"Solidariteten gör det lättare att andas"Helle Klein, chefredaktör.

"Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot"Krönika, Jenny Wrangborg.

IF Metall varnar för konflikt

ferbe1För varje dag ökar konfliktrisken inom industrin, enligt IF Metall.

 – Går vi ut i konflikt så gäller striden hela kollektivavtalets innehåll, säger Anders Ferbe, förbundsordförande.

En konflikt kommer inte att handla om någon procents lönepåslag utan om innehållet i hela avtalet. Ytterst om inflytandet på arbetsplatsen.

– Vi kan inte acceptera arbetsgivarnas krav på ytterligare makt. De har tillräckligt med makt ute på våra arbetsplatser.

Avtalsrörelsen befinner sig just nu i ett märkligt läge, enligt Anders Ferbe.

Om två veckor löper avtalen ut. Till dess ska ett nytt vara på plats. Förhandlingarna inom industrin leds sedan månadsskiftet av opartiska ordföranden, Opo. Den normala gången är att Opo först lägger fram en löst hållen skiss som har förankrats hos parterna. Efter skissen följer ett mer konkret avtalsförslag innan det är dags för slutbudet där kronor finns och ören finns med. I år blev det bråk redan om den första skissen.

– Nu har vi inte ens en skiss, trots att avtalet går ut om två veckor. Ett mycket konstigt läge, säger Anders Ferbe.

Konstigt och riskabelt, menar han. Utan skiss och en första hemställan går parterna förmodligen direkt in i slutförhandlingarna. Och där ökar konfliktrisken dramatiskt. Ännu mer i år än tidigare.

– Därför att de tunga frågorna ligger kvar. Till exempel arbetsgivarnas krav på mer flexibilitet, på en utökad arbetstidskorridor och på att göra hela kollektivavtalet dispositivt (att lokalt kunna komma överens om sämre villkor än i kollektivavtalet, reds anm).

I tidigare avtalsrörelser har den typen av motsättningar kunnat sorteras bort innan parterna nått slutförhandlingarna. Nu hänger de heta frågorna kvar.

– Nu, inför de förmodade slutförhandlingarna, vet vi inte ens vilken avtalsperiod vi talar om. Det enda vi vet är att avståndet mellan våra 2,8 procent och arbetsgivarnas 0,5 procent är gigantiskt. I normalt läge hade vi åtminstone vetat ungefär i vilket härad kompromissen skulle kunna landa. Det vet vi inte nu. Och det är första gången i industriavtalets historia som det sker.

Du har själv sagt att du blev mycket förvånad att arbetsgivarna sa nej till skissen. Vad ligger bakom deras nej?

– Arbetsgivarna vill lägga fullt fokus på att pressa ner nivån, det säger man ju själva. Därför vill man inte säga någonting om avtalsperioder. Just för att maximera pressen neråt på löneökningarna.

Ni har tagit i för mycket alltså?

– De ekonomiska förutsättningarna är minst lika goda som de var 2013. Läget är snarare något bättre nu än då. Detta gör det fullständigt obegripligt. All statistisk – BNP-utvecklingen, inköpschefsindex, exporten, produktiviteten – allt visar att det pekar uppåt. Vi har en kronkurs och en nedväxling av löneökningarna som gör att arbetskraftskostnaden inom svensk industri blivit mer konkurrenskraftig i förhållande till den europeiska, även den tyska.

– Konkurrensläget är bättre och då är det väldigt konstigt att man ändå från arbetsgivarhåll så oerhört målmedvetet försöker pressa ned löneökningskostnaderna i Sverige.

Arbetsgivarna hänvisar till kraftiga reallönehöjningar de senaste åren eftersom avtalshöjningarna har legat så pass mycket över den näst intill obefintliga inflationen. Varför skulle de inte ha fog för sin oro för att samma scenario upprepas framöver?

– Riksbanken ser en fortsatt ökning av inflationen. Den bedömer att den underliggande inflationen, alltså prisökningar rensat från ränteeffekter, kommer att passera 2 procent under senhösten 2016 och vintern 2017.

Samtidigt är industrin extremt exportinriktad. Och på exportmarknaderna står väl priserna still?

– Samtidigt kan vi se att en del svenska företag räknar med prisökningar.

En del svenska företag ja. Men det finns ju en många mindre företag, exempelvis underleverantörer, som inte kan öka sina priser.

