Industriarbetarnas tidning

Teknikens osynliga normer formar världen

10 november, 2017

Skrivet av

Tekniken gynnar inte nödvändigtvis samarbete och demokrati. ”Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter”, säger datadocenten Karin Hansson.

Under Stora Framtidsdagen talade hon, docent i  i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet och Nina Wormbs, docent i i teknik-och vetenskapshistoria vid KTH om hur tekniken har byggt upp och fortsätter att forma vår värld. Både  i faktisk mening, som hur den gav oss de första bilderna av planeten, och hur den ger uttryck för och formar samhällets normer.

– Jag såg 2001: Ett rymdäventyr med mina barn häromdagen, och vi spolade förbi den långtråkiga inledningen, sade hon.

Hon syftade på scenerna i början av filmen, när aporna får en monolit. Men det var dumt att spola förbi den, tyckte hon, eftersom den är en symbol för vad som händer sedan: för framtiden och för hur tekniken har format mänskligheten.

Nina Wormbs, docent i i teknik-och vetenskapshistoria vid KTH. Foto: Jonas Löfvenberg.

Så vad har den betytt? Nina Wormbs fortsatte att berätta om teknikens utveckling och dess betydelse för mänsklighetens framsteg, men tillade att det är långt ifrån självklart att den alltid har fört utvecklingen framåt.

– Det går att skriva en berättelse om tekniken som central för globaliseringen. Men för att göra det måste man utelämna en hel del, sade hon och fortsatte:

– Och det krävs en oerhörd massa arbete innan man får tekniken att fungera.

Nina Wormbs avslutade med att visa en satellitbild över jorden. En bild av planeten som inte hade varit möjlig utan tekniken.

– Tekniken kan hjälpa oss att se saker oavsett vilka ord vi använder, sade hon.

Om Nina Wormbs föreläsning i huvudsak behandlade teknikens historia, handlade Karin Hanssons snarare om hur tekniken fortsätter att omforma och ge uttryck för osynliga normer.

– Informationsflöden styrs baserat på osynliga normer som vi inte ens har frågat efter. De här systemen förstärker normer om hur världen ska vara, sade hon och fortsatte:

– Och eftersom de är styrda av osynliga normer kan de också påverka världen utan avsikt.

Teknikstrul blir ett slags räddning: när systemen inte fungerar blir det uppenbart att informationen har en avsändare. Då blir det möjligt att få syn på vilka normer som tekniken faktiskt vidareförmedlar.

– När systemen glitchar, krånglar, påminns vi om att informationen alltid är skapad. Vi påminns om att den har en avsändare, även om vi inte alltid vet vem den är.

Hennes föreläsning landade i frågan: vad spelar tekniken för roll i en globaliserad värld. Även om den i fysisk mening kan lösa upp gränser, är Karin Hansson pessimistisk:

– Demokrati är en konfliktfylld situation som vi tvingas in i. Men informationsteknik i dag används främst i valfrihetens namn. För att komma undan det vi inte gillar, för att komma undan dem som inte är lika oss och för att sätta gränser.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Framtidens Sverige – isolerat eller expansivt?

Det talas alltmer om att dra nya handelsgränser. Gör det Sverige mer isolerat eller kan vi med avancerad teknik expandera vår inhemska industri? Följ vår rapportering från Den stora framtidsdagen.

”Det är märkligt att så lite hänt”

”Det är märkligt att så lite hänt”

Robotar och automation har ersatt många tunga och smutsiga industrijobb. I vården finns däremot få hjälpmedel som minskar belastningen. I en gemensam intervju får IF Metalls och Kommunals ordförande svara på varför det ser ut som det gör och vad som behöver ändras.

Skilda världar

Skilda världar

Ny teknik och ständiga ­förbättringar har gjort att Stellan klarat kroppen trots 30 år i industrin. Vårdens kvinnor har däremot samma hjälpmedel som på 80-talet, trots att ny teknik finns. Undersköterskan Åsa får ofta förlita sig på muskelkraft.

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

”Smarta robotar tar inte bort jobben”

De nya smarta robotarna kommer inte att ersätta människan, och kan göra industriarbetet roligare, tror Erik Billing vid Skövde högskola. ”Men än återstår det mycket att göra. De nya robotarna måste bli sociala.”

”Robotiseringen kommer att underlätta”

”Robotiseringen kommer att underlätta”

Dagens Arbete frågade fem deltagare på Stora framtidsdagen: Vad krävs för att ta hem mer tillverkningsindustri till Sverige?

Fredagsdansen

nyttig robot tar danspaus. Stora Robotdagen, arrangerad av bland annat Dagens Arbete, blev en publiksuccé. Mellan de högklassiga föredragen visade också en av världens modernaste robotar upp sina konster. Se filmen gjord av vår fotograf Sanna Källdén.

Heldag om robotiseringen

Heldag om robotiseringen

Det nya robotsamhället är på väg. De nya, smarta robotarna kommer att förändra arbetsplatserna. ”Det är svårt att veta hur mycket vi kommer att påverkas av den nya tekniken. Det beror på oss – om vi vill eller inte vill använda den”, säger Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi. Läs hela vår bevakning från Stora robotdagen här.

När tar robotarna över?

När tar robotarna över?

När blir robotarna lika duktiga på ditt jobb som du – eller bättre? Vi frågar sex deltagare – och en robot – på Stora robotdagen.

”Maskinerna ska anpassa sig till oss”

”Maskinerna ska anpassa sig till oss”

Jobb och platser som är farliga, smutsiga och tråkiga – där ersätter roboten människan och vi arbetar ofta åtskilda. Framtidens robot ska komma närmare människan, efterlikna våra sinnen, anpassa sig till och samspela med oss.

Lär känna Yumi

Lär känna Yumi

Se när Roboten Yumi monterar lamphållare på Stora Robotdagen.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Tio avtal inom IF Metalls områden – så mycket blir det i kronor

Här är tio avtal inom IF Metalls avtalsområden som är färdiga. Dagens Arbete visar vad det innebär i procent och kronor.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

IF Metalls avtalsråd sa ja till nya avtalet

Låglönesatsning, retroaktiva löner och arbetsskadeförsäkringen debatterades när IF Metalls avtalsråd skulle anta de nyligen tecknade avtalen.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Enkät: Så tycker vi om industriavtalet

Avtalet landade ok utifrån omständigheterna. Det säger tre industriarbetare Dagens Arbete pratat med.

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

Stor besvikelse i Pappers avdelningar

”Jag vill ge en saftig känga till dem som satte märket”, säger Claes Nöid på Fiskeby Board.

Inga extra pengar till Pappers

Inga extra pengar till Pappers

Pappers var nära att gå ut i konflikt, men gav till slut upp kampen om högre löneökningar.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Pappers förhandlar fortfarande

Pappers förhandlar fortfarande

Är det klart vilka nya löner som gäller nu inom industrin? Nej, Pappers förhandlar fortfarande. Avtalsrörelsen är ännu inte över. Ett dygn efter att det normerande Industriavtalet skrevs under saknas det fortfarande ett avtal för massa- och pappersindustrin. Igår förhandlade Pappers avtalsdelegation med Industriarbetsgivarna till långt in på kvällen, dock utan resultat. Förhandlingarna ajournerades och […]