Hur en kamp för några få blev en storstrid – för alla

Strejken på Tesla har gått in på sin sjätte vecka och ingen ljusning verkar vara i sikte. Så här gick det till när en kamp om villkoren för en handfull bilmekaniker utvecklades till den största arbetsmarknadskonflikten Sverige skådat på decennier.

Fredag den 27 oktober var som vilken grå höstdag som helst. Rått och kallt, en första känning av den vinter som skulle komma.

Men ett litet tält med IF Metall-logga vid grindarna till Teslas verkstad utanför Uppsala skvallrade om att nånting var i görningen. Några personer i gula konfliktvästar packade upp foldrar om kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder. Ett par journalister från lokalmedia hade dykt upp. En bit bort vankade IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä fram och tillbaka.

Samtidigt som ångande kaffe hällde­s upp ur termosar kablades nyheten ut över världen: Lilla svenska IF Metall hade gått ut i strejk mot elbilsjätten Tesla. För första gången någonsin möttes det snabbväxande och ökänt anti-fackliga företaget av organiserat motstånd.

– Vi önskar inte att gå i konflikt, men vi är tvungna. Det har varit en lång process och nu är vårt tålamod slut, kommenterade Veli-Pekka Säikkälä.

I internationell press beskrevs striden som en Davids kamp mot Goliat. Lilla socialistiska Sverige mot den libertarianska Teslaägaren Elon Musk. Arbetargrabben Veli-Pekka från Trollhättan mot världens rikaste man.

Även inom svensk arbetarrörelse gick retoriken hög. Teslastrejken beskrevs som en avgörande strid för fackföreningsrörelsen.

Sex år hade det tagit för IF Metall att dra på sig konfliktvästarna. Sex år av försök till förhandlingar som mötts av kalla handen från ledningen för Teslas svenska dotterbolag, TM Sweden. Det var inga detaljer i avtalen som skavde. ”Kollektivavtal ingår inte i vår modell”, var det korta svaret.

Läs också

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

Samtidigt växte företagets verksamhet i Sverige. Teslor blev en vanlig syn på svenska vägar och nya verkstäder och servicecenter växte upp som svampar ur jorden. Från att ursprungligen ha handlat om villkoren för en handfull servicetekniker i Stockholm, hade frågan om kollektivavtal på Tesla plötsligt fått en större dignitet.

– Om vi skulle säga att ett stort företag som Tesla inte behöver kollektivavtal, då blir det väldigt svårt att motivera att andra ska ha kollektiv­avtal, som Veli-Pekka Säikkälä formulerade det.

Den svenska modellen går ut på att villkoren på arbetsmarknaden – allt från löner, försäkringar och arbetstider till omställningsstöd – regleras i avtal mellan fack och arbetsgivare. Det finns få regler utanför avtalen, till skillnad från i stort sett alla andra länder.

Men modellen har en akilleshäl. Om den ska fungera och ha legitimitet kräver den att de allra flesta arbetstagare omfattas. Om man rycker undan ett kort, är det lätt hänt att hela korthuset rasar samma­n.

När IF Metall lade sitt strejkvarsel i början av oktober gjorde man det int­e bara för att säkra villkoren för 130 service­tekniker runt om i landet. Ur fackets synvinkel var konflikten också nödvändig för att säkra den svenska modellens fortlevnad.

Man kände sig tvungen att stämma i bäcken, innan det var för sent.

De sa att det är deras uppgift att se till att verksamheten fungerar. Och att de kommer att fortsätta med det. Det fanns inga dubier.

Veli-Pekka Säikkälä till DA efter IF Metalls möte med Teslaledningen 6 november.

Veckorna innan strejken bröt ut höjdes insatserna. Det stod snart klart att dotterbolaget TM Sweden helt saknad­e mandat att förhandla. Det var ingen slump att Tesla inte tecknat kollektiv­avtal någonstans i världen. Det var en global policy.

Skulle det bli något avtal låg beslutet hos den högsta ledningen för Tesla i USA. I praktiken hos dess högst­a chef, den excentriska mångmiljardären Elon Musk.

