Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

4 april, 2023

Skrivet av

PerspektivVi kan komma överens – även när det blåser kallt. Kanske är det det viktigaste budskapet från både fack och arbetsgivare när avtal efter avtal nu tecknas, skriver Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Anna Julius, reporter.

Det var en magisk gräns – 4 procent. Budskapet från förhandlingsdelegationerna till fackets förhandlare var tydligt: Den gränsen måste ni över.

Det sas att det skulle bli en av de tuffaste avtalsrörelserna i mannaminne. Att förhandla under skyhög inflation, ett krig i Europa och med en lågkonjunktur runt hörnet. Och tufft blev det. Både arbetsgivare och facktoppar såg påtagligt trötta ut efter en intensiv slutförhandlingsvecka, när de presenterade industrins avtal i fredags. ”Vi har gått en riktig holmgång om nivån”, sa GS-fackets Per-Olof Sjöö.

För fack och arbetsgivare är presskonferensen en chans till fifteen minutes of fame, även om en del är vana vid rampljuset. Alla stora medier är där, SVT filmar och radion sticker fram sina mikrofoner. Men det finns en grupp människor som är nog så viktiga ur facklig synvinkel, men som inte syns i nyhetssändningarna: Förhandlingsdelegationerna.

Från arbetsplatser runt om i landet har förtroendevalda rest till de fackliga organisationernas förbundskontor i Stockholm för att agera bollplank till förhandlarna, och se till att avtalsvärdet inte blir för lågt.

Även de verkar ha haft det ovanligt tufft i år. De visste att många medlemmar tyckte att fackets ursprungsbud på 4,4 procent var lågt. De visste också att många var hårt pressade av stigande livsmedelspriser och bränslekostnader. Uppepå det gick flera företag riktigt bra.

Därför manade förhandlingsdelegationerna facken att inte ge sig förrän de fick över 4 procent första året. Och det fick de.

Man kan gissa att den skarpa kritik som funnits har varit ytterst närvarande i förhandlingarna, och bidragit till att facken inte gav med sig förrän de passerat den magiska fyraprocentsspärren.

I vanliga fall brukar man säga ett avtal brukar hamna någonstans på cirka 75 procent av fackens ursprungsbud. Nu hamnade första året på 4,1 procent av 4,4 procent – 93 procent (räknar man med andra årets 3,3 procent blir det förstås lägre, men ändå ovanligt högt).

Förhandlarna har fått en hel del applåder för sin insats, men många som tycker att budet var för lågt från början låter sig inte blidkas. Man kan gissa att den skarpa kritik som funnits har varit närvarande i förhandlingarna, och bidragit till att facken inte gav med sig förrän de passerat den magiska fyraprocentsspärren. På så sätt har kritikerna trots allt haft ett inflytande.

Facken presenterar avtalet som en stor framgång, och det är förstås extra viktigt att lägga fram den bilden när det har funnits kritik. Avtalet kompenserar inte på långa vägar för inflationen, reallönerna sjunker, men lönehöjningarna var ändå högre än vad många väntade sig, historiskt höga.

Arbetsgivarna såg mer pressade ut, mumlade något om att avtalet blir utmanande för svensk konkurrenskraft, men att arbetsfred också är en konkurrensfördel. Många länder har bra mycket fler arbetsmarknadskonflikter än vi.

Och detta med fredsplikt är viktigt. Det är det som arbetsgivarna köper. I år kanske de tyckte att priset de tvingades betala var högt. Men de fick två för en, två hela år. Facket hade velat att sista året skulle vara uppsägningsbart, men så blev det inte.

Och ur fackets synvinkel är kanske detta avtalets akilleshäl. Andra årets löneökningar är satta till 3,3 procent. ”Det här avtalet ger goda förutsättningar för att återgå till reallöneökningar nästa år”, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Förutsättningar ja, men det där har man faktiskt ingen aning om. Enligt prognoserna ska inflationen sjunka, men prognoser är prognoser och de görs av prognosmakare som har haft fel förut. Vi vet inget om vad som händer i omvärlden, hur ekonomin utvecklas eller hur länge det fruktansvärda kriget i Ukraina ska fortsätta. Om inflationen inte faller lika mycket som beräknat kan vi stå med reallönesänkningar nästa år också.

Nu har vi satt märket, sa facken. Industriavtalet levererar stabilitet, sa arbetsgivarna.

Det blev kanske en av de tuffaste avtalsrörelserna i mannaminne. Därför var det en del som lyfte på ögonbrynen när fack och arbetsgivare kallade till presskonferens flera timmar innan avtalet gick ut – med slutförhandlingsmått en evighet. Fast kanske var det just för att det var så tufft som det var viktigt för dem stå där på podiet, i god tid.

