"Dags för en 'Swedish deal' för stad och land"Helle Klein, chefredaktör.

"Vi har oändliga möjligheter i en global värld"Krönika, Susanna Alakoski .

Fas 3-avveckling går långsamt

Extratjänster och traineejobb är två av regeringens lösningar för de drygt 39 000 långtidsarbetslösa i fas 3. Men det går trögt. Hittills har endast 114 personer slussats vidare.

Så ska fas 3 avvecklas

Avvecklingen sker successivt. Från första januari 2016 får inga nya personer skickas till en sysselsättningsplats. Efter 31 januari 2018 får ingen finnas kvar på någon sysselsättningsplats. De tre faserna som funnits i Jobb- och utvecklingsgarantin försvinner.

Det nya systemet bygger förutom extratjänster på följande insatser:

Traineejobb som riktar sig till unga mellan 20-24 år. Jobben ska skapas i vård och omsorg i offentlig sektor och även i bristyrken i privat sektor. Anställningarna ska vara på 50 procent kombinerat med utbildning på 50 procent.

Yrkesinriktade kurser på folkhögskola under max 24 månader. Utbildningen ska vara inom yrken där det är brist på arbetskraft.

Deltidsstudier under högst sex månader vid sidan av deltagande i Jobb- och utvecklingsgarantin. Kan vara studier på komvux, universitet och högskola, yrkeshögskola eller folkhögskola. Syftet är att slutföra tidigare utbildningar eller komplettera med kortare kurser för att öka chanserna till jobb.

Studier i svensk för invandrare i tolv månader i stället för dagens sex månader.

Arbetsträning i max tolv månader.

I höstas meddelande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson att fas 3, sysselsättningsfasen, där 39 144 långtidsarbetslösa fanns i januari läggs ner och fasas ut. Efter 31 januari 2018 får ingen arbetslös finnas kvar på någon sysselsättningsplats. Regeringens alternativ till den hårt kritiserade arbetsmarknadsåtgärden är bland annat extratjänster i vissa delar av välfärdssektorn och traineejobb.

Men den övergången går långsamt. I augusti i fjol blev det möjligt att slussa in arbetslösa till extrajobben. Trots att ett halvår har gått var det i mitten på januari bara 67 personer som fått extrajobb, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Extrajobb är en anställning på 75 procent under max två år och lönen ska vara i nivå med kollektivavtal. För traineejobben går det ändå trögare. I januari var det 47 personer som hade en traineeplats. Totalt alltså 114 personer.

Hur många av de drygt 39 000 i Fas 3 beräknas få extrajobb?

– Vi gör löpande uppskattningar. Under 2016 räknar vi med i snitt 3 400 personer och för 2017 ungefär 12 400 personer. Nästa prognos kommer i slutet på februari, Susanne Enberg, sektionschef för sektionen program på Arbetsförmedlingens förmedlingsavdelning.

Enligt er statistik har 67 personer extrajobb, varför är det inte fler?

– Det är en helt ny anställningsform. Det krävs dialog med främst kommuner. Vi vet att startsträckan är lång, det är lika med traineetjänsterna. Vi får ha respekt för att det tar tid.

– Det här är bara en del av lösningen. De som är i fas 3 kommer att få del av många olika insatser som inte var möjliga förut.

Om fas 3 ska vara tömt till januari 2018 måste över 1 500 personer slussas vidare varje månad. Hur ser er plan ut?

– Vi har två år på oss men det kommer att krävas ett stort arbete. Genom åren har utflödet till arbeten inte varit så stort för den här gruppen. Fördelen är att vi nu kan jobba individuellt med varje arbetslös.

Vad är största utmaningen för Arbetsförmedlingen?

– Gruppen i fas 3 är väldigt komplex. Många har stått utanför arbetsmarknaden länge. Många har låg utbildning, en stor del har något funktionshinder och andelen utrikesfödda är hög.

Har ni tillräckligt med resurser?

– Det får tiden utvisa. Det är tufft med resurser redan idag. Men jag inte hört några argument för att det ska vara omöjligt. Det kommer att krävas samverkan med andra, som kommunerna.

 

 

 


md@da.se

3Kommentarer

Birgitta Carlsson:

Det är ett svek mot alla de som sitter i fas3 att avvecklingen går så långsamt. Varför inte bara stänga igen fas3plaserna med en gång och låta det vara frivilligt. Det här är ingen befrielse för oss som har suttit länge i det här slavsystemet.

Solon:

Man kan bara hoppas att S får betala dyrt för sitt hyckleri och sin förljugenhet att i åratal kritisera detta och sen när de skulle kunna tabort det, dra ut på det i flera år. Det visar att det råder ganska stor konsensus mellan nuvarande makthavare och de uslingar som införde detta. Och många av oss som är fastkedjade vid denna skampåle har blivit långtidsarbetslösa pga. helvetesorganisationen AF, vilken politikerna styr. Det hade varit mycket bättre om man sluppit AF. Då tror jag för egen del att jag varit tillbaka i arbete för många år sedan. Jag tycker också att det borde göra deltagandet i fas 3 frivilligt, och det direkt. Vi är inte några dagisbarn som behöver tas om hand på dagarna.

den snälla mannen som vill totalt skrota helaalliansstyret ::

jag tycker nog att vi borde införa lagarna som alliansen å alliansregeringen tog bort nämligen dessa författningsdomstolen, tjänstemannaansvaret, befattningsdomstolen. Hade dessa funnits då hade varken stat, myndighet, regering alliansen vågat göra så här, hade dom det så hade hela alliansregeringen gripits förmodligen satts i karantän. Lika så AF FK,alla hade torskat ganska så duktigt. Varför tror ni gott folk att dom plockade iväck dessa skyddslagar för det svenska folket jo bara för att dom nu på olaglig väg styr landet, dom vet att det dom gör är fullständigt olagligt därför plockade dom lagarna. Dom hade inte annars kunnat göra så här.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Fackliga rättigheter H&M

Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

HM förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten HM:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger HM:s hållbarhetschef Anna Gedda.

