"Höj statusen på yrkes­gymnasiet"Helle Klein, chefredaktör.

"En vanlig lördagskväll hände det. Som tur är kan jag skilja på film och verklighet"Krönika, Orvar Säfström.

IF Metall varnar för konflikt

ferbe1För varje dag ökar konfliktrisken inom industrin, enligt IF Metall.

 – Går vi ut i konflikt så gäller striden hela kollektivavtalets innehåll, säger Anders Ferbe, förbundsordförande.

En konflikt kommer inte att handla om någon procents lönepåslag utan om innehållet i hela avtalet. Ytterst om inflytandet på arbetsplatsen.

– Vi kan inte acceptera arbetsgivarnas krav på ytterligare makt. De har tillräckligt med makt ute på våra arbetsplatser.

Avtalsrörelsen befinner sig just nu i ett märkligt läge, enligt Anders Ferbe.

Om två veckor löper avtalen ut. Till dess ska ett nytt vara på plats. Förhandlingarna inom industrin leds sedan månadsskiftet av opartiska ordföranden, Opo. Den normala gången är att Opo först lägger fram en löst hållen skiss som har förankrats hos parterna. Efter skissen följer ett mer konkret avtalsförslag innan det är dags för slutbudet där kronor finns och ören finns med. I år blev det bråk redan om den första skissen.

– Nu har vi inte ens en skiss, trots att avtalet går ut om två veckor. Ett mycket konstigt läge, säger Anders Ferbe.

Konstigt och riskabelt, menar han. Utan skiss och en första hemställan går parterna förmodligen direkt in i slutförhandlingarna. Och där ökar konfliktrisken dramatiskt. Ännu mer i år än tidigare.

– Därför att de tunga frågorna ligger kvar. Till exempel arbetsgivarnas krav på mer flexibilitet, på en utökad arbetstidskorridor och på att göra hela kollektivavtalet dispositivt (att lokalt kunna komma överens om sämre villkor än i kollektivavtalet, reds anm).

I tidigare avtalsrörelser har den typen av motsättningar kunnat sorteras bort innan parterna nått slutförhandlingarna. Nu hänger de heta frågorna kvar.

– Nu, inför de förmodade slutförhandlingarna, vet vi inte ens vilken avtalsperiod vi talar om. Det enda vi vet är att avståndet mellan våra 2,8 procent och arbetsgivarnas 0,5 procent är gigantiskt. I normalt läge hade vi åtminstone vetat ungefär i vilket härad kompromissen skulle kunna landa. Det vet vi inte nu. Och det är första gången i industriavtalets historia som det sker.

Du har själv sagt att du blev mycket förvånad att arbetsgivarna sa nej till skissen. Vad ligger bakom deras nej?

– Arbetsgivarna vill lägga fullt fokus på att pressa ner nivån, det säger man ju själva. Därför vill man inte säga någonting om avtalsperioder. Just för att maximera pressen neråt på löneökningarna.

Ni har tagit i för mycket alltså?

– De ekonomiska förutsättningarna är minst lika goda som de var 2013. Läget är snarare något bättre nu än då. Detta gör det fullständigt obegripligt. All statistisk – BNP-utvecklingen, inköpschefsindex, exporten, produktiviteten – allt visar att det pekar uppåt. Vi har en kronkurs och en nedväxling av löneökningarna som gör att arbetskraftskostnaden inom svensk industri blivit mer konkurrenskraftig i förhållande till den europeiska, även den tyska.

– Konkurrensläget är bättre och då är det väldigt konstigt att man ändå från arbetsgivarhåll så oerhört målmedvetet försöker pressa ned löneökningskostnaderna i Sverige.

Arbetsgivarna hänvisar till kraftiga reallönehöjningar de senaste åren eftersom avtalshöjningarna har legat så pass mycket över den näst intill obefintliga inflationen. Varför skulle de inte ha fog för sin oro för att samma scenario upprepas framöver?

– Riksbanken ser en fortsatt ökning av inflationen. Den bedömer att den underliggande inflationen, alltså prisökningar rensat från ränteeffekter, kommer att passera 2 procent under senhösten 2016 och vintern 2017.

Samtidigt är industrin extremt exportinriktad. Och på exportmarknaderna står väl priserna still?

– Samtidigt kan vi se att en del svenska företag räknar med prisökningar.

En del svenska företag ja. Men det finns ju en många mindre företag, exempelvis underleverantörer, som inte kan öka sina priser.

– Jo, det finns nog en del företag som har det knackigt. Men det gör det alltid. Det finns också branscher som till och från också har det svårt, som stålindustrin just nu.

