Maskintillverkaren har nu dömts för explosionen på Nolato 1999 som dödade 20-årige Mikael Andersson. Men Industrifacket vill ställa även arbetsgivaren Nolato till svars.Den 10 februari 1999 exploderade en ytbehandlingsmaskin på Nolato i Hallsberg. Mikael Andersson omkom och truckföraren Jonny Broman som befann sig utanför lokalen skadades av explosionen.
I maskinen doppades delar till mobiltelefoner i alkohollösning. Tillverkaren var Hallsbergs Smide vars verkställande direktör nu fått dömts till villkorligt dom och sextio dagsböter å 150 kronor. Skälet är att företaget ”…av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat företaget till förebyggande av ohälsa eller olycksfall”, som det står i domen.
Maskinen var CE-märkt. Tillverkaren försäkrade alltså att den var konstruerad i enlighet med EU:s hälso- och säkerhetskrav.
Men i utredningen efter olyckan konstaterade Yrkesinspektionen, Sprängämnesinspektionen och Elsäkerhetsverket att maskinen, på grund av tillverkarens bristande kompetens, istället var farlig och aldrig borde tagits i bruk.
Åklagaren gick vidare på myndigheternas linje, och pekade ut Hallsbergs Smide som ensam ansvarig, och verkställande direktören tog på sig ansvaret.
Många har kritiserat beslutet att åtala endast Hallsbergs Smide – på detta sätt kom Nolato undan.
– Det är något fel på lagen om en arbetsgivare skall komma undan med ett så dåligt arbetsmiljöarbete som Nolato. Företaget har ett ansvar, och det har även Yrkesinspektionen, som var där innan olyckan men missade den farliga maskinen. Det sade Conny Andersson, Mikaels pappa, när rättegången inleddes.
– Det var ju många anställda som var rädda före olyckan, men de lyssnade man inte på.
Redan när utredningen pågick kritiserade Industrifacket myndigheternas handläggning frågan, både före och efter olyckan. Och nu vill man gå vidare:
– Vi har givit jurister i uppdrag att se om det går att ställa även arbetsgivaren Nolato till svars för olyckan, säger Industrifackets arbetsmiljöombudsman Kenneth Strandh.
– Även om tveklöst maskintillverkaren har sitt ansvar så fritar ju inte det arbetsgivaren.
Kenneth Strandh är förvånad och besviken även över den låga straffsatsen:
– Det blir sammanlagt 9 000 kronor. Den här typen av straffsatser innebär ju nästan att man kan tillåta sig bli fälld. Orimligt små summor i förhållande till den tragedi som orsakats. Så låga straff ökar verkligen inte viljan att följa lagar och föreskrifter.
Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön är en hörnpelare i arbetsmiljölagstiftningen. I rättegången spelade CE-märkningen en stor roll – tillverkarens ansvar för att en maskin skall vara säker.
Men Arbetarskyddsstyