"Du förlorar inte ditt hem för att du är upptagen med att göra annat"Krönika, Kristian Lundberg.

"Jag är mycket ute, promenerar och umgås med mina barnbarn."Ingrid Holmberg på Enics, om höstmörkret.

IF Metall varnar för konflikt

ferbe1För varje dag ökar konfliktrisken inom industrin, enligt IF Metall.

 – Går vi ut i konflikt så gäller striden hela kollektivavtalets innehåll, säger Anders Ferbe, förbundsordförande.

En konflikt kommer inte att handla om någon procents lönepåslag utan om innehållet i hela avtalet. Ytterst om inflytandet på arbetsplatsen.

– Vi kan inte acceptera arbetsgivarnas krav på ytterligare makt. De har tillräckligt med makt ute på våra arbetsplatser.

Avtalsrörelsen befinner sig just nu i ett märkligt läge, enligt Anders Ferbe.

Om två veckor löper avtalen ut. Till dess ska ett nytt vara på plats. Förhandlingarna inom industrin leds sedan månadsskiftet av opartiska ordföranden, Opo. Den normala gången är att Opo först lägger fram en löst hållen skiss som har förankrats hos parterna. Efter skissen följer ett mer konkret avtalsförslag innan det är dags för slutbudet där kronor finns och ören finns med. I år blev det bråk redan om den första skissen.

– Nu har vi inte ens en skiss, trots att avtalet går ut om två veckor. Ett mycket konstigt läge, säger Anders Ferbe.

Konstigt och riskabelt, menar han. Utan skiss och en första hemställan går parterna förmodligen direkt in i slutförhandlingarna. Och där ökar konfliktrisken dramatiskt. Ännu mer i år än tidigare.

– Därför att de tunga frågorna ligger kvar. Till exempel arbetsgivarnas krav på mer flexibilitet, på en utökad arbetstidskorridor och på att göra hela kollektivavtalet dispositivt (att lokalt kunna komma överens om sämre villkor än i kollektivavtalet, reds anm).

I tidigare avtalsrörelser har den typen av motsättningar kunnat sorteras bort innan parterna nått slutförhandlingarna. Nu hänger de heta frågorna kvar.

– Nu, inför de förmodade slutförhandlingarna, vet vi inte ens vilken avtalsperiod vi talar om. Det enda vi vet är att avståndet mellan våra 2,8 procent och arbetsgivarnas 0,5 procent är gigantiskt. I normalt läge hade vi åtminstone vetat ungefär i vilket härad kompromissen skulle kunna landa. Det vet vi inte nu. Och det är första gången i industriavtalets historia som det sker.

Du har själv sagt att du blev mycket förvånad att arbetsgivarna sa nej till skissen. Vad ligger bakom deras nej?

– Arbetsgivarna vill lägga fullt fokus på att pressa ner nivån, det säger man ju själva. Därför vill man inte säga någonting om avtalsperioder. Just för att maximera pressen neråt på löneökningarna.

Ni har tagit i för mycket alltså?

– De ekonomiska förutsättningarna är minst lika goda som de var 2013. Läget är snarare något bättre nu än då. Detta gör det fullständigt obegripligt. All statistisk – BNP-utvecklingen, inköpschefsindex, exporten, produktiviteten – allt visar att det pekar uppåt. Vi har en kronkurs och en nedväxling av löneökningarna som gör att arbetskraftskostnaden inom svensk industri blivit mer konkurrenskraftig i förhållande till den europeiska, även den tyska.

– Konkurrensläget är bättre och då är det väldigt konstigt att man ändå från arbetsgivarhåll så oerhört målmedvetet försöker pressa ned löneökningskostnaderna i Sverige.

Arbetsgivarna hänvisar till kraftiga reallönehöjningar de senaste åren eftersom avtalshöjningarna har legat så pass mycket över den näst intill obefintliga inflationen. Varför skulle de inte ha fog för sin oro för att samma scenario upprepas framöver?

– Riksbanken ser en fortsatt ökning av inflationen. Den bedömer att den underliggande inflationen, alltså prisökningar rensat från ränteeffekter, kommer att passera 2 procent under senhösten 2016 och vintern 2017.

Samtidigt är industrin extremt exportinriktad. Och på exportmarknaderna står väl priserna still?

– Samtidigt kan vi se att en del svenska företag räknar med prisökningar.

En del svenska företag ja. Men det finns ju en många mindre företag, exempelvis underleverantörer, som inte kan öka sina priser.

– Jo, det finns nog en del företag som har det knackigt. Men det gör det alltid. Det finns också branscher som till och från också har det svårt, som stålindustrin just nu.

