Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

14 november, 2022

Skrivet av Kjell Hansson Mild

DEBATT Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

Om skribenten:

Kjell Hansson Mild är pensionerad forskare vid forna Arbetslivsinstitutet.

Att det finns en föreskrift ifrån Arbetsmiljöverket från 2016 om hur mycket magnetfält man får utsättas för i arbetet verkar inte vara känt av så många företag i dag. Att Sverige dessutom sedan 1995 tillämpar en försiktighetsprincip vad gäller magnetfältsexponering är likaså okänt för många.

Om vi börjar så att säga uppifrån vad gäller nivåer på fälten så finns det ett EU direktiv från 2013 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) i arbetet. Direktivet finns som en svensk föreskrift från Arbetsmiljöverket sedan 2016: AFS 2016:3 Elektromagnetiska fält. Här anges de värden som man högst får utsättas för under arbete, och att märka är att det är så kallade ögonblicksvärden, det vill säga det finns ingen tidsmedelvärdesbildning. Alla arbetsplatser omfattas av kraven och det ska göras en riskbedömning.

Detta ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet:

  • Med beaktande av tekniska framsteg och möjligheten att kontrollera produktionen av elektromagnetiska fält vid källan ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att risker som uppstår på grund av elektromagnetiska fält på arbetsplatsen elimineras eller minskas till ett minimum.
  • Minskningen av de risker som härrör från exponering för elektromagnetiska fält ska genomföras på grundval av de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Förutom denna föreskrift finns också en skrift ADI 477: Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält – en vägledning för beslutsfattare. De myndigheter som gett ut detta är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut (numer Strålsäkerhetsmyndigheten). Myndigheterna rekommenderar gemensamt följande försiktighetsprincip:

  • Om åtgärder som generellt minskar exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas.

I juni 2022 uppmanade Nederländernas hälsoråd (Health Council) att man skulle tillämpa försiktighetsprincipen för yrkesmässig exponering för magnetfält. Detta baserades på en genomgång de gjort av undersökningar om magnetfältsexponering och cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Rådet har även granskat exponering för magnetfält på arbetsplatser som inom elföretag, där exponeringsnivåerna kan vara högre än i hemmet. Forskning i yrkesmiljöer har avslöjat indikationer för en ökad risk för leukemi och flera andra typer av cancer. Eftersom den specifika exponeringsnivån som leder till ökad risk för sjukdomarna är oklar rekommenderar Hälsorådet att yrkesexponeringen för magnetfält hålls så låg som rimligen är möjligt.

Forskning i yrkesmiljöer har avslöjat indikationer för en ökad risk för ALS och Alzheimers sjukdom. Eftersom den specifika exponeringsnivån som leder till ökad sjukdomsrisk är oklar rekommenderar Hälsorådet att yrkesexponeringen för magnetfält hålls så låg som rimligen är möjligt.

Med tanke på att det dels finns en föreskrift och råd att tillämpa försiktighetsprincipen är det förvånande att inte företagen varit mer intresserad att följa upp detta. Eftersom många industriella tillämpningar har en hög el-effektanvändning så är det mycket sannolikt att det åtföljs av kraftiga magnetfält på en del ställen.

För att veta måste man utföra mätningar, och dessa kan sedan ligga till grund för vidare åtgärder.

Det första steget är givetvis att se till att man uppfyller kraven i föreskriften. Men sedan det är klart bör ju frågan vara hur kan man reducera exponeringen till en rimlig kostnad. Oftast är det ganska enkelt och billigt att minska en hel del genom att helt enkelt göra en ommöblering när man väl vet var det förekommer fält.

Det har nu gått nio år sedan EU-direktivet antogs och sex år sedan det blev en svensk föreskrift så nu är det väl hög tid att företagen ser över hur det är med exponeringen för magnetfält. Detta blir än mer aktuellt nu när fler länder ansluter sig till att till en försiktighetsprincip med att hålla magnetfältsexponering så låg som det rimligen är möjligt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Mer åsiktsmaterial

Att måla är som att kratta löv

Att måla är som att kratta löv

Livet är en konst men konsten har ett eget liv. Just nu vill jag bara måla, skriver trollkarlen Carl-Einar Häckner.

Molnen tröstar och skrämmer

Molnen tröstar och skrämmer

Sommarens skogsbrand togs över av regntunga moln – och barnens sträckkollande på Transformers, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Vidden av svinpesten tas in i små portioner

Jag har tafatt börjat ge upp alla planer som på något sätt berör skogen, skriver författaren Sven Olov Karlsson.

Vi förtjänar bättre än så här

Vi förtjänar bättre än så här

egeringen avskaffade dansförbudet. I övrigt har vi bara fått oro. För jobben, elpriserna, skolorna, dödligt gängvåld och terrordåd, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan förändra genom kärlek

Vi kan förändra genom kärlek

Om vi bemöter våra olikheter med nyfikenhet blir både samhället och våra arbetsplatser bättre platser – för alla, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vad vill du att vi ska skriva om?

Vad vill du att vi ska skriva om?

Nu har jag så smått hunnit sätta mig in i de nya rutinerna på Dagens Arbete. Berätta gärna för mig vad du vill läsa mer om!

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

”Naivt att tro att facken kan vara opolitiska”

Facken behöver vänsterpolitik precis som arbetsgivarna pumpar in pengar till högerpartier, skriver Pappers första vice ordförande Mikael Lilja.

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

”Tar vi inte strid för löner och rättigheter är facket förlorat”

Om arbetarna ska betala för samhällets kriser medan facken tittar på är rörelsen förlorad. Då måste vi bygga något nytt, skriver industrarbetaren Andreas Köhler.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Du kanske också vill läsa…

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Stå upp för skydds­ombuden

Personlig erfarenhet från arbetsplatserna går inte att ersätta med en chattbot på Arbetsmiljöverkets hemsida, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Vi är skydds­ombuden som inte duger

Så här ser våra dagar ut när vi ser till att arbetsplatserna är säkra. Vi räddar liv, skriver regionala skyddsombudet Linda Forså.

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

”Skyddsom­budens roll måste moderniseras”

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till, skriver Saila Quicklund (M).

”Inte enklare – inte bättre”

”Inte enklare – inte bättre”

”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.

Nya arbetsmiljöregler klubbas – trots hård kritik

Nya arbetsmiljöregler klubbas – trots hård kritik

Både fack och arbetsgivare är kritiska. ”Vi är rädda att skyddsnivån minskar”, säger LO:s Carola Löfstrand.

Döds­olyckorna måste få ett slut

Självklart ska inte arbetare behöva oroa sig för att dö på jobbet. Både arbetsgivare och politiker måste visa att de menar allvar med nollvisionen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Även jag har blivit mindre av en rädd pojke

Jag brukar tro det mesta går åt helvete, men machokulturen på jobbet tror och hoppas jag ändå håller på att mjukas upp, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Fackens prioriteringar skrämmer mig

Skyddsombuden och arbetsmiljöarbetet har fått en alltmer osynlig roll i kollektivavtalen, skriver Maria Steinberg, författare och
docent i arbetsmiljörätt.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.