– Men den modell som vi har valt sedan tjugo år tillbaka är att försöka identifiera utrymme för lönekostnadsökningarna. Ett utrymme som normerar för resten av arbetsmarknaden.

– Det innebär inte att vi normerar utifrån det enskilda företagets bärkraft. I ena ändan har vi alltid företag som går halvknackigt, i den andra änden har vi företag som tjänar oerhört mycket pengar. Vår grannlaga uppgift är att försöka hitta en norm som gör att löntagarna kan få sin andel av den växande kakan utan att vi för den delen försämrar industrins internationella konkurrenskraft.

Och det är väl arbetsgivarna med på?

– Nu använder arbetsgivarna två argument mot våra lönekrav. Det ena hänvisar till de senaste årens reallöneökningar. Det finns inget som talar för att växla ner bara för att vi har haft starka reallöneökningar. Helt orimligt. Vi förhandlar ju utifrån ett tänkt inflationstal.

Det andra argumentet?

– Att vi ska anpassa löneökningarna till företag som går dåligt. Ett helt nytt synsätt. Vilket tyder på att man vill ha en lönesättning efter företagens bärkraft. Det avvisar vi. Jag tror att de företag som tänker efter inte är så roade av att vi formulerar lönekraven utifrån det enskilda företagets bärkraft. Det vill säga att vi ska ställa vår konfliktfond mot företagens ekonomiska tillgångar.

IF Metall har 8,7 miljarder kronor i strejkkassan. Innebär det att konfliktberedskapen är god?

– Ja den är mycket god. De 8, 7 miljarderna är de redovisade värdena i bokslutet. Utöver detta finns en del övervärden. Alltså de realiserbara aktievärden som är mer än det bokförda värdet.

Övervärden är alltså aktier som ni skulle kunna sälja för att få loss pengar. Men konfliktberedskap är väl inte bara pengar?

– Pengarna är bara en av flera förutsättningar. Det viktiga är den lokala konfliktorganisationen. Ute i avdelningar och på klubbar finns lokala konfliktkommittéer som vet hur de ska hantera ett konfliktläge. Vi har också börjat synkronisera konfliktförberedelserna inom Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Sveriges Ingenjörer, Unionen, reds anm)

Vad innebär det?

– Att vi gör vissa saker gemensamt. Vi har gjort en bedömning av företagen. Via intervjuer med våra lokala företrädare har vi tagit tempen på företagens vinstutveckling, övertidsuttag, behov av nyanställningar, produktionsutsikterna osv. Vi har också fått en bild av hur stark konfliktviljan är bland de anställda. Konfliktviljan är stark, det vittnar klubbarna om.

Hur bedömer du konfliktrisken?

– Hög.

Det säger man väl alltid när det börjar dra ihop sig?

– Den är alltid hög i det här läget eftersom konflikten är det enda vapen vi i slutändan har när kollektivavtalen löper ut. Vår sista chans att kunna behålla ett kollektivavtal med reallöneökningar, det är konflikten. Nu är det en förhöjd konfliktrisk.

Vad innebär det här läget för industriavtalets möjlighet att vara först ut och normera för resten av arbetsmarknaden?

– Jag utgår från att när vi väl träffat ett avtal på industrins område så kommer det att normera på samma sätt som tidigare. Jag utgår från att alla parter tycker att det är bra att vi har haft ordning på lönebildningen.

Ingen fara alltså?

– Samtidigt är jag inte så naiv att jag inte ser risken med att vi går in i en konfliktsituation. Då ökar naturligtvis kravet på att en normering ska vara högre än vad vi tycker är rimligt. Det vill säga: andra tycker att de kan ta ut mer än vad vi kanske gör utifrån de krav som den internationella konkurrenskraften kräver.

– Jag tycker att man från både arbetsgivare och fackliga organisationer håller på med en allvarlig lek med elden när man utmanar lönebildningsmodellen.

Ni förhandlar på åtta olika avtalsområden, inte bara inom Teknikavtalet. Ser du en enad front bland arbetsgivarna?

– Det är olika attityder mellan dem. Jag tror att det finns en betydande oenighet om strategin man har valt. Att man inte går med på någon grundläggande skiss eller en första hemställan. Där finns de olika uppfattningar, vad jag har förstått. Men Teknikföretagen är så oerhört dominerande. De har taktpinnen och än så länge verkar det som om de andra arbetsgivarorganisationerna dansar efter den taktpinnen. Men det kan också ändras, väldigt snabbt dessutom.

 

Arbetsgivarnas kommentar:

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe gör följande uttalande efter dagens pressträff med Facken inom industrin:

”Vi gör en annan bedömning då konkurrenskraften inte har förbättrats. Vi kan inte utgå från svängningar i valutans värde och med undantag från motorfordon ser vi en nedåtgående trend inom industrin”.