– Jo, det finns nog en del företag som har det knackigt. Men det gör det alltid. Det finns också branscher som till och från också har det svårt, som stålindustrin just nu.

– Men den modell som vi har valt sedan tjugo år tillbaka är att försöka identifiera utrymme för lönekostnadsökningarna. Ett utrymme som normerar för resten av arbetsmarknaden.

– Det innebär inte att vi normerar utifrån det enskilda företagets bärkraft. I ena ändan har vi alltid företag som går halvknackigt, i den andra änden har vi företag som tjänar oerhört mycket pengar. Vår grannlaga uppgift är att försöka hitta en norm som gör att löntagarna kan få sin andel av den växande kakan utan att vi för den delen försämrar industrins internationella konkurrenskraft.

Och det är väl arbetsgivarna med på?

– Nu använder arbetsgivarna två argument mot våra lönekrav. Det ena hänvisar till de senaste årens reallöneökningar. Det finns inget som talar för att växla ner bara för att vi har haft starka reallöneökningar. Helt orimligt. Vi förhandlar ju utifrån ett tänkt inflationstal.

Det andra argumentet?

– Att vi ska anpassa löneökningarna till företag som går dåligt. Ett helt nytt synsätt. Vilket tyder på att man vill ha en lönesättning efter företagens bärkraft. Det avvisar vi. Jag tror att de företag som tänker efter inte är så roade av att vi formulerar lönekraven utifrån det enskilda företagets bärkraft. Det vill säga att vi ska ställa vår konfliktfond mot företagens ekonomiska tillgångar.

IF Metall har 8,7 miljarder kronor i strejkkassan. Innebär det att konfliktberedskapen är god?

– Ja den är mycket god. De 8, 7 miljarderna är de redovisade värdena i bokslutet. Utöver detta finns en del övervärden. Alltså de realiserbara aktievärden som är mer än det bokförda värdet.

Övervärden är alltså aktier som ni skulle kunna sälja för att få loss pengar. Men konfliktberedskap är väl inte bara pengar?

– Pengarna är bara en av flera förutsättningar. Det viktiga är den lokala konfliktorganisationen. Ute i avdelningar och på klubbar finns lokala konfliktkommittéer som vet hur de ska hantera ett konfliktläge. Vi har också börjat synkronisera konfliktförberedelserna inom Facken inom industrin (IF Metall, GS, Livs, Sveriges Ingenjörer, Unionen, reds anm)

Vad innebär det?

– Att vi gör vissa saker gemensamt. Vi har gjort en bedömning av företagen. Via intervjuer med våra lokala företrädare har vi tagit tempen på företagens vinstutveckling, övertidsuttag, behov av nyanställningar, produktionsutsikterna osv. Vi har också fått en bild av hur stark konfliktviljan är bland de anställda. Konfliktviljan är stark, det vittnar klubbarna om.

Hur bedömer du konfliktrisken?

– Hög.

Det säger man väl alltid när det börjar dra ihop sig?

– Den är alltid hög i det här läget eftersom konflikten är det enda vapen vi i slutändan har när kollektivavtalen löper ut. Vår sista chans att kunna behålla ett kollektivavtal med reallöneökningar, det är konflikten. Nu är det en förhöjd konfliktrisk.

Vad innebär det här läget för industriavtalets möjlighet att vara först ut och normera för resten av arbetsmarknaden?

– Jag utgår från att när vi väl träffat ett avtal på industrins område så kommer det att normera på samma sätt som tidigare. Jag utgår från att alla parter tycker att det är bra att vi har haft ordning på lönebildningen.

Ingen fara alltså?

– Samtidigt är jag inte så naiv att jag inte ser risken med att vi går in i en konfliktsituation. Då ökar naturligtvis kravet på att en normering ska vara högre än vad vi tycker är rimligt. Det vill säga: andra tycker att de kan ta ut mer än vad vi kanske gör utifrån de krav som den internationella konkurrenskraften kräver.

– Jag tycker att man från både arbetsgivare och fackliga organisationer håller på med en allvarlig lek med elden när man utmanar lönebildningsmodellen.

Ni förhandlar på åtta olika avtalsområden, inte bara inom Teknikavtalet. Ser du en enad front bland arbetsgivarna?