Electrolux i Usa

Electrolux, Memphis

Ja till facket vid Electrolux i USA

De anställda vid Electrolux spisfabrik i Memphis, USA, har med stor majoritet sagt ja till att företrädas av facket. Det är också en markering mot företagets platschef, som tidigare har sagt att "facket inte behövs på den här fabriken".

Framtidslandet

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

2

Avtalet på Scania

Foto: TT

Globalt avtal om jobbgaranti

I dag tecknades ett globalt avtal om en jobbgaranti för 26 000 Scaniaanställda över hela världen. Ingen ska förlora jobbet på samordningen med tyska MAN. Avtalet garanterar också fortsatt utvecklingsarbete i Sverige.

1

Vem är näst på tur efter Scania?

AnalysEn främmande fågel har för första gången välkomnats av ett svenskt fackförbund - jobbgarantin. DA:s Harald Gatu förklarar hur det gamla motståndet bröts och frågar: Vem står på tur efter Scania?

3

Avtal skyddar Scanianställda mot uppsägningar

Ingen fast anställd ska förlora jobbet på Scania på grund av sammanslagningen med MAN. Det är innehållet i ett nytt avtal mellan IF Metall-klubben och företaget, som gäller till minst år 2026.

Stampens kris

Foto: Marie Edholm.

Klartecken för tre tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås och Landvetter har fått ackordet godkänt i tingsrätten. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

GS ombudsman Magnus Leoson utanför rättssalen. Till vänster Stefan Persson och Lars Lund. Foto: Marie Edholm.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Foto: Marie Edholm

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Migrationen och den svenska modellen

Vägen framåt måste handla om stora investeringar i utbildning, inte i sänkta löner, menar LO. Foto: TT

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

1
Foto: David Lundmark.

”Det är 700 hästar i varje motor”

Det här gör jagDaniel Buhr är förman på Docksta varv, som gör båtar till bland annat försvaret. Se och lyssna på honom under provturen med Dagens Arbete.

Alla på Fanerami får jobba kvar

Alla får behålla jobben på det anrika fanerföretaget Fanerami i Tranås, som gick i konkurs i våras. Dessutom fick GS-facket igenom kraven på bibehållna löner.

Satsning i Skåpafors

Foto: Sara Kroon.

Bruket som rullar på nytt

Skåpafors110 miljoner för att bygga om pappers­maskinerna. Efter flera tuffa år satsar Rexcell igen på bruket i dalsländska Skåpafors.

Utveckling utan nyanställningar

Rexcells vd Stefan Åbom är vanligtvis pratsam. Men när han får frågan om satsningarna kommer att leda till fler jobb svarar han snabbt och kort – nej.

Ericsson bantar i Sverige

Foto: TT

"Har Kumla ett tionde liv?"

Analys"Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige", skriver DA:s Harald Gatu.

"Ericsson lägger ned all svensk tillverkning"

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

Bloggrubrik

Bedrövligt, Ericsson

"Bristen på långsiktighet och uthållighet och investeringar i personal och ny teknik är direkt skadlig för Sverige som industrination", skriver chefredaktör Helle Klein.

Telekomföretaget Ericsson varslar 2200 anställda i Sverige. I Katrineholm försvinner verksamheten helt. Foto: TT NYHETSBYRÅN.

16 000 industrijobb bort på 18 år

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

1
Foto: TT

Mattias Alkberg prisas för sparkar och djup

Stig Sjödin-prisetFör språkligt skickliga sparkar mot etablissemanget och ett lågmält famlande efter att vara en bra människa har musikern och författaren Mattias Alkberg belönats med Stig Sjödin-priset.

Foto: Øyvind Lund

Han tar semester i kohagen

ProfilenLennart Carlsson är montören som växlar om till bonde. På semestern tar han hand om svågerns kvigor. Här berättar Lennart om lugnet, kofisarna och att ta över ett föräldrahem.

Bild från Bombardier i Västerås, ett av tio företag i projektet. Foto: David Lundmark.

Flaggskeppens hemligheter

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra. Detta enligt projektet "Flaggskeppsfabriken", som presenteras nästa vecka.

vitlok

En lök att bita i   

SKRUVATSvensken har gått från beröringsskräck till att helt omfamna vitlöken, dagligdags. DA:s Marie Edholm skriver om dess hälsofrämjande kemi, om varulvsmyten och om att det är dags att plantera nu.

Huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh är utbildad testledare för maskinkörkortet och har övervakat när grupp efter grupp  kryssat iflervalsfrågorna 
i datasalen.Foto: David Lundmark.

Marbodal plockar fram skolbänkarna

SÄKERHETEtt maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Högre aktivitetsersättning, sänkt skatt för kärnkraftföretag, slopad jämställdhetsbonus och högre reseavdrag. Det är några av nyheterna i regeringens budgetförslag. Foto: TT

Nya villkoren för arbetslivet

Regeringen har i dag lagt sitt förslag till ny budget. Här finns bättre a-kassa och jobbsatsningar - men också högre energiskatter för hushållen och slopad jämställdhetsbonus.

3

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och 
kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

GS vill värna LO-samordningen

Avtal 2017Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

2
Hämta mer