Lobbyism genomsyrar svensk skogspolitik – forskaren: ”Sverige sticker ut”

En utredning beställd av Skogsstyrelsen levererar svidande kritik mot hur beslut fattas för det svenska skogsbruket.

Enligt rapporten styrs politiken av ett ”skogsindustriellt komplex” med öppna svängdörrar mellan näringsliv och politik. Det har säkrat hög avverkningstakt i decennier. 

Jesper Svensson, vid Lunds universitet, är en av forskarna bakom rapporten.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:

Vad är det skogsindustriella komplexet som ni menar styr svensk skogspolitik? 

– Vi använder begreppet för att beskriva ett stort tekniskt och ekonomiskt system där många olika aktörer, från sågverk, timmerbilar och hamnar till skogsbolag och intresseorganisationer, är ömsesidigt beroende av en hög produktion för att generera ekonomisk avkastning. Kommer det en reglering från till exempel EU som påverkar produktionen negativt, så mobiliseras alla dessa aktörer politiskt.  

– Det är inget konstigt eller sensationellt med det utan fullt rationellt skulle jag säga, skriver Jesper Svensson i ett mejl till Dagens Arbete.

Ni skriver att nätverket upprätthålls genom svängdörrar mellan politik och näringsliv? Hur går det till? 

– Det vi försöker förklara är varför det inte skett någon kursomläggning av svensk skogspolitik på över 30 år. Och då kan vi visa att det finns tre mekanismer som bevarar status quo: högvolymproduktion av skogsprodukter, politiska koalitioner och svängdörrar mellan näringsliv och politik.  

– Ett exempel på det sistnämnda är att Lantbrukarnas riksförbund, LRF fick in Karl Erik Olsson som ordförande i jordbruksutskottet på 1990-talet. Han blev senare blev jordbruksminister och var med och utformade 1993 års skogspolitik. Ett annat exempel är att man får in folk för att leda statliga offentliga utredningar.  

– Ett tredje exempel är Januariavtalet (politisk överenskommelse mellan S, C, V, L och MP från 2019, reds anm) där flera politiker och tjänstemän bakom avtalet kom eller gick vidare till public affairs-bolag som har hemliga kunder. Ett av dessa public-affairs bolag var till exempel med och administrerade den så kallade Balanskommissionen 2018-2022 där flera skogsbolag ingick för att se över miljötillståndsprocesser i Sverige.

Jesper Svensson menar vidare att politiska åtgärder som de borgerliga partierna, Socialdemokraterna och det samlade näringslivet motsätter sig är omöjliga att genomdriva i praktiken.

– Det är en viktig förklaring till varför 1993 års skogspolitik ligger fast, säger han.

Läs också

Orkidéer och fridlysta växter får skogsmaskinförarna att svettas

✓Ny rapport från GS-facket: ”Utmanande situation” ✓Hög produktionstakt och varsamt arbete – en knepig uppgift

Vad får det här för konsekvenser? 

– Det kommer alltid finnas svängdörrar mellan olika sektorer och sfärer. Och det är naturligt att olika intressegrupper försöker lobba och påverka politiken. Det som får Sverige att sticka ut internationellt i förhållande till andra demokratier och EU är avsaknaden av regelverk mot dold påverkan mot politiken. Karensreglerna är alldeles för tunna till att börja med.  

– Detta innebär att det förekommer fall där tidigare statsråd eller politiska tjänstemän går vidare till ledande positioner inom branscher som de nyligen haft ansvar för att reglera. Det väcker legitima frågor om huruvida incitament kan uppstå redan under ämbetstiden att agera på sätt som är förenliga med framtida karriärmöjligheter. 

– Parallellt har det blivit en norm att arbeta för public affairs-bolag vars verksamhet är oreglerade. Det vill säga: vi har ingen insyn i vilka kunder de arbetar för eller hur de påverkar politiken.

Läs också

Gruvisen Per-Erik jagar knärot – för att skydda skogen: ”Allt bara försvinner”

✓Knärotsaktivism sätter käppar i hjulen för skogsjättarna ✓DA tar rygg på en gruvpensionär i skogen

Vad har ni för förslag för att jämna ut maktstrukturerna inom skogspolitiken? 

– Rapporten föreslår i första hand två konkreta reformer för att stärka den demokratiska transparensen: att införa ett transparensregister för lobbying och att skärpa karensreglerna för politiska och administrative toppositioner. Utöver det har informanterna lagt fram 18 förslag på både nationell och på EU-nivå för att jämna ut maktstrukturen. 

Emerik Einerstam Karis