"Dags för en 'Swedish deal' för stad och land"Helle Klein, chefredaktör.

"Vi har oändliga möjligheter i en global värld"Krönika, Susanna Alakoski .

IF Metall varnar för konflikt

ferbe1För varje dag ökar konfliktrisken inom industrin, enligt IF Metall.

 – Går vi ut i konflikt så gäller striden hela kollektivavtalets innehåll, säger Anders Ferbe, förbundsordförande.

En konflikt kommer inte att handla om någon procents lönepåslag utan om innehållet i hela avtalet. Ytterst om inflytandet på arbetsplatsen.

– Vi kan inte acceptera arbetsgivarnas krav på ytterligare makt. De har tillräckligt med makt ute på våra arbetsplatser.

Avtalsrörelsen befinner sig just nu i ett märkligt läge, enligt Anders Ferbe.

Om två veckor löper avtalen ut. Till dess ska ett nytt vara på plats. Förhandlingarna inom industrin leds sedan månadsskiftet av opartiska ordföranden, Opo. Den normala gången är att Opo först lägger fram en löst hållen skiss som har förankrats hos parterna. Efter skissen följer ett mer konkret avtalsförslag innan det är dags för slutbudet där kronor finns och ören finns med. I år blev det bråk redan om den första skissen.

– Nu har vi inte ens en skiss, trots att avtalet går ut om två veckor. Ett mycket konstigt läge, säger Anders Ferbe.

Konstigt och riskabelt, menar han. Utan skiss och en första hemställan går parterna förmodligen direkt in i slutförhandlingarna. Och där ökar konfliktrisken dramatiskt. Ännu mer i år än tidigare.

– Därför att de tunga frågorna ligger kvar. Till exempel arbetsgivarnas krav på mer flexibilitet, på en utökad arbetstidskorridor och på att göra hela kollektivavtalet dispositivt (att lokalt kunna komma överens om sämre villkor än i kollektivavtalet, reds anm).

I tidigare avtalsrörelser har den typen av motsättningar kunnat sorteras bort innan parterna nått slutförhandlingarna. Nu hänger de heta frågorna kvar.

– Nu, inför de förmodade slutförhandlingarna, vet vi inte ens vilken avtalsperiod vi talar om. Det enda vi vet är att avståndet mellan våra 2,8 procent och arbetsgivarnas 0,5 procent är gigantiskt. I normalt läge hade vi åtminstone vetat ungefär i vilket härad kompromissen skulle kunna landa. Det vet vi inte nu. Och det är första gången i industriavtalets historia som det sker.

Du har själv sagt att du blev mycket förvånad att arbetsgivarna sa nej till skissen. Vad ligger bakom deras nej?

– Arbetsgivarna vill lägga fullt fokus på att pressa ner nivån, det säger man ju själva. Därför vill man inte säga någonting om avtalsperioder. Just för att maximera pressen neråt på löneökningarna.

Ni har tagit i för mycket alltså?

– De ekonomiska förutsättningarna är minst lika goda som de var 2013. Läget är snarare något bättre nu än då. Detta gör det fullständigt obegripligt. All statistisk – BNP-utvecklingen, inköpschefsindex, exporten, produktiviteten – allt visar att det pekar uppåt. Vi har en kronkurs och en nedväxling av löneökningarna som gör att arbetskraftskostnaden inom svensk industri blivit mer konkurrenskraftig i förhållande till den europeiska, även den tyska.

– Konkurrensläget är bättre och då är det väldigt konstigt att man ändå från arbetsgivarhåll så oerhört målmedvetet försöker pressa ned löneökningskostnaderna i Sverige.

Arbetsgivarna hänvisar till kraftiga reallönehöjningar de senaste åren eftersom avtalshöjningarna har legat så pass mycket över den näst intill obefintliga inflationen. Varför skulle de inte ha fog för sin oro för att samma scenario upprepas framöver?

– Riksbanken ser en fortsatt ökning av inflationen. Den bedömer att den underliggande inflationen, alltså prisökningar rensat från ränteeffekter, kommer att passera 2 procent under senhösten 2016 och vintern 2017.

Samtidigt är industrin extremt exportinriktad. Och på exportmarknaderna står väl priserna still?

– Samtidigt kan vi se att en del svenska företag räknar med prisökningar.

En del svenska företag ja. Men det finns ju en många mindre företag, exempelvis underleverantörer, som inte kan öka sina priser.