– Men den modell som vi har valt sedan tjugo år tillbaka är att försöka identifiera utrymme för lönekostnadsökningarna. Ett utrymme som normerar för resten av arbetsmarknaden.

– Det innebär inte att vi normerar utifrån det enskilda företagets bärkraft. I ena ändan har vi alltid företag som går halvknackigt, i den andra änden har vi företag som tjänar oerhört mycket pengar. Vår grannlaga uppgift är att försöka hitta en norm som gör att löntagarna kan få sin andel av den växande kakan utan att vi för den delen försämrar industrins internationella konkurrenskraft.

Och det är väl arbetsgivarna med på?

– Nu använder arbetsgivarna två argument mot våra lönekrav. Det ena hänvisar till de senaste årens reallöneökningar. Det finns inget som talar för att växla ner bara för att vi har haft starka reallöneökningar. Helt orimligt. Vi förhandlar ju utifrån ett tänkt inflationstal.

Det andra argumentet?

– Att vi ska anpassa löneökningarna till företag som går dåligt. Ett helt nytt synsätt. Vilket tyder på att man vill ha en lönesättning efter företagens bärkraft. Det avvisar vi. Jag tror att de företag som tänker efter inte är så roade av att vi formulerar lönekraven utifrån det enskilda företagets bärkraft. Det vill säga att vi ska ställa vår konfliktfond mot företagens ekonomiska tillgångar.

IF Metall har 8,7 miljarder kronor i strejkkassan. Innebär det att konfliktberedskapen är god?

– Ja den är mycket god. De 8, 7 miljarderna är de redovisade värdena i bokslutet. Utöver detta finns en del övervärden. Alltså de realiserbara aktievärden som är mer än det bokförda värdet.

Övervärden är alltså aktier som ni skulle kunna sälja för att få loss pengar. Men konfliktberedskap är väl inte bara pengar?

– Pengarna är bara en av flera förutsättningar. Det viktiga är den lokala konfliktorganisationen. Ute i avdelningar och på klubbar finns lokala konfliktkommittéer som vet hur de ska hantera ett konfliktläge. Vi har också börjat synkronisera konfliktförberedelserna inom Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Sveriges Ingenjörer, Unionen, reds anm)

Vad innebär det?

– Att vi gör vissa saker gemensamt. Vi har gjort en bedömning av företagen. Via intervjuer med våra lokala företrädare har vi tagit tempen på företagens vinstutveckling, övertidsuttag, behov av nyanställningar, produktionsutsikterna osv. Vi har också fått en bild av hur stark konfliktviljan är bland de anställda. Konfliktviljan är stark, det vittnar klubbarna om.

Hur bedömer du konfliktrisken?

– Hög.

Det säger man väl alltid när det börjar dra ihop sig?

– Den är alltid hög i det här läget eftersom konflikten är det enda vapen vi i slutändan har när kollektivavtalen löper ut. Vår sista chans att kunna behålla ett kollektivavtal med reallöneökningar, det är konflikten. Nu är det en förhöjd konfliktrisk.

Vad innebär det här läget för industriavtalets möjlighet att vara först ut och normera för resten av arbetsmarknaden?

– Jag utgår från att när vi väl träffat ett avtal på industrins område så kommer det att normera på samma sätt som tidigare. Jag utgår från att alla parter tycker att det är bra att vi har haft ordning på lönebildningen.

Ingen fara alltså?

– Samtidigt är jag inte så naiv att jag inte ser risken med att vi går in i en konfliktsituation. Då ökar naturligtvis kravet på att en normering ska vara högre än vad vi tycker är rimligt. Det vill säga: andra tycker att de kan ta ut mer än vad vi kanske gör utifrån de krav som den internationella konkurrenskraften kräver.

– Jag tycker att man från både arbetsgivare och fackliga organisationer håller på med en allvarlig lek med elden när man utmanar lönebildningsmodellen.

Ni förhandlar på åtta olika avtalsområden, inte bara inom Teknikavtalet. Ser du en enad front bland arbetsgivarna?

– Det är olika attityder mellan dem. Jag tror att det finns en betydande oenighet om strategin man har valt. Att man inte går med på någon grundläggande skiss eller en första hemställan. Där finns de olika uppfattningar, vad jag har förstått. Men Teknikföretagen är så oerhört dominerande. De har taktpinnen och än så länge verkar det som om de andra arbetsgivarorganisationerna dansar efter den taktpinnen. Men det kan också ändras, väldigt snabbt dessutom.