– Det är olika attityder mellan dem. Jag tror att det finns en betydande oenighet om strategin man har valt. Att man inte går med på någon grundläggande skiss eller en första hemställan. Där finns de olika uppfattningar, vad jag har förstått. Men Teknikföretagen är så oerhört dominerande. De har taktpinnen och än så länge verkar det som om de andra arbetsgivarorganisationerna dansar efter den taktpinnen. Men det kan också ändras, väldigt snabbt dessutom.

 

Arbetsgivarnas kommentar:

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe gör följande uttalande efter dagens pressträff med Facken inom industrin:

”Vi gör en annan bedömning då konkurrenskraften inte har förbättrats. Vi kan inte utgå från svängningar i valutans värde och med undantag från motorfordon ser vi en nedåtgående trend inom industrin”.

 


hg@da.se

1Kommentarer

H:

Arbetarna ska alltid acceptera lägre löner och sämre villkor, men era egna löner och utdelningen till era rövarbaroner till aktieägare rör ni knappt.

Vad tycker du?

captcha

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Textilia tvätt- och textilservice i Långsele. Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Stor konfliktrisk i tvätteriindustrin

Avtal 2016Den sista juni löper avtalet i tvätteriindustrin ut. Nu varnar både IF Metall och arbetsgivarsidan för konflikt. Stötestenen är att facket kräver en garanterad löneutveckling.

Framtidstro på Fitesa

Pernilla Diddilié, Filip Månsson och Timmo Aula. Foto: Sara Kroon

Blöjorna blev en vinstlott

Pernilla, Timmo och Filip är trion som hjälper ung som gammal att hålla tätt. – Det här är ett jobb jag vill stanna på. Om jag inte vinner på lotto, säger Timmo Aula.

Foto: Sara Kroon

Bredden räddade vinsten

Fitesa är Holmenavknoppningen som blev succé. – Bortsett startåret 1984/85 har vi aldrig gjort ett dåligt resultat, säger Pappers ordförande på bruket, Stefan Andersson.

Bloggrubrik

Sorgligt brittiskt besked

Britternas nej till EU är främst ett utslag av den växande nationalismen och främlingsfientligheten som skördar framgångar runtom i Europa och även USA. Det är sorgligt och djupt oroväckande. I globaliseringens tid är det mer av samarbeten och mer av internationell solidaritet som behövs.

2
Flodens vatten är  på väg mot något större. Foto: TT NYHETSBYRÅN,

Gå ner till floden

MusikThe River handlar om floden som symbol för hoppet om en bättre tillvaro. Berättaren Bruce Springsteen besöker Sverige två gånger i sommar.

Det nya landet

Högsommarvärme i maj - Erica Selander hoppas att de kan köra gympa utomhus. Foto: David Lundmark

Den nya folkrörelsen

Välkomna hit! Nyfikna industriarbetare runt om i landet har tagit ordet integration och knådat det till praktisk handling. Till möten där alla vinner och lär sig nytt. DA har varit på gympa i Västerås, flugit drake i Skillingaryd och övningskört i Edsbyn.

Fanor med motsatta uppfattningar om Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet på balkongerna till två angränsande lägenheter i London. Foto: TT

Splittrat Storbritannien går till val

På torsdag ska britterna rösta om Brexit, alltså om landet ska lämna EU. Landet är djupt splittrat, debatten har stundtals varit hätsk. De svenska fackordförandena i industrin hoppas att Storbritannien stannar – för jobbens skull.

1
Carl-Einar Häckner är trollkarl och artist. Just nu turnerar han 
i folkparkerna med föreställningen Skärvor.

Duvungarna har grepp om drömmen

KRÖNIKAJag matar babyduvorna med ägg. Vill bara att de ska klara sig.

ferbe1

"Ett klimatsmart samhälle behöver el"

Debatt"Ökad elanvändning bidrar till en mer konkurrenskraftig och klimatvänlig industri", skriver IF Metalls ordförande Anders Ferbe angående energiöverenskommelsen.

Foto: David Lundmark.

"Det handlar om att överlista fisken"

PROFILEN Patrik Forslund lägger mycket tid och en hel del pengar på sin hobby. Men så är han också med i svenska landslaget i flugfiske och ska tävla i VM i USA.

Jonathan ”Zapiro” Shapiro. Foto: Karina Turok Photography

Sylvass sydafrikan får EWK-priset

Den världsberömde sydafrikanske satirtecknaren ”Zapiro” har hotats och fängslats på grund av sin spetsiga ritstift. Han får årets EWK-pris.

