Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Så påverkar räntehöjningen avtalsrörelsen

16 december, 2015

Skrivet av

ANALYS USA:s centralbank höjer räntan för första gången på snart ett årtionde. Ett tecken på att den amerikanska ekonomin på allvar återhämtat sig efter finanskrisen. Räntehöjningen skakar om världsekonomin. Inklusive den kommande svenska avtalsrörelsen.

När en centralbank höjer sin styrränta är det som att bromsa en bil. En försiktig räntehöjning som den amerikanska – till mellan 0,25 till 0,50 procent – är som om foten lätt vilar på bromspedalen.

USA har inte tryckt på bromspedalen på närmare tio år. Tvärtom har den amerikanska centralbanken – genom flera år av nollränta – trampat gaspedalen i botten utan att motorn riktigt har svarat. Förrän nu.

USA:s ekonomi har fått upp farten under senare tid. Arbetslösheten är nere på 5 procent – till och med läge än i Tyskland. Bara i november skapades 211 000 nya jobb vilket ligger klart över den gräns som anses bra för ekonomin.

Prisökningarna har tagit fart och inflationstakten ligger några tiondelar under de 2 procent som centralbanken vill att den ska ligga på. Men den siffran tar inte med prisfallet på råvaror som olja och gas. Räknar man in det kraftiga prisfallet på råvaror hamnar inflationstakten betydligt under det tvåprocentiga målet.

Ett annat mått på ekonomins hetta är löneinflationen – prisökningar orsakade av löneökningar. Enligt de senaste noteringarna uppgår löneinflationen till 2,5 procent. Den högsta noteringen efter finanskrisen.

Allt detta visar att den amerikanska ekonomin mår hyfsat bra efter nära-döden-upplevelsen hösten 2008 i samband med finanskrisen. Den gången gjorde den amerikanska centralbanken allt för att undvika en depression likt den på 1930-talet. Den gjorde precis tvärtom mot vad man gjorde efter börskraschen 1929. Centralbanken tryckte ner räntorna till noll för att ge motorn bränsle. Utöver detta lanserade den då nyvalde president Obama ett gigantiskt – och från konservativt håll hårt kritiserat – stimulanspaket. Allt för att stimulera ekonomin.

Det gav till slut resultat. Den färska räntehöjningen är kvittot på det. Arbetslösheten är hälften mot i EU som valde åtstramning i stället för stimulans under de svåra åren.

Vad angår räntehöjningen oss? Och hur kan den påverka min lön? En hel del, faktiskt.

När USA höjer räntan lockas världens investerare att placera sina pengar i amerikanska statspapper. Och när fler köper dollar så stiger priset på dollarn. Dollarn blir dyrare i förhållande till andra valutor.

När dollarn blir dyrare sjunker den svenska kronan i värde mot dollarn. Det blir dyrare att resa till USA, men det är inte den enda effekten.

De företag som exporterar mycket till USA får bättre betalt för sina produkter. Volvo exempelvis, brukar aldrig må så bra som när dollarn är dyr. Sak samma för de företag som tar betalt i dollar. Vinsterna ökar, det blir mer pengar över till investeringar och kanske till och med löneökningar.

En annan effekt är att Sverige – med en dyrare dollar och billigare krona – kommer att ”importera” inflation. Vi får in prisökningar i landet eftersom kronan sjunker i värde och därför blir det dyrare att importera. Och det gillar Riksbanken som tycker att inflationen är alldeles för låg nu. Och det gillar också facken nu i tider av avtalsrörelse. Skälet är det här:

Eftersom vi inte har någon inflation i landet tycker arbetsgivarna att man inte ska betala ut några löneökningar. De senaste åren har varit dyra för företagen, säger de. Skälet är att löneökningarna legat betydligt över inflationstakten som ju varit…noll. Reallöneökningarna har varit större än vad företagen tål och därför bör nu löneökningarna växlas ned, enligt arbetsgivarna.