 

Arbetsgivarnas kommentar:

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe gör följande uttalande efter dagens pressträff med Facken inom industrin:

”Vi gör en annan bedömning då konkurrenskraften inte har förbättrats. Vi kan inte utgå från svängningar i valutans värde och med undantag från motorfordon ser vi en nedåtgående trend inom industrin”.

 


hg@da.se

1Kommentarer

H:

Arbetarna ska alltid acceptera lägre löner och sämre villkor, men era egna löner och utdelningen till era rövarbaroner till aktieägare rör ni knappt.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Madeleine Andersson.

Med morsan som jobbarkompis

DilemmatÄr släkten bäst eller värst? Eric Elserth och mamma Mona är inte bara arbetskamrater – de bor dessutom grannar. DA:s experter reder ut hur du hanterar familjen på jobbet.

profilen-skytte

"Jag kan inte döda ett gulligt rådjur"

ProfilenFarmor tog henne till skjutbanan – och där blev hon kvar. Operatören Pernilla Diddilié berättar om hur man blir en bra skytt och sin syn på söta rådjur.

Drogtester på jobbet

I kylskåpet sparas samtliga prover en månad. I arbetslivet kan ett positivt prov leda till långa rättsprocesser. Därför fryses proverna ner och sparas i två år. Foto: Madeleine Andersson.

"Anställd kan inte vägra drogtest"

REPLIKAnställda kan inte vägra drogtester, det visar bland annat en tidigare dom från Arbetsdomstolen, skriver Annett Olofsson, LO-TCO Rättskydd.

1

Riktlinjer finns – det gäller bara att använda dem

DebattDet finns tydliga riktlinjer för hur drogtester ska genomföras rättssäkert. Men myndigheterna behöver ställa betydligt större krav på att de följs, särskilt inom privata sektorn, skriver Ingela Eriksson på Alna Sverige, som tagit fram riktlinjer för tester, på parternas uppdrag.

Arezo Abdollahi, biomedicinsk analytiker, förbereder ett prov för verifiering av substansen buprenorfin. Här vid verifieringen sker mycket av arbetet manuellt. Foto: Madeleine Andersson.

Vad har du i din urin?

Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Bra för säkerheten på jobbet – eller ett övergrepp på de anställdas integritet? DA for till Skoghall och till Sveriges största missbrukslabb.

4
Fem dödsolyckor under lika många år, är SSAB:s mörka statistik i Luleå. Foto: TT

Nu ska farliga jobb stoppas på SSAB

UppropSkyddsombuden på SSAB i Luleå samlades på onsdagen för att stötta varandra. "Vi måste bli mer aktiva och sätta stopp när vi ser att vi jobbar på ett riskfyllt sätt", säger huvudskyddsombudet Roger Forsberg.

Den nya skogsindustrin

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

Foto: TT

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

Neddragningarna på Ericsson

På Ericsson i Kumla blir bara 60 av de 420 anställda kvar. Foto: Pavel Koubek/TT

820 får gå i Kumla och Borås

Nu står det klart att 820 anställda sägs upp från Ericsson i Borås och Kumla. Alla anställda erbjuds betald arbetsfri uppsägningstid på som mest 21 månader.

Borås: Dämpat men väntat

På Ericssons anläggning i Borås har 460 varslats i dag, däribland 170 som är medlemmar i IF Metall.

”Ett jädra slag mot individerna”

IF Metalls ordförande Anders Ferbe kallar Ericssons besked för "bedrövligt" och är orolig för att det kommer att leda till att även bolagets forskning försvinner från Sverige.

Foto: David Lundmark

12.53, Polarfönster, Korpilombolo

ÖgonblicketKlockan är 12.53 på Polarfönster i Korpilombolo.

David Löwing, möbelsnickare som tävlar i yrkes-EM i Göteborg 2016. Foto: Viktor Fremling

"Det är sån häftig grej"

Vem är skickligast på att meka med lastbilar? Vem binder vackraste brudbuketten? Det är dags för yrkes-EM i Göteborg. Möbelsnickaren David Löwing ska försöka göra bästa möbeln.

Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok gick till Ann-Helén Laestadius för boken "Tio över ett" .
Foto Claudio Bresciani / TT kod 10090

Hon prisas för boken om Kirunaflytten

Ann-Helén Laestadius vann det ansedda Augustpriset för sin ungdomsroman Tio över ett, som handlar om hur LKAB:s gruvdrift förändrar hennes födelsestad Kiruna.

Det lönar sig att läsa Dagens Arbete

En av DA:s läsare kollade in vår granskning av Afa försäkring i våras och undrade om inte heller hans livränta hade räknats upp med löneutvecklingen. Det hade den inte - nu har han fått 2.6 miljoner kronor tillbaka från försäkringsbolaget.