 


hg@da.se

1Kommentarer

H:

Arbetarna ska alltid acceptera lägre löner och sämre villkor, men era egna löner och utdelningen till era rövarbaroner till aktieägare rör ni knappt.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: Stefan Tell

Hon gör bok om Kirunaflytten

LKAB:s gruvdrift har tvingat fram en flytt av hela Kiruna. Ann-Helen Laestadius har skrivit en ungdomsbok för att dokumentera den stad hon växte upp i.

Verktyg för lönen

Ursula Numaneli är en av montörerna som får 1  137 kronor extra i månaden för att hon inte kan göra toa-besök när hon vill. Foto: Sara Kroon.

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Döden på jobbet

Fem dödsolyckor under lika många år, är SSAB:s mörka statistik i Luleå. Foto: TT

"Vi kan inte bara säga att vi haft otur"

Samma koncern – men arbetsmiljöstatistiken skiljer kraftigt. På SSAB:s område i Luleå har fem personer dött de senaste fem åren, på anläggningen i Borlänge är siffran noll under samma tid. DA frågar huvudskyddsombuden om skillnaderna på det som ska vara "världens säkraste stålföretag".

Støre, Elverum, Hedmark.

Vägen till 240-land

BildreportageFyrkantig och trög, men solid och till att lita på. Funktion före form. Inget lullull. Tar sig från A till Ö. En bil. En 240. Den norske fotografen Helge Skodvin porträtterar en fyrkantig slitvarg.

Marie Nilsson, vice förbundsordförande IF Metall, Håkan Eriksson klubbordförande Saab Kockum och Jörgen Martinsson, ordförande IF Metall Blekinge.

Kockumsarbetare går över till IF Metall

IF Metall fick 197 nya medlemmar härom veckan, när varvsarbetarna på Saab Kockums i Karlskrona gick över från Seko.

Kristian Lundberg är krönikör och författare.

Vi låter barnen försvinna

KrönikaVi vet om det. Vi har läst om det. Vi har sett det ske. Men det är ändå en icke-fråga för oss att ett antal tusen barn förvandlas till varor och gods för andras begär, skriver Kristian Lundberg.

DA granskar industrigymnasiet

"Det finns ett färdigt förslag – börja med det"

DebattTeknikcollege är ett exempel på hur skola och arbetsliv kan samverka. Vill regeringen på allvar göra vad som krävs kan de börja med att genomföra det förslag som redan finns färdigt, skriver Anders Ferbe, ordförande i IF Metall och Riksföreningen Teknikcollege.

"Vi kommer att göra vad som krävs"

Debatt"Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa framtidstro i Sverige. En viktig del är ökade investeringar i yrkesutbildningar på alla nivåer", skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic efter Dagens Arbetes granskning av industrigymnasierna.

Björn Persson, SCA Ortviken. Foto: Per-Anders Sjöquist/SCA

Han får kulturstipendium för blodiga historier

KulturstipendiatHämnd, sprängningar och samhällsproblem – allt med pappersbruket i bakgrunden. För det får deckarförfattaren och pappersarbetaren Björn Persson årets kulturstipendium från Pappers på 15 000 kronor.

Foto: David Lundmark

"Telefonen ringer jämt"

DET HÄR GÖR JAG Staffan Nordin är processoperatör i blekeriet på Domsjö Fabriker.

Foto: TT

"Skogen är vägen till fossilfritt Sverige"

Det är skogen som kommer ta Sverige in i framtiden som ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det menar Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, som gästade GS kongress i helgen.

Stampen i rekonstruktion

Mediekoncernen Stampen, där bland annat tryckeriföretaget V-tab ingår, ansöker om rekonstruktion. Orsaken är allvarliga finansiella svårigheter som har förstärkts efter Högsta domstolens beslut i tryckerimomsfrågan.

2
Foto: David Lundmark.

"Jag biter tillbaks"

DET HÄR GÖR JAG Agneta Sundell är en enda kvinna på trähustillverkaren Skidstahus.

GS kongress i Västerås

Artisten Love Antell spelade vid inledningen av kongressen. Jubel och enhälligt JA fick Gunilla Charlezs vädjan till kongressen att anta motionen om HBTQ-certifiering. Allas kärlek ska ha lika värde. Foto: Marie Edholm

Från Love till love – så blev GS-kongressen

Detta har häntGS kongress har gått i mål. För alla er som inte kunde vara där kör vi en kort sammanfattning.