Läs också

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

Dagens Arbete kunde avslöja att Tesla, i strid med GDPR-lagstiftningen, börjat kartlägga vilka av företagets anställda som var med i facket och skulle strejka. Men det som verkligen slog ner som en bomb var avslöjandet om hur den nordiska Teslaledningen planerade för omfattande strejkbryteri. Man drog upp planer för hur personal skulle flyttas runt för att fylla ut platserna efter dem som gått ut i strejk.

För fackföreningsrörelsen var det som om någon väckt ett spöke ur det förgångna. Det här var ett beteende man trodde låg dött och begravet sedan parterna undertecknade Saltsjöbadsavtalet år 1938.

– Om de tar in strejkbrytare då är det något helt unikt. Då har man överträtt alla gränser och mobiliserat hela fackföreningsrörelsen mot sig, rasade Veli-Pekka Säikkälä.

Men det var precis vad som hände. När Veli-Pekka Säikkälä stod där i snålblåsten på Uppsalaslätten under strejkens första dag var det uppenbart att en del av personalstyrkan struntat i fackets uppmaning till strejk. Inne på verkstaden fortsatte arbetet, men med decimerad styrka. Likadant såg det ut i resten av landet.

Dessutom fylldes personalstyrkan på. Okända män i verkstadskläder dök snart upp i taxibilar och klev in på verkstäderna. I förhandlingar med facket erkände Tesla-ledningen senare utan omsvep att man aktivt organiserade strejkbryteri.

– De sa att det är deras uppgift att se till att verksamheten fungerar. Och att de kommer att fortsätta med det. Det fanns inga dubier, sa Veli-Pekka Säikkälä efter det mötet.

Nu hade Tesla på allvar retat upp facket. Och strejken följdes av en sällan skådad våg av sympatiåtgärder. Transport och Hamnarbetarförbundet stoppade införsel av Teslabilar i hamnarna, Fastighets stoppade städningen, Elektrikerna arbetet med laddstolpar, Målarna billackering, Byggnads byggarbeten och Seko och ST stoppade postutdelningen. Även IF Metall gick vidare och stoppade arbetet med en kritisk komponent till Tesla-bilar på ett företag i Vetlanda.

Men trots alla åtgärder fortsatte verksamheten på Tesla. Företaget mobiliserade strejkbrytare, lade om transporter till lastbilar och fortsatte serva kunderna efter bästa förmåga. Tills en dag
då man upptäckte att leveranserna av registreringsskyltar till nya Teslor upphört.

Blockaden av postutdelning via företage­t Postnord, hade fått en effekt som inte ens facket räknat med. Det visad­e sig att svenska registrerings­skyltar enligt upphandlingsregler endast får skickas via Postnord. Nu var den kranen åtskruvad.

Det hade nu gått nästan en månad efte­r att strejken inletts. Tesla hade förhållit sig kallsinniga och knappt kommenterat utvecklingen. Men nyhete­n om registreringsskyltarna fick den excentrisk­e mångmiljardären på andr­a sidan Atlanten att ta bladet från munne­n. ”Det här är galenskap”, skrev Elon Musk på plattformen X.

– Det är galenskap att inte teckna kollektiv­avtal i Sverige, kontrade facket.

Goliat hade vaknat, men David bet ifrån.

Fortsättningen följde ett sedvanligt amerikanskt mönster. I stället för att förhandla med facket mobiliserade Tesla sin armé av advokater och gick till tingsrätten och stämde både staten, genom Transportstyrelsen, och Postnord för att de inte fått tillgång till sina registreringsskyltar. Att myndigheten och Postnord försökt förhålla sig neutrala till arbetsmarknadskonflikten, vilket är svensk tradition, beskrevs i stämningsansökan som ”diskriminerande” och ”närmast systemhotande”.

När den här texten skrevs var det här vi stod. Och hur konflikten och de juridiska piruetterna slutar, det får framtiden utvisa. Men man kan i alla fall konstatera att det är långt ifrån självklart att slutet innebär att jätten Goliat mosar David.

I saga­ns värld är det ju som bekant den lilla herdepojken David som med list och förslagenhet vinne­r på överlägsen knockout.

Läs också

Så utvidgas konflikten med Tesla – dag för dag

Karta: Här är arbetarna uttagna i strejk eller blockad.

Mikael Färnbo