Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Politisk armbrytning om tryggheten

12 november, 2020

Skrivet av

Krönika Krypskyttet mot dagens anställningsskydd har pågått under flera år. Om vi ska kunna vända på debatten måste fler löntagare göra sin röst hörd.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Den senaste tiden har det varit ett hårt tryck på det svenska partssystemet. Frågan om hur framtidens anställningsskydd ska se ut har fått såväl fack, arbetsgivare och politiker att slita sitt hår. Man skulle kunna säga att alla inblandade hjälpts åt att skruva fast varandra i ett skruvstäd.

I skrivande stund finns det inget som talar för att det går att lossa greppet.

Hur kan det ha blivit så här? Många skyller på januariavtalet och den utredning som tillsattes som en följd av avtalet. Sant är att det sällan är en god idé att lägga fram en statlig utredning (med kraftig slagsida till arbetsgivarnas fördel) parallellt med att man uppmanar parterna att förhandla fram en lösning.

Det finns dock i grunden en annan förklaring. Under flera år har det pågått ett intensivt krypskytte mot dagens anställningsskydd från näringslivets olika organisationer. Man får gratulera dem till att framgångsrikt ha etablerat ett synsätt som nu är ett underförstått faktum i hela debatten. Nämligen att dagens lagstiftning behöver moderniseras och göras mer flexibel för att arbetsgivare ska våga anställa.

I dag består det svenska parlamentet till 60 procent av partier som köper näringslivets förklaringsmodell.

Den underliggande föreställningen om en flexiblare arbetsmarknad frontalkrockar med LO-förbundens ingång i förhandlingarna. Redan 2017 begärde LO förhandlingar med målsättningen att stärka anställningsskyddet för svenska löntagare. Vi har under lång tid sett hur det blir allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Otrygga anställningar, usel arbetslöshetsförsäkring och dåliga omställningsmöjligheter har lett fram LO-förbunden till en monumentalt annorlunda slutsats än näringslivet.

På GS arbetsplatser förhandlas det dagligen om uppsägningar, både på grund av arbetsbrist och personliga skäl. En försvinnande liten andel av de förhandlingarna leder till vidare tvister eller domstol. Ska man ändra lagstiftningen för att ge arbetsgivarna mer att säga till om handlar det alltså om att man vill rubba maktbalansen på våra arbetsplatser, inget annat.

Maktkampen gestaltar sig i vilken verklighetsbeskrivning som är korrekt. Men det är också en politisk armbrytning. I dag består det svenska parlamentet till 60 procent av partier som köper näringslivets förklaringsmodell. Därför är lagstiftningshotet ständigt närvarande för landets löntagare.

Sista ordet är ännu inte sagt i denna fråga. Om vi ska kunna vända på debatten måste fler löntagare göra sin röst hörd. Det är ju på våra arbetsplatser som eventuella nya regleringar kommer att bli verklighet och det är våra medlemmar som får bära konsekvenserna. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

LO svänger om las

LO svänger om las

”Vi tycker inte att las-uppgörelsen är bra, men för att kunna påverka framåt vill vi att LO är en part”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

Marie Nilsson: Vi bröt mot informationsplikten

IF Metall och Kommunal bröt mot stadgarna genom att inte informera övriga LO om att de gjorde upp om las.
– Att vi gjort som vi gjort beror på att vi inte känt tillit till varandra, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Rätt av Kommunal och IF Metall

Rätt av Kommunal och IF Metall

Helle Klein: Centern och Liberalerna måste nu slänga Toijerutredningen i papperskorgen.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Slutspurt i förhandlingarna som avgör din trygghet

Imorgon ska parterna vara färdiga med förhandlingarna som kan avgöra framtiden för svensk arbetsmarknad. Vi reder ut vad ett förändrat anställningsskydd kan betyda för dig som anställd.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.