– Jo, det finns nog en del företag som har det knackigt. Men det gör det alltid. Det finns också branscher som till och från också har det svårt, som stålindustrin just nu.

– Men den modell som vi har valt sedan tjugo år tillbaka är att försöka identifiera utrymme för lönekostnadsökningarna. Ett utrymme som normerar för resten av arbetsmarknaden.

– Det innebär inte att vi normerar utifrån det enskilda företagets bärkraft. I ena ändan har vi alltid företag som går halvknackigt, i den andra änden har vi företag som tjänar oerhört mycket pengar. Vår grannlaga uppgift är att försöka hitta en norm som gör att löntagarna kan få sin andel av den växande kakan utan att vi för den delen försämrar industrins internationella konkurrenskraft.

Och det är väl arbetsgivarna med på?

– Nu använder arbetsgivarna två argument mot våra lönekrav. Det ena hänvisar till de senaste årens reallöneökningar. Det finns inget som talar för att växla ner bara för att vi har haft starka reallöneökningar. Helt orimligt. Vi förhandlar ju utifrån ett tänkt inflationstal.

Det andra argumentet?

– Att vi ska anpassa löneökningarna till företag som går dåligt. Ett helt nytt synsätt. Vilket tyder på att man vill ha en lönesättning efter företagens bärkraft. Det avvisar vi. Jag tror att de företag som tänker efter inte är så roade av att vi formulerar lönekraven utifrån det enskilda företagets bärkraft. Det vill säga att vi ska ställa vår konfliktfond mot företagens ekonomiska tillgångar.

IF Metall har 8,7 miljarder kronor i strejkkassan. Innebär det att konfliktberedskapen är god?

– Ja den är mycket god. De 8, 7 miljarderna är de redovisade värdena i bokslutet. Utöver detta finns en del övervärden. Alltså de realiserbara aktievärden som är mer än det bokförda värdet.

Övervärden är alltså aktier som ni skulle kunna sälja för att få loss pengar. Men konfliktberedskap är väl inte bara pengar?

– Pengarna är bara en av flera förutsättningar. Det viktiga är den lokala konfliktorganisationen. Ute i avdelningar och på klubbar finns lokala konfliktkommittéer som vet hur de ska hantera ett konfliktläge. Vi har också börjat synkronisera konfliktförberedelserna inom Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Sveriges Ingenjörer, Unionen, reds anm)

Vad innebär det?

– Att vi gör vissa saker gemensamt. Vi har gjort en bedömning av företagen. Via intervjuer med våra lokala företrädare har vi tagit tempen på företagens vinstutveckling, övertidsuttag, behov av nyanställningar, produktionsutsikterna osv. Vi har också fått en bild av hur stark konfliktviljan är bland de anställda. Konfliktviljan är stark, det vittnar klubbarna om.

Hur bedömer du konfliktrisken?

– Hög.

Det säger man väl alltid när det börjar dra ihop sig?

– Den är alltid hög i det här läget eftersom konflikten är det enda vapen vi i slutändan har när kollektivavtalen löper ut. Vår sista chans att kunna behålla ett kollektivavtal med reallöneökningar, det är konflikten. Nu är det en förhöjd konfliktrisk.

Vad innebär det här läget för industriavtalets möjlighet att vara först ut och normera för resten av arbetsmarknaden?

– Jag utgår från att när vi väl träffat ett avtal på industrins område så kommer det att normera på samma sätt som tidigare. Jag utgår från att alla parter tycker att det är bra att vi har haft ordning på lönebildningen.

Ingen fara alltså?

– Samtidigt är jag inte så naiv att jag inte ser risken med att vi går in i en konfliktsituation. Då ökar naturligtvis kravet på att en normering ska vara högre än vad vi tycker är rimligt. Det vill säga: andra tycker att de kan ta ut mer än vad vi kanske gör utifrån de krav som den internationella konkurrenskraften kräver.

– Jag tycker att man från både arbetsgivare och fackliga organisationer håller på med en allvarlig lek med elden när man utmanar lönebildningsmodellen.

Ni förhandlar på åtta olika avtalsområden, inte bara inom Teknikavtalet. Ser du en enad front bland arbetsgivarna?

– Det är olika attityder mellan dem. Jag tror att det finns en betydande oenighet om strategin man har valt. Att man inte går med på någon grundläggande skiss eller en första hemställan. Där finns de olika uppfattningar, vad jag har förstått. Men Teknikföretagen är så oerhört dominerande. De har taktpinnen och än så länge verkar det som om de andra arbetsgivarorganisationerna dansar efter den taktpinnen. Men det kan också ändras, väldigt snabbt dessutom.

