Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

7 oktober, 2021

Skrivet av Marie Nilsson, Klas Wåhlberg och Peter Stenberg

DEBATT Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Om skribenteRNA:

Marie Nilsson är styrelseordförande för Teknikcollege Sverige och förbundsordförande för IF Metall.

Peter Stenberg är vd för Teknikcollege Sverige och sitter med i Industrirådets arbetsgrupp för kompetensförsörjning.

Klas Wåhlberg är vice styrelseordförande för Teknikcollege Sverige och vd för Teknikföretagen.

De flesta industriföretag i som samverkar inom Teknikcollege har klarat covidkrisen relativt bra och har nu mer att göra än någonsin. Återstarten av ekonomin riskerar dock att utebli då företagen har stora svårigheter att hitta rätt kompetens.

Unga med en gedigen yrkesutbildning i ryggsäcken är attraktiva på arbetsmarknaden och har stora möjligheter till utveckling. Trots detta har antalet sökande till dessa program de senaste åren minskat. Den utvecklingen måste brytas!

Det finns bra förslag på regeringens bord, bland annat det om att återinföra högskolebehörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram. Något som vid en första anblick kan tyckas ha liten betydelse eftersom man i dag redan har möjlighet att komplettera sin yrkesutbildning med de kurser som krävs för att bli behörig att söka till högskolan. Men efter 15 års samverkan inom Teknikcollege vet vi dock att det inte så enkelt.

För att vända utvecklingen krävs långsiktigt arbete med tydliga förutsättningar. Vi vet att signalvärdet har betydelse och sedan uppdelningen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program förstärktes 2011 tror både elever och deras föräldrar felaktigt att en yrkesutbildning innebär ett avgörande livsval som man sedan sitter fast i. Den felaktiga bilden bekräftas av en ny studie från Svenskt Näringsliv. Studien visar att den vanligaste orsaken till att elever inte väjer yrkesprogram var på grund av att de ville ha just högskolebehörighet i sin utbildning.

Vi välkomnar därför regeringens förslag som innebär att de högskoleförberedande kurserna ingår i programmen från början. Det blir därmed frivilligt för elever att välja bort dessa i stället för att, som i dag, välja till.

Men det handlar inte bara om signalvärden. Kraven på yrkesarbetare inom industrin har skärpts i takt med teknikutvecklingen och kommer att höjas ytterligare. Kurserna i svenska, matte och engelska behövs inte bara för att kunna söka sig vidare, utan är hos många företag nödvändigt för att man ska kunna få sitt första jobb och vidareutvecklas i sitt arbete.

Det finns inga enkla metoder som snabbt förändrar hur unga gör sina gymnasieval. Men i arbetet med Teknikcollege har vi sett att de som lyckas har några saker gemensamt: en nära samverkan med det lokala och regionala näringslivet, en hög ambitionsnivå och stora förväntningar på de studerande.

Inom Teknikcollege har man också sedan länge praktiserat det förslag som regeringen nu föreslår – alltså att de ämnen som krävs för att nå grundläggande högskolebehörighet schemaläggs från början. Industrins parter har arbetat för en förändring i denna riktning under många år och förslaget har brett stöd i de flesta branscher. Det ligger i linje med den generella utvecklingen på arbetsmarknaden och mynnar ut i att företagen får vad de efterfrågar, både teoretiska praktiker och praktiska teoretiker.

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning, där också eleverna på yrkesprogrammen ges rätt förutsättningar inför framtiden. Nu hoppas vi att förslaget röstas igenom i riksdagen och att politiker i Sveriges regioner och kommuner tar sitt ansvar för att stärka yrkesprogrammen och göra dem attraktiva för unga igen!

Om Teknikcollege

Industrirådet bildade Riksföreningen Teknikcollege Sverige (RTS) 2007 i syfte att förvalta och styra konceptet Teknikcollege. Medlemmar i Riksföreningen är idag certifierade Teknikcollegeregioner samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer inom Industrirådet.

Teknikcollege är ett kompetenscentra där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att säkerställa en hög kvalitet på industrirelevanta utbildningar.

Inom det partsägda Teknikcollege har industrin själva ställt kravet på att skolorna ska erbjuda de kurser som ger högskolebehörighet.



Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.

Nu kan vi få allt på ett bräde

Nu kan vi få allt på ett bräde

Per-Olof Sjöö: När vardagen startar efter pandemin har vi chansen att bygga ett mer rättvist och klimatsmart samhälle.

Vi får gehör för våra krav

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Livet tillsammans i varieténs tjänst

Livet tillsammans i varieténs tjänst

i gör vår fokuserade ritual och det blir lite roligare att leva, skriver Carl-Einar Häckner.

”Så blir pensionen mer rättvis”

”Så blir pensionen mer rättvis”

De som jobbat hela livet och ändå har en låg pension ska få ett tillägg, och de som sliter ut sig i förtid ska ha rätt till en trygghetspension. Men för att klara detta måste mer pengar betalas in i pensionssystemet, skriver Ardalan Shekarabi (S) och Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

Tystnaden är dyr (och lite tråkig)

När öronen får nog av samtidsljudet får man låtsas att man inte hör, skriver författaren Sven-Olov Karlsson.

Du kanske också vill läsa…

”Matchningen måste förbättras”

”Matchningen måste förbättras”

Arbetsförmedlingen behöver renodla sitt uppdrag till myndighetsutövning – kontroll och uppföljning. Privata aktörer kan bättre specialisera sig på olika branscher, skriver Fredrik Christensson, riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet för C.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Vi får gehör för våra krav

Marie Nilsson: I höstens budgetförslag hittar vi omställningsstöd, mänskligare
sjukförsäkring och satsningar på grön industri. Nu måste vi driva på så att det blir verklighet.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.