Foto: TT

GS-facket ska certifieras för mångfald

HBTQKongressen röstade enhälligt ja till att GS ska genomgå en HBTQ-certifiering. Det är en kvalitetsstämpel för att förbundet systematiskt arbetar med rättighetsfrågor, likabehandling, bemötande och mänskliga rättigheter

Sandra Olsson, Frövi mätstation, med i GS centrala ungdomsråd. Foto: Erik Ignerus

Hur får man fler medlemmar i skogen?

Organisationsgraden bland skogsarbetare är en ständig huvudvärk för GS. DA frågade några kongressdeltagare vad man kan göra åt saken.

Leopoldo Merino från avdelning 10 vill att GS ska införa totalstopp för att använda medlemmarnas pengar till alkohol. Foto: Erik Ignerus

" Vi kan inte köpa alkohol för våra pengar"

Leopoldo Merino vill ha totalstopp för att använda GS-medlemmarnas pengar till alkohol. Han fick inte tillräckligt stöd för att ta upp sitt krav på kongressen men nu blir spritstopp en fråga för nästa månads förbundsmöte.

1
Madelene Engman, första kvinna i GS:s förbundsledning. Foto: Marie Edholm

"Jag känner mig lite skakig just nu"

Till höga visslingar och skallande applåder valdes Madelene Engman till GS förste vice ordförande. Hon är den första kvinnan i förbundsledningen och blir nu spindeln i nätet för nästa avtalsrörelse.

Bo-Arne Andersson, ny 2:e vice ordförande i GS

Bo-Arne Andersson tar plats i förbundsledningen

Kongressen gick emot valberedningen och valde Bo-Arne Andersson till förbundets nye 2:e vice ordförande. Efter två omröstningar besegrade han Christoffer Ahlqvist.

sjoo 2

"Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten"

Ordförande Per-Olof Sjöös inledningstal vid kongressen handlade om klimatet, facklig sammanhållning och tolerans: – Vår uppgift är att motverka rädslan, inte göda den.

Annelie Norelius, Fiskarheden trävaru. Foto: Marie Edholm

Vad är kongressens viktigaste fråga?

Det stundar tre dagar av ideliga beslut på GS-fackets kongress i Västerås. DA frågade några ombud om vilken som är den viktigaste frågan.

gs-enkat-drag

Vad väntar du dig av kongressen?

Nu öppnar GS-fackets kongress i Västerås. DA frågade några av de mer än 100 ombuden: Vilka förväntningar har du?

Foto: Anna von Brömssen

"Jag ser det som ett lärande"

DA MÖTERI dag startar GS-fackets kongress i Västerås. Bland de 122 ombuden finns debutanten Anna Andersson.

Ronny Larsson (mitten), klubbordförande på Tetra Pak i Sunne visar upp en smart förpackning. Julius Petzäll, Mikael Norén (tv), Jennie Iderfjell, Tommy Andersson (th). Foto: Marie Edholm

Förpackningar spelar ekologisk roll

Minskat matsvinn och färre transportskador - med smartare förpackningar kan svenska klimatutsläpp minska med en miljon ton om året enligt en GS-rapport.

Kent Hultberg har kommit med många idéer och har belönats för flera av dem.  Foto: Anette Nilsson

Betalar för goda idéer

FÖRSLAGSPENGEn studieresa till stålverket utanför Amsterda­m eller ett besök på Lisebergs underhållsavdelning. När de anställda på Lindab Vent kommer med förslag på förbättringar belönas oftast hela arbetsgruppen.

speaker

Pappersarbetaren som snackar på EM

Pappersbruks- arbetaren Nicklas Leo går från 2000 åskådare på Fröjevi idrottsplats till 80000 på Stade de France i Paris. Han blir svensk matchspeaker under de blågulas gruppspel i fotbolls-EM.

Foto: David Lundmark

Välkommen till DA:s "studio"

Bakom kulisserna Våra inlästa reportage har blivit ett omtalat och uppskattat inslag på webben. I vår studio (som också fungerar som överfullt förråd) läser reporterns Erik Ignerus in reportaget om industriskolornas kris – och om de som lyckats locka elever och utbilda till jobb.

Foto: David Lundmark

Klockan 11.39, Nokalux, Töcksfors

ÖgonblicketKlockan 11.39, Nokalux, Töcksfors.

Foto: Pavel Koubek

Svingar klot efter jobbet

När barnen bodde hemma fanns varken tid eller pengar. Men så fick Elisabeth Ringqvist jobb inom industrin, barnen flyttade ut och hon köpte klot och skor igen. Nu spelar hon i klubb och den 21 maj är det hennes tur i bowling-SM för metallare.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Samordningen är viktig för jobben

KrönikaAtt förhandla fram nya avtal är som ett intrikat spel. Tar vi inte hänsyn till konkurrenskraften riskerar vi att med högre löner också få högre arbetslöshet.

Hämta mer