Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Det har iallafall blivit färre möten”

3 december, 2020

Skrivet av

Krönika Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerior en löningshelg. Andra väljer inte alls utan drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Foto: Privat.

Om skribenten:

Marcus Raihle bor i Smedjebacken och jobbar på Ovako. Förutom att skriva tycker han om fotboll och Bob Dylan.

Skjorta och mjukisbyxor. Så kan arbetskläderna se ut för många som jobbar hemifrån och bara syns via Zoom. För väldigt många andra är det samma vanliga blåställ som gäller.

Förutom de uppenbara fördelarna med att jobba hemifrån som att kunna dricka vin till lunch, sitta i soffan samt klappa eventuella husdjur så slipper man också risken att smitta eller smittas av Corona.

Vi som inte kan jobba hemifrån kan varken dricka vin till lunch, sitta i soffan, klappa eventuella husdjur eller slippa risken att smitta eller smittas av Corona.

I stället ser vardagen sig ganska lik ut. Kanske skämtar någon och ropar ”Corona!” så fort en annan hostar till, ibland påminner en tredje om att hålla avstånd och flaskorna med handsprit står varsamt utplacerade runt om i lokalerna men det är samma trånga fikarum, samma gemensamma datorer och kaffeautomater som alltid. Ibland glömmer man helt enkelt bort att hålla avstånd, ibland kommer man för nära varandra ändå.

Portar öppnas när lastbilar åker in för att lastas och kylan blåser in som ett väntat men ovälkommet besök. Jag blir snuvig när det är kallt. Ska jag gå hem då? Vid minsta symtom ska man ju det.

Vi som inte kan jobba hemifrån får välja mellan att följa myndigheternas råd att stanna hemma vid symtom eller gå till jobbet och riskera att smitta någon. För mig som har fast anställning är valet lätt, ska jag vara riktigt ärlig har jag ingenting emot att vara hemma och skulle mer än gärna vara lyxmake, men för den som har provanställning, är anställd via ett bemanningsföretag eller på annat sätt känner sig otrygg är jag inte säker på om valet är lika enkelt.

Jag har också turen att åka bil till jobbet. Nog för att det är ett elände att skrapa rutorna på morgonen så gör jag mycket hellre det än trängs med andra morgontrötta människor i kollektivtrafiken som inte heller de har möjligheten att jobba hemifrån. Vissa riskerar att smitta och smittas på jobbet, andra riskerar att smitta och smittas när de högst frivilligt julhandlar i gallerior en löningshelg.

Det enda positiva jag tar med mig av pandemieländet är att antalet möten på jobbet har blivit betydligt färre. Eftersom vi inte ska samlas för många i samma rum har de ställts in och mig veterligen har ingen saknat dem.

Dessutom har a-kassan stärkts, vilket ju nästan kan få en att tro att Liberalerna och Centerpartiet som tillsammans med regeringen släppt fram förbättringarna faktiskt tycker att den som förlorar jobbet inte förlorat jobbet med flit utan att det faktiskt till och med kan ha varit yttre omständigheter som låg bakom det. Det var ju synd bara att det krävdes en pandemi för att de skulle förstå det, samma insikt saknade de under krisen 2008 då Alliansen glatt försämrat a-kassan något år innan.

Nåväl, förhoppningsvis har en del politiker förstått att människor inte förlorar jobbet för skojs skull och att så många som möjligt förstått att det trots den relativt lilla kostnaden ändå är värt att ansluta sig till a-kassan ifall olyckan skulle vara framme.

Det är i alla fall vad jag önskar mig till jul. Och ett vaccin som fungerar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Bakom varje siffra finns en människa

Ortens stora arbetsgivare är bara en liten prick ett havt jordklot bort för de japanska ägarna. Men varje räntesteg och arbetslöshetssiffra är på riktigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Ursäkta – men vilket jävla jobb vi gör

Jag har inte känt mig så patriotisk sen senaste gången vi sjöng nationalsången inför någon match i fotbolls-VM, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Hur har du det på jobbet under pandemin?

Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

En tavla luckrar inte upp arbetsrätten

Marcus Raihle: Är det inte själva politiken som är det riktiga problemet?

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.