Ett snabbväxande träd som är genförändrat för att passa tillverkningen av papper. Det kan bli framtidens modell, tror umeåforskaren Magnus Hertzberg som i morgon fredag lägger fram sin avhandling om genmodifiering av träd.
Magnus Hertzberg har utvecklat en teknik att hitta genernas funktioner i trädens ved (stam). Tekniken går ut på att se efter vad som händer med skotten om en enstaka gen plockas bort.

När genernas funktioner är kartlagda kan forskarna ta ut dem ur träden och förändra dem. Sedan plockas de in i skotten igen med hjälp av bakterier. Det kan handla om att påverka en gen för att öka takten i celldelningen. På så sätt växer trädet snabbare. Eller att minska lignin-(lim)koncentrationen i vedens cellväggar. Det kan också handla om att påverka generna så att det blir enklare att tillverka vattenavstötanden papper av veden.

– Forskningen är viktig för mig, säger Magnus som är uppväxt i Sundsvall. Jag vet hur betydelsefull skogsnäringen är. I Sundsvall finns det flera pappersbruk och Sveriges största sågverk.

Magnus Hertzberg vill inte kalla sin forsking för genmanipulering. På Skogshögskolan i Umeå talar man hellre om ”genmodifiering”:

– Egentligen är det ingen skillnad. Men ordet genmanipulering har en ond stämpel på sig. Det används i stora rubriker i kvällstidningar när det handlar om mat eller så.

Hertzberg söker sanningar utan att snegla på möjliga tillämpningar, så kallad grundforskning, och vill inte lägga några moraliska värderingar på sitt arbete. Men han är säker på att det finns bra sätt att dra nytta av resultaten:

– I framtiden kan vi kanske skapa virke som inte ruttnar. Virke av lika bra kvalitet som förr i tiden.

– Kan vi få träden att växa fortare kan vi odla dem i plantageform. Det behöver inte vara några stora områden. Det handlar inte om att plantera hela Norrland.