 

Arbetsgivarnas kommentar:

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe gör följande uttalande efter dagens pressträff med Facken inom industrin:

”Vi gör en annan bedömning då konkurrenskraften inte har förbättrats. Vi kan inte utgå från svängningar i valutans värde och med undantag från motorfordon ser vi en nedåtgående trend inom industrin”.

 


hg@da.se

1Kommentarer

H:

Arbetarna ska alltid acceptera lägre löner och sämre villkor, men era egna löner och utdelningen till era rövarbaroner till aktieägare rör ni knappt.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Fackliga rättigheter H&M

Industi Alls Jyrki Raina, H&M:s Karl-Johan Persson och IF Metalls Anders Ferbe undertecknade det ettåriga avtalet förra året. Nu förlängs det. Foto: Carin Wallenthin

HM förlänger det globala avtalet med facket

För ett år sedan tecknades avtalet som rörde för 1,6 miljoner arbetare hos den svenska klädjätten HM:s underleverantörer. Avtalet var ettårigt men nu gäller det tills vidare. "Ett kvitto på att det fungerat", säger HM:s hållbarhetschef Anna Gedda.

Electrolux i Usa

Electrolux, Memphis

Ja till facket vid Electrolux i USA

De anställda vid Electrolux spisfabrik i Memphis, USA, har med stor majoritet sagt ja till att företrädas av facket. Det är också en markering mot företagets platschef, som tidigare har sagt att "facket inte behövs på den här fabriken".

Framtidslandet

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

DebattSka man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

Foto: ØYVIND LUND

Uppdrag: Rädda bygden!

Ack Värmeland, du sköra. Nedlagda butiker, stängda bankkontor och ingen som tar över småföretagen när ägarna pensioneras. I Värmland har folkrörelserna bestämt sig för att vända den negativa trenden.

2

Avtalet på Scania

Foto: TT

Globalt avtal om jobbgaranti

I dag tecknades ett globalt avtal om en jobbgaranti för 26 000 Scaniaanställda över hela världen. Ingen ska förlora jobbet på samordningen med tyska MAN. Avtalet garanterar också fortsatt utvecklingsarbete i Sverige.

1

Vem är näst på tur efter Scania?

AnalysEn främmande fågel har för första gången välkomnats av ett svenskt fackförbund - jobbgarantin. DA:s Harald Gatu förklarar hur det gamla motståndet bröts och frågar: Vem står på tur efter Scania?

3

Avtal skyddar Scanianställda mot uppsägningar

Ingen fast anställd ska förlora jobbet på Scania på grund av sammanslagningen med MAN. Det är innehållet i ett nytt avtal mellan IF Metall-klubben och företaget, som gäller till minst år 2026.

Stampens kris

Foto: Marie Edholm.

Klartecken för tre tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås och Landvetter har fått ackordet godkänt i tingsrätten. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

GS ombudsman Magnus Leoson utanför rättssalen. Till vänster Stefan Persson och Lars Lund. Foto: Marie Edholm.

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Foto: Marie Edholm

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Nu avgörs Stampens framtid

Den hårt pressade mediekoncernen Stampen ska få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. DA är på plats och ger en bakgrund till krisen inom mediekoncernen.

Migrationen och den svenska modellen

Vägen framåt måste handla om stora investeringar i utbildning, inte i sänkta löner, menar LO. Foto: TT

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

1
Foto: David Lundmark.

”Det är 700 hästar i varje motor”

Det här gör jagDaniel Buhr är förman på Docksta varv, som gör båtar till bland annat försvaret. Se och lyssna på honom under provturen med Dagens Arbete.

Alla på Fanerami får jobba kvar

Alla får behålla jobben på det anrika fanerföretaget Fanerami i Tranås, som gick i konkurs i våras. Dessutom fick GS-facket igenom kraven på bibehållna löner.

Satsning i Skåpafors

Foto: Sara Kroon.

Bruket som rullar på nytt

Skåpafors110 miljoner för att bygga om pappers­maskinerna. Efter flera tuffa år satsar Rexcell igen på bruket i dalsländska Skåpafors.

Utveckling utan nyanställningar

Rexcells vd Stefan Åbom är vanligtvis pratsam. Men när han får frågan om satsningarna kommer att leda till fler jobb svarar han snabbt och kort – nej.

