– Belastningsskadade kvinnor får ofta höra att smärtorna har psykologiska orsaker som ligger utanför arbetet. Det är inte så konstigt, tidigare ansåg man att kvinnor var hysteriska med känsliga nerver.
Det sa Håkan Johansson, professor i arbetsfysiologi, vid en jämställdhetskonferens i Umeå i går (990928), som arrangerats av Metalls Umeåavdelning. Johansson är chef för Belastningskadecentret i Umeå och vänder sig mot psykologiseringen av arbetsskador:
– Det finns tillräcklig forskning i dag som visar att enformiga arbetsmoment som upprepas ofta är skadliga.
– Att kvinnor ofta råkar ut för psykologiserande är motsägelsefullt, eftersom man samtidigt brukar beskriva kvinnor som emotionellt begåvade. De psykologiska förklaringarna går ju ut på att personen i fråga blivit sjuk för att hon undertryckt sina känslor.
Håkan Johansson pekade på att skador och sjukdomar i muskler och leder kostar Sverige 5 procent av BNP. De är dyrare än hjärt- och kärlsjukdomar eftersom de ofta sträcker sig under lång tid.
Belastningsskadorna drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män. Det beror på att det är kvinnorna som har jobb med lätta, långvariga och upprepade rörelser. De jobben är farligast, inte jobben med tunga lyft.
Margareta Petterson, jämställdhetsansvarig från Metalls förbundskontor i Stockholm, frågade Johansson om hans syn på återinförandet av löpande bandet inom bilindustrin.
– Det är enkelt att hitta motargument, sa Johansson. Att arbeta vid löpande bandet innebär enformiga upprepade rörelser. Alltså är det skadligt.
På frågan om styrketräning kan motverka skador svarade Johansson tvekande:
– Det handlar inte om styrka, eller kondition. Vi gjorde en gång en test på en grupp belastningsskadade kvinnor. Det visade sig att de var starkare än kontrollgruppen som bestod av sjukgymnaster.
Belastningsskadecentret håller på att granska ett stort antal utlåtanden från försäkringskassans läkare. Johansson vill ännu inte avslöja något om resultatet, man han säger att han känner till många fall av oetisk hantering och ”medicinsk gallimatias”.
Centret drivs av Arbetslivsinstitutet och Umeå universitet. Ett 100-tal forskare är knutna till centret som också har ett internationellt nätverk inom forskningsvärlden.
På Metalls konferens deltog även Jämos handläggare Eberhard Stuber som leder ett projekt runt jämställdhetsplaner i ett antal metallavdelningar.
Konferensen tog även upp problemen med att göra löneanalyser ute på företagen. Metalls Margareta Pettersson redogjorde för ett nytt sätt att göra lönekartläggningar ute på företagen. Det handlar om en programvara som Metall tagit fram. Programmet kallas Befattningsvärdering 99 och innehåller ett system med tabeller och rutor som förtroendemännen kan fylla i. Sedan gör programmet uppställningar och uträkningar, allt efter användarens önskemål.
