En utvecklad arbetsorganisation främjar rättvisa löner. Det visar en undersökning som Metall genomfört bland ett stort antal klubbar.Ericssonkoncernen är ett undantag. Där bygger runt 30 procent av lönesystemen på chefens subjektiva bedömningar.

Undersökningen bygger på svar från ett frågeformulär som Metall skickat ut till klubbar inom de stora avtalsområdena. Nästan 600 klubbar med 130 000 metallare har svarat på formuläret.

Svaren visar på tydliga skillnader mellan mindre, ”outvecklade” företag och stora arbetsplatser där metallarna fått ökat arbetsinnehåll och ökade befogenheter. I de sistnämnda företagen finns ofta lönesystem som fack och arbetsgivare förhandlat fram. Systemen innebär att lönerna sätts utifrån objektiva och mätbara faktorer.

På de arbetsplatserna består lönerna i regel av en grundlönedel, en individuell del (anställningstid, utbildning, erfarenhet till exempel) och en befattningslönedel. Befattningslönedelen är kopplad till en värdering av arbetsuppgifterna. För varje ny arbetsuppgift som metallaren tar på sig får han mer betalt.

56 procent av alla metallare har en befattningslönedel. Det gäller till exempel de anställda på Saab och Saab Automobile. Inom Atlas Copco, Trelleborg och Ericsson är det betydligt färre metallare som har en befattningslönedel.

Svaren visar att det är betydligt vanligare att kvinnor får sin lön bestämd av chefen än män. Det beror förmodligen på att Ericsson har en stor andel kvinnor bland sina anställda och det är just där som lönerna sätts mer subjektivt. Det är alltså inget mönster som har med kön att göra, säger Metalls ombudsman Margareta Pettersson som sammanställt undersökningen:

– Tvärtom. Skillnaden mellan män och kvinnor har blivit mindre sedan 1994 då en liknande undersökning gjordes. Det beror på att lönesystem med befattningslönedelar blir allt vanligare. I ett lönesystem med objektivt mätbara faktorer är det liten risk att kvinnor diskrimineras.

Undersökningen visar däremot att klubbarna är dåliga på att leva upp till verkstadsavtalets och jämställdhetslagens krav på att företag ska göra lönekartläggningar varje år. Endast runt 55 procent av klubbarna inom verkstadsavtalets område uppger att de gör den typen av analyser.

Undersökningen visar vidare att:

…endast en procent av metallarna arbetar i raka ackord. Ackorden är vanligast inom bilverkstäderna. I den branschen är det få metallare som omfattas av lönestystem som belönar ökat arbetsinnehåll

…en majoritet av klubbarna uppger att även arbetsgivaren vill ha tydliga regler för när personer ska få ökad lön för större arbetsinnehåll. Mindre än 20 procent av klubbarna tror att arbetgivaren vill ha subjektiva löner som chefen sätter.

Margareta Pettersson tror att allt fler företag kommer att inse att orättvisa löner ger effektivitetsförluster. En rationell produktion kräver ett rationellt lönesystem. Det handlar inte om att ta bort löneskillnader utan att skapa rättvisa skillnader som bygger på tydliga arbetsbeskrivningar.

– Människor som blir förbannade över orättvisa och subjektiva löner är inte effektiva.