2

Farliga vibrationer

norrlandspall-drag

Morgans mygga gör att ryggen pallar mer

VibrationsskadorRobotar, myggor och arbetsrotation. Så möter man riskerna med vibrationer och tunga lyft på Norrlandspall i Örebro.

Foto: David Solomon.

I poetiska bilmekars sällskap

Det är sträckta ryggar, total tystnad och öronen mot radion varje dag klockan 12 på bilverkstaden i Kista norr om Stockholm. Detta är en helig stund, en vilostund när bilmekarna lyssnar på Dagens Dikt i P1.

Nedläggningen i Mariestad

Electrolux lovar "riktat stöd" till trotjänarna

Hanteringen av trotjänarna på Electrolux fabrik i Mariestad har upprört känslorna. Nu säger företaget att man jobbar för ett ”riktat stöd” till de äldre som inte får avgångspension.

1

Electrolux har pensionerat 52-åringar

ANALYS"I Mariestad gäller det som inte gällde i Fuenmayor, Florens, Nürnberg, Västervik eller Motala. Såvida inte vitvarujätten bjuder på något oväntat veckorna före jul", skriver DA:s Harald Gatu i en analys hur vitvarujätten har hanterat sina trotjänare.

2
Först gick de i samma klass, sedan blev det 43 gemensamma år på Electrolux i Mariestad. När fabriken läggs ned fyller Pia Pettersson och Christina Karlsing 61 år. Om de hade sagts upp från Electrolux i Motala skulle de ha fått pension. Men den förmånen nekas trotjänarna i Mariestad. Foto: Madeleine Andersson

Fabrikens trotjänare kammar noll

NedläggningSnart har sista kyl­skåpet tillverkats på Electrolu­x i Mariestad. För dem som jobbat här i över 40 år väntar cv-skrivande och arbetslöshet. Pension – det är för dyrt tycker företaget.

9

"Uruselt av Electrolux"

Erik Andersson, IF Metalls förbundsansvarige för Electrolux, är upprörd över vitvarujättens behandling av trotjänarna i Mariestadfabriken, som Dagens Arbete skrivit om. I morgon möter han koncernledningen.

Turkiet återgår gradvis till det normala – men det är en ny tid i landet. 
En tid där det civila samhället får mindre syre och där en underliggande rädsla hos befolkningen är konstant. Foto: Åke Ericson

Livet efter kuppförsöket

BildreportageTurkiet är porten mellan Europa och Mellanöstern. Landet håller nu på att förvandlas till en totalitär stat, menar fotografen Åke Ericson som har besökt Istanbul efter kuppförsöket.

100 sägs upp på V-Tab

Stampens tryckerikoncern V-Tab säger upp 100 anställda. Uppsägningarna kommer att ske i två steg. Rekonstruktionen har påverkat, men det är främst branschens nedgång som är orsaken, säger vd Peder Schumacher.

Foto: David Lundmark

”Vi är ett bra gäng”

Det här gör jag Yvette, 32 år, är bilmekaniker på Mekonomen i Upplands Väsby.

OB-frågan löst på Lilla Edet

Ett års strid om OB-ersättningen på bruket i Lilla Edet är över. Resultatet blev att man fortsätter som förut, med fast ersättning för obekväma pass.

Snapsen får drickas – om man betalar den själv. Foto: TT

Slut med alkohol på GS

Inga mer medlemspengar ska gå till alkohol. Det beslutade GS på ett förbundsmöte. "Väldigt skönt", säger Leopoldo Merino, som har drivit frågan.

Pappers vill skärpa inhyrningen

Pappers bör i avtalsförhandlingarna driva frågan om en reglering av den ökande inhyrningen. Det var ett av besluten på det avslutade förbundsmötet.

Ja till avtalskraven

GS förbundsmöte godkände enhälligt avtalsplattformarna från både LO och Facken inom industrin.

Initiativtagarna hoppas att en industriarbetarakademi ska få fler unga att söka sig till industrin, erbjuda företagen och deras anställda utbildning och  finnas som kompetensutveckling till den som saknar arbete. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

IF Metall vill starta arbetarakademi

IF Metall i norra Älvsborg och företaget GKN Aerospace vill starta en industriarbetarakademi. Tanken är att locka fler unga till industrin och erbjuda företagen utbildning.

Volvos USA-fabrik

South Carolinas guvernör Nikki Haley blir USA:s FN-ambassadör. Foto: TT

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

Hämta mer