Det är dags för Industrifacket att skaffa sig en egen miljöpolicy. Hittills har facket alltid satt sysselsättningen främst. Nu är tiden inne för en mer nyanserad inställning.

Det hävdade utredaren Erik Adolfsson när han på Industrifackets kongress presenterade de olika branschrådens gemensamma rapport om tillståndet i svensk industri. Enligt Adolfsson kan det vara en fördel för Industrifackets medlemmar om förbundet visar större ansvar i miljöfrågor.

– Gärna i samarbete med andra fackförbund, och kanske tillsammans med miljörörelsen.

I rapporten identifieras 350 olika faktorer med betydelse för framtida svensk industriproduktion. Bilden innefattar stora hot, exempelvis det växande opersonliga ägandet som bara eftersträvar avkastning.

– Numera jagar företagen inte ens vinster i första hand, utan stigande kurser, förklarade utredaren Hans Palmqvist.

Men det finns också gott om möjligheter. Exempelvis har Sverige världsrekord i att öka produktionen per arbetad timme, plus 45 procent åren 1990 till 1998.

Norge ökade produktiviteten med 7 procent under samma tid.

Utredarna efterlyste också en nytändning inom förslagsverksamheten.

– I Sverige får vi fram mindre än ett förslag per anställd och år. I Japan är motsvarande siffra 80 förslag per anställd.

– Här finns många idéer att släppa fram!