Vi har under lång tid sett hur det blir allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Otrygga anställningar, usel arbetslöshetsförsäkring och dåliga omställningsmöjligheter har lett fram LO-förbunden till en monumentalt annorlunda slutsats än näringslivet.

På GS arbetsplatser förhandlas det dagligen om uppsägningar, både på grund av arbetsbrist och personliga skäl. En försvinnande liten andel av de förhandlingarna leder till vidare tvister eller domstol. Ska man ändra lagstiftningen för att ge arbetsgivarna mer att säga till om handlar det alltså om att man vill rubba maktbalansen på våra arbetsplatser, inget annat.

Maktkampen gestaltar sig i vilken verklighetsbeskrivning som är korrekt. Men det är också en politisk armbrytning. I dag består det svenska parlamentet till 60 procent av partier som köper näringslivets förklaringsmodell. Därför är lagstiftningshotet ständigt närvarande för landets löntagare.

Sista ordet är ännu inte sagt i denna fråga. Om vi ska kunna vända på debatten måste fler löntagare göra sin röst hörd. Det är ju på våra arbetsplatser som eventuella nya regleringar kommer att bli verklighet och det är våra medlemmar som får bära konsekvenserna. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

”Las-utredningen lever inte upp till kravet på balans”

Utredningens förslag, så som det är formulerat nu, kan aldrig bli ett skarpt lagförslag så länge Socialdemokraterna har makten, skriver S-gruppen i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.