Facken har å sin sida, med Riksbankens stöd, argumenterat för att inflationen är på väg tillbaka. En dyrare dollar och försvagade krona kommer att skynda på den utvecklingen. Kan man se att inflationen är tillbaka in i ekonomin igen så faller arbetsgivarnas argument, enligt facken.

Men det finns frågetecken kring den amerikanska räntehöjningen. Är den tillräckligt försiktig så att den inte knäcker den trots allt ganska sköra konjunkturen? Dyrare dollar gör ju exporten från USA dyrare och rusar dollarn i värde riskerar den amerikanska exporten att knäckas.

Det sägs ofta nu att vi går mot riktigt hyfsade tider. Inte bara onsdagskvällens signaler från den amerikanska centralbanken vittnar om det. Även den svenska Riksbanken talar i optimistiska ordalag. I samband med sitt räntebesked (fortsatt minusränta, fortsatt nedtryckt gaspedal) häromdagen sa Riksbanken att konjunkturen stärks och arbetslösheten faller. Men: inflationen har inte riktigt tagit fart. Visst, den stiger. Men den är ”ännu inte på fast mark” enligt Riksbanken. För nästa år, däremot spår Riksbanken att inflation hamnat på fastare mark: 1,7 procent om man räknar bort bostadsräntorna. Industrins fack har krävt höjda löner med 2,8 procent.

Räntehöjningen kommer precis när industrins parter just ska växla avtalskrav med varandra. Innehållet i de kravlistorna förändras knappast av den amerikanska centralbankens räntehöjning. Men tonläget, argumentationen – och kanske i slutändan också utfallet?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

IF Metall varnar för konflikt

IF Metall varnar för konflikt

Med två veckor kvar till att avtalet går ut och många tunga frågor olösta, skramlar IF Metall med strejkvapnet.

– Vi kan inte acceptera arbetsgivarnas krav på ytterligare makt, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

Vi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Världsekonomin och klimatet påverkar avtalsrörelsen

Snart börjar dragkampen om din nya lön. Förr varnade man att alltför höga löneökningar skulle sänka ekonomin. Nu kommer hotet från helt andra håll: Trumps tullar och klimatet, skriver Harald Gatu.

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Svenskt Näringsliv: Löneökningstakten måste ner

Svenskt Näringsliv målar upp en dyster prognos inför avtalsrörelsen 2020. Men att dra ner på löneökningarna är inte svaret, enligt Unionens chefsekonom Katarina Lundahl, som hävdar att löneökningstakten redan minskat.

Striden om märket

Striden om märket

Industrins modell för lönesättning är under press. Dagens Arbete förklarar varför, och visar i en film vad märket är.

Pappers vill ha ny modell för lönebildningen

Pappers ordförande Matts Jutterström säger att det tjugo år gamla Industriavtalet måste göras om: – Ibland undrar man varför inte Pappers och Gruv får sätta ”märket”. Vi är ju lika mycket exportberoende basindustri som verkstadsindustrin.

”Spänningar om alla ska ha samma löneökning”

Det är på sikt ohållbart att tvinga resten av arbetsmarknaden hålla nere lönerna för att anpassa sig till exportindustrins förutsättningar. Det säger Arbetsmarknadspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors.

Trump, Brexit och svag produktivitet

IF Metalls motparter kommer att använda Trump, Brexit och dålig produktivitet för att motivera måttliga löneökningar. DA:s Harald Gatu tar stöd i fyra namnkunniga ekonomer och påminner om att företagens höga vinstkrav också håller tillbaka produktiviteten.

Arbetsrätt Striden om las

Nya gymnasielagen

Fast jobb eller utvisning

Fast jobb eller utvisning

De fick en andra chans till ett liv i Sverige. Men villkoren var hårda. Dagens Arbete har följt killarna som bokstavligen slåss för sin överlevnad på den svenska arbetsmarknaden.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Inga extra pengar till Pappers

Inga extra pengar till Pappers

Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Pappers förhandlar fortfarande

Pappers förhandlar fortfarande

Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]