Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

DEBATT Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

Om skribenten:

Kjell Hansson Mild är pensionerad forskare vid forna Arbetslivsinstitutet.

Att det finns en föreskrift ifrån Arbetsmiljöverket från 2016 om hur mycket magnetfält man får utsättas för i arbetet verkar inte vara känt av så många företag i dag. Att Sverige dessutom sedan 1995 tillämpar en försiktighetsprincip vad gäller magnetfältsexponering är likaså okänt för många.

Om vi börjar så att säga uppifrån vad gäller nivåer på fälten så finns det ett EU direktiv från 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet. Direktivet finns som en svensk föreskrift från Arbetsmiljöverket sedan 2016: AFS 2016:3 Elektromagnetiska fält. Här anges de värden som man högst får utsättas för under arbete, och att märka är att det är så kallade ögonblicksvärden, det vill säga det finns ingen tidsmedelvärdesbildning. Alla arbetsplatser omfattas av kraven och det ska göras en riskbedömning.

Detta ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet:

• Med beaktande av tekniska framsteg och möjligheten att kontrollera produktionen av elektromagnetiska fält vid källan ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att risker som uppstår på grund av elektromagnetiska fält på arbetsplatsen elimineras eller minskas till ett minimum.
• Minskningen av de risker som härrör från exponering för elektromagnetiska fält ska genomföras på grundval av de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Förutom denna föreskrift finns också en skrift ADI 477: Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält – en vägledning för beslutsfattare. De myndigheter som gett ut detta är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut (numer Strålsäkerhetsmyndigheten). Myndigheterna rekommenderar gemensamt följande försiktighetsprincip:

• Om åtgärder som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.

I juni 2022 uppmanade Nederländernas hälsoråd (Health Council) att man skulle tillämpa försiktighetsprincipen för yrkesmässig exponering för magnetfält. Detta baserades på en genomgång de gjort av undersökningar om magnetfältsexponering och cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Rådet har även granskat exponering för magnetfält på arbetsplatser som inom elföretag, där exponeringsnivåerna kan vara högre än i hemmet. Forskning i yrkesmiljöer har avslöjat indikationer för en ökad risk för leukemi och flera andra typer av cancer. Eftersom den specifika exponeringsnivån som leder till ökad risk för sjukdomarna är oklar rekommenderar Hälsorådet att yrkesexponeringen för magnetfält hålls så låg som rimligen är möjligt.

Forskning i yrkesmiljöer har avslöjat indikationer för en ökad risk för ALS och Alzheimers sjukdom. Eftersom den specifika exponeringsnivån som leder till ökad sjukdomsrisk är oklar rekommenderar Hälsorådet att yrkesexponeringen för magnetfält hålls så låg som rimligen är möjligt.

Med tanke på att det dels finns en föreskrift och råd att tillämpa försiktighetsprincipen är det förvånande att inte företagen varit mer intresserad att följa upp detta. Eftersom många industriella tillämpningar har en hög el-effektanvändning så är det mycket sannolikt att det åtföljs av kraftiga magnetfält på en del ställen.

För att veta måste man utföra mätningar, och dessa kan sedan ligga till grund för vidare åtgärder.

Det första steget är givetvis att se till att man uppfyller kraven i föreskriften. Men sedan det är klart bör ju frågan vara hur kan man reducera exponeringen till en rimlig kostnad. Oftast är det ganska enkelt och billigt att minska en hel del genom att helt enkelt göra en ommöblering när man väl vet var det förekommer fält.

Det har nu gått nio år sedan EU-direktivet antogs och sex år sedan det blev en svensk föreskrift så nu är det väl hög tid att företagen ser över hur det är med exponeringen för magnetfält. Detta blir än mer aktuellt nu när fler länder ansluter sig till att till en försiktighetsprincip med att hålla magnetfältsexponering så låg som det rimligen är möjligt.