För det både facken och arbetsgivarna har intresse av att visa är att de har förmågan att komma överens. Arbetsfred för arbetsgivarna, en hyfsat hög löneökning och höjda lägstalöner till facken, vi skakar hand, nu går vi tillbaka och jobbar för svensk exportindustri. Nu har vi satt märket, sa facken. Industriavtalet levererar stabilitet, sa arbetsgivarna.

Att demonstrera att industriavtalet håller även i tider där det inte ger reallöneökningar har varit viktigt för båda parter. Det kan man också se på de övriga LO-förbund som tecknat avtal i snabb takt i enlighet med industrins märke: Pappers, Handels samt Hotell och Restaurang. De två senare förbund med många lågavlönade, där det ändå inte blivit något tjafs (utåt) om hur låglönesatsningen ska tolkas.

Men avtalsrörelsen är långt ifrån slut. Flera LO-förbund finns kvar, inte minst Transport, som lämnat LO-samordningen och krävt 5,5-procentiga löneökningar. Kommer det att få genomslag?

Sen stundar lokala löneförhandlingar. Går det att få ut något extra den vägen? Många företag går bra, till exempel inom pappers- och massaindustrin och delar av verkstadsindustrin. Andra går betydligt sämre, som trähusindustrin. På industrins område blir det särskilt intressant hur det går i till exempel de lönsamma gruvorna, där facken krävt löneökningar på 20 procent. Kommer de att framhärda i de lokala förhandlingarna?

Många beskriver 2023 som ett förlorat år. Lönemässigt är det definitivt det. Även om 4,1 är den högsta siffran i industriavtalets historia, så får hushållen en kraftig sänkning av köpkraften i år.

Kanske kommer inflationen sjunka, kanske kommer de stigande priserna inte vara samtalsämne nummer ett i slutet av året. Men just nu är det det, och hålen som prisökningarna gräver i folks ekonomi är på lång sikt mer kännbara än tillskottet i form av löneökningar – även om facken lyckades pressa dem över den magiska fyraprocentsgränsen.

En kommentar till “En magisk gräns spräcktes – men osäkerheten består

  • För att förekomma medlemmarnas besvikelse har merparten av majoritetsfacken under avtalsrörelsen hållit hårt i myten om prislönespiralen, trots att den står på mycket skakig empirisk grund. Prisökningar kommer före löneökningar, högre lönekrav är en effekt av inflationen – inte en orsak till den.

    Klarspråket kommer i stället från Nordeas makrochef Susanne Spector, som dessutom har en bakgrund på Svenskt Näringsliv. I ett marknadsbrev som kom förra veckan skriver hon att även om facken hade fått igenom sitt utgångsbud, 4,4 procent, står vi inför ett förlorat decennium när det kommer till reallöneökningar. Inflationen har gjort att vi just nu är tillbaka på 2013 års lönenivå och det kommer att ta åratal att hämta upp.

    Hon punkterar även prislönespirals-föreställningarna och skriver: ”Empirisk forskning tyder också på att inflationen oftast kommer innan lönerna och att lönetillväxt är en dålig indikator på framtida inflation”. Något som återkommande lyfts under årets avtalsrörelse, men för döva öron från majoritetsfacken.

    Ord och inga visor får vi också från en tidigare vice riksbankschef. På DN Debatt i dag skriver Thomas Franzén så här: ”Fackföreningarnas lönekrav har anpassats till företagens mål om hög avkastning. På sikt behöver i stället lönernas andel öka jämfört med vinsten. Lägre krav på avkastning skulle dessutom dämpa inflationen och nedgången i ekonomin.”

    Majoritetsfacken talar gärna om de ökande klyftorna, men sällan i skarpt läge. Det är i avtalsrörelsen de skulle kunna göra något åt dem, men då förhåller man sig i stället återhållsam och ”ansvarstagande”.

    Det är en märklig ordning när bankekonomer och riksbankshöjdare låter mer radikala än de som säger sig företräda arbetarklassen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Bojkott mot transport av Teslabilar genom Norge

Bojkott mot transport av Teslabilar genom Norge

”En tydlig signal till Tesla om att de inte kan transportera svenska Tesla genom Norge”, säger Fellesförbundets Jørn Eggum.

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar i hela Norden inom kort

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar i hela Norden inom kort

Danska transportfacket har varslat om sympatiåtgärder och även de norska och finska facken väntas lägga varsel inom kort, erfar Dagens Arbete.

Så blev kampen för några bilmekanikers villkor en storstrid alla pratar om

Så blev kampen för några bilmekanikers villkor en storstrid alla pratar om

Från varsel till sympatiåtgärder. Fem veckors strejk för att värna den svenska modellen.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.