Ericsson bantar i Sverige

Foto: TT

"Har Kumla ett tionde liv?"

Analys"Obekräftade uppgifter ska alltid tas med skepsis. Men om avsändaren heter Ericsson finns all anledning att oroas. I tjugo år har företaget steg för steg monterat ner tillverkningen i Sverige", skriver DA:s Harald Gatu.

"Ericsson lägger ned all svensk tillverkning"

En 140-årig tillverkningsepok kan gå i graven, när Ericsson två sista fabriker i Sverige, i Kumla och Borås, läggs ned. Det ingår, enligt obekräftade uppgifter i Svenska Dagbladet, i en plan för att dra ned 3000 anställda inom affärsenheten Nätverksprodukter.

Bloggrubrik

Bedrövligt, Ericsson

"Bristen på långsiktighet och uthållighet och investeringar i personal och ny teknik är direkt skadlig för Sverige som industrination", skriver chefredaktör Helle Klein.

Telekomföretaget Ericsson varslar 2200 anställda i Sverige. I Katrineholm försvinner verksamheten helt. Foto: TT NYHETSBYRÅN.

16 000 industrijobb bort på 18 år

Katrineholmsfabriken blir en i en allt längre rad av nedläggningar. Kolla in DA:s karta över hur Ericsson hårdbantat sin svenska industriproduktion.

1
Foto: TT

Mattias Alkberg prisas för sparkar och djup

Stig Sjödin-prisetFör språkligt skickliga sparkar mot etablissemanget och ett lågmält famlande efter att vara en bra människa har musikern och författaren Mattias Alkberg belönats med Stig Sjödin-priset.

Foto: Øyvind Lund

Han tar semester i kohagen

ProfilenLennart Carlsson är montören som växlar om till bonde. På semestern tar han hand om svågerns kvigor. Här berättar Lennart om lugnet, kofisarna och att ta över ett föräldrahem.

Bild från Bombardier i Västerås, ett av tio företag i projektet. Foto: David Lundmark.

Flaggskeppens hemligheter

Samarbetsvilja, förändringsförmåga och kompetensutveckling, Det är några förklaringar till varför vissa svenska tillverkningsföretag lyckats så bra. Detta enligt projektet "Flaggskeppsfabriken", som presenteras nästa vecka.

vitlok

En lök att bita i   

SKRUVATSvensken har gått från beröringsskräck till att helt omfamna vitlöken, dagligdags. DA:s Marie Edholm skriver om dess hälsofrämjande kemi, om varulvsmyten och om att det är dags att plantera nu.

Huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh är utbildad testledare för maskinkörkortet och har övervakat när grupp efter grupp  kryssat iflervalsfrågorna 
i datasalen.Foto: David Lundmark.

Marbodal plockar fram skolbänkarna

SÄKERHETEtt maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Högre aktivitetsersättning, sänkt skatt för kärnkraftföretag, slopad jämställdhetsbonus och högre reseavdrag. Det är några av nyheterna i regeringens budgetförslag. Foto: TT

Nya villkoren för arbetslivet

Regeringen har i dag lagt sitt förslag till ny budget. Här finns bättre a-kassa och jobbsatsningar - men också högre energiskatter för hushållen och slopad jämställdhetsbonus.

3

Skärvätskor

Smutsig skärvätska (t.v): Bakterier och mögel växer ovanpå skärvätskan, som ändrar färg och konsistens och börjar lukta illa. Ren skärvätska (t.h): Siemens i Finspång har byggt om ventilationen och 
kapslat in maskinerna för att lösa problemen med smutsiga skärvätskor. Foto: David Lundmark.

Sjuk av skärvätskor

I Sverige diskuteras knappt hälsoriskerna med skärvätskor. Symtomen medicineras bort medan den skadliga luften blir kvar. Nu kan Dagens Arbete visa att det faktiskt finns lösningar.

Så sköter du skärvätskan

DA REDER UTÖverallt i verkstadsindustrin används skärvätskor. Av dimman som skapas kan luftvägarna ta stryk. Men det finns sätt att skydda sig. DA guidar dig fram till de bästa råden.

Madelene Engman, GS avtalssekreterare. Foto: Marie Edholm

GS vill värna LO-samordningen

Avtal 2017Makten över sin egen tid kommer högt upp på GS-medlemmarnas önskelista inför avtalsrörelsen. På avtalssekreterare Madelene Engmans lista finns bland annat en LO-samordning.

2
Hämta mer