Det nya årtusendets första fackliga kongress äger rum i en avgörande tid för arbetare och deras fackföreningar. Utmaningarna är enorma och behovet av starka fackföreningar har aldrig varit större. Inte heller behovet av global solidaritet.
Med den brandfacklan inledde Beklädnadsinternationalens ordförande Neil Kearney sitt tal under öppningen av Industrifackets kongress. Vad han syftade på var de multinationella företagens snabba globalisering.
– Företagen har för länge sen kastat passen, glömt nationella intressen och övergett socialt ansvar. Och ingenstans är det mer uppenbart än i beklädnadsbranschen, sa Neil Kearney och räknade upp övergrepp som beklädnadsarbetare i fattiga länder får utstå: sömmerskor i Kambodja som dött av utmattning och undernäring vid sina symaskiner, fyraåriga barnarbetare som göms för besökare i kartonger, tonårsflickor i Centralamerika som pryglas och våldtas när de försöker organisera sig
– Tyvärr har fackföreningsrörelsen vaknat sent när det gäller globaliseringens värsta effekter, sa Neil Kearney och efterlyste förnyelse av fackets arbetsmetoder.
Trots allt är han hoppfull. Bistånd från till exempel Industrifacket har gjort livet lättare för många arbetare och stärkt deras fackföreningar. En enda stor gemensam fackföreningsinternational för teko, kemiska industrin, livsmedelsindustrin, byggnads- och möbelindustrin är en annan väg.
