Metalls klubbordförande på Rönnskärsverken har lämnat sitt uppdrag. Han motiverar sitt beslut med arbetskamraternas bristande intresse för fackliga frågor.
– Det är synd att han slutar, säger enhetsansvarige på Metalls förbundskontor i Stockholm. Stefan Löfven. Men det är bra om det leder till en diskussion runt fördelningen av ansvar. Fackliga förtroendemän kan faktiskt också ställa krav på medlemmarna.
Bengt Markstedt, 41 år och trebarnspappa, har varit klubbordförande på Rönnskärsverken i Skellefteå i drygt tre år. Det var efter ett antal fackliga träffar på betald arbetstid som Markstedt tog sitt beslut. Mötena handlade om pensionerna och utvecklingen av arbetsorganisationen på Rönnskärsverken. Frågor som berör alla 600 metallarna, ändå kom endast ett litet antal medlemmar till träffarna. Medlemsintresset har varit lågt länge, men det var träffarna som fick bägaren att rinna över för Markstedt:
– Jag är inte längre beredd att satsa allt arbete som uppdraget innebär med så lite stöd från medlemmarna.
Markstedt säger att det varit hedrande att få sitta ordförande i klubben. För honom personligen var det ett intressant uppdrag som gav många nya impulser. Att börja som reparatör igen är ett jättekliv tillbaka.
– Men till slut undrar man, är det för mig själv jag håller på med det här? Jag har helt enkelt tagit konsekvenserna av att vi inte lyckats locka folk.
Bengt Markstedt avgick i förra veckan. De sju övriga styrelsemedlemmarna kommer att sitta kvar till ett nomineringsmöte i augusti. Efter det väljs en ny ordförande.
– Det stora problemet blir att hitta en ny, säger Peter Viklund, vice klubbordförande. De växer inte på träd. Själv tänker jag nog fortsätta i styrelsen, men inte som ordförande. Vi har precis börjat med att jobba för en förändrad arbetsorganisation. Jag vill helst avsluta det arbetet.
– Men problemet med det låga intresset kvarstår, ibland känns det som man jobbar i ett vacum.
Det svaga medlemsintresset är inte unikt för Rönnskärsverken. Det finns många arbetsplatser med problem att rekrytera fackliga förtroendemän. I höstas saknades till exempel skyddsombud på 1600 metallarbetsplatser.
– Vi märker på våra Metallträffar ute i landet att medlemmarna har uppfattningar och idéer om arbetsinnehållet, arbetstider och löner, säger Metalls Stefan Löfven.
– Vi måste lära oss att fånga upp det intresset och ta fram viljan att förändra. Det ska vi satsa extra på i våra fackliga utbildningar.
– Vi kan kanske bli bättre på att lyssna på fikabordssamtalen ute på arbetsplatserna.
Stefan Lövden nämner Metalls egen ”arbetsplatsprovare”, som är en bra enkät att dela ut till alla metallare på en arbetsplats. Enkäten kan ringa in problemen, svagheterna och styrkan på en arbetsplats. Utifrån den kan klubben, med eller utan hjälp från avdelningen göra en plan på vilka frågor facket ska driva.
Att fler väljer att stå utanför eller att lämna facket är ett annat problem med delvis samma orsaker. Medlemstappet har analyserats i Metalls projekt ”Organisera flera” som avslutas i höst.