Skadad på Azko Nobel

Claes Grimberg har suttit många timmar i soffan framför tv:n. Han drömmer om 
att komma ut på golfbanan igen. Foto: David Lundmark.

Skadad för livet – då sparkades han ut

Claes Grimberg kommer alltid att halta, han föll på jobbet och krossade knät och skallbenet. Akzo Nobel svarade med att sparka ut honom. Trots att det var kemijättens egna säkerhetsbrister som orsakade olyckan.

5

Bränder under jord

Brand i Kirunagruvan

Rökdykning är Sveriges farligaste jobb. De måste alltid bära med sig vattenslangar under en insats. Om rökdykarna följer reglerna kan de bara ta sig in 150 meter i en brinnande gruva. Nu kräver gruvarbetare och experter att bestämmelserna ändras. Foto: Per Rohlén/Barbaraprojektet

”Man ska inte offra liv för att rädda liv”

DA granskarBrandmännen får inte gå in och rädda gruvarbetares liv. Sören Eriksson bröt mot reglerna för att rädda instängda jobbarkompisar.

DA granskar industrigymnasiet

Industriprogrammet på Tannbergsskolan i Lycksele brottas med vikande elevunderlag och eftersatt underhåll av maskinparken. Foto: Sara Kroon.

Sveriges industriskolor i kris

industriutbildningHälften av industriutbildningarna har fem eller färre elever, många hotas av nedläggning, visar DA:s granskning. Och villkoren är olika: I Lycksele får man snåla med plåten, i Södertälje finns 3D-skrivare och robotar.

Varannan elev hamnar i industrin

Praktiska gymnasietPraktiska Sverige AB är en av de större aktörerna inom yrkesgymnasier, men har också kritiserats för sin kvalitet. Företaget driver industritekniska gymnasier på tolv orter, men DA:s granskning visar att knappt hälften av dessa elever har jobb i industrin efter examen.

Parterna eniga om teknikcollege

Teknikföretagen håller med IF Metall när det gäller att satsa på teknikcollege för att locka fler ungdomar till industrin.

Foto: Sara Kroon

”Jag kommer aldrig att släppa pennan”

Du ser hans bilder i varje nummer av DA, själv har han förblivit en av landets mest anonyma humorister. Möt tecknaren Robert Nyberg.

Mediekoncern i kris

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

Mediekoncernen Stampen, som ger ut en rad tidningar och äger Nordens största tryckeriföretag V-tab ansökte om rekonstruktion i maj.
Foto: Frida Winter / TT

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

RekonstruktionStampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

1

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

När jobbet skadar själen

Lasse orkade inte mer

När jobbet skadar själenLasse blev sjuk av jobbet - men han dog hemma i sin egen garderob. Dagens Arbete och Atlas förlag ger ut en bok om ett självmord som skakat om svenskt arbetsliv. Läs eller lyssna till ett utdrag ur boken.

10

LO kräver etableringskontroll i skolan

Begränsning av vinster i skolan, fria arbetskläder, bättre företagshälsovård, lagstiftning mot visstider ... DA sammanfattar en del av besluten på LO-kongressen som avslutas på måndagen.

1
Foto: THEO ELIAS

Belönas för brinnande bokspridning

Eli Abadji från västgötska Vara får LO:s stora kulturpris för sitt läsfrämjande arbete.

Pappers flyttar pengarna från Nordea till fondbolag

Skandalen med brevlådeföretag i Panama fick Pappers att besluta att flytta sin fond på 900 miljoner från Nordea. Nu är det klart att pengarna istället ska förvaltas på ett svenskt fondbolag.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

Fackets ursprungsidéer håller än

KRÖNIKARedan när det första fackförbundet bildades stod arbetarnas sammanhållning och det internationella perspektivet i fokus.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Det går att få en enighet inom LO

KRÖNIKA Vi måste kunna samlas kring ett antal krav som är viktiga för alla arbetare i landet.

Anders Ferbe är förbundsordförande i IF Metall

Världens bästa industriarbetare

KrönikaDe är kompetenta och tar ansvar. De ställer lojalt upp för varandra och för företaget. Världens bästa industriarbetare finns i Sverige.

Illustration: Jens Magnusson.

Förbered dig på sommarhettan

Koll på jobbetAtt jobba när svetten rinner nerför ryggraden och tungan känns som ett sand­papper är påfrestande för kroppen. Inför sommaren listar Dagens Arbete allt du behöver veta för arbete i värmebölja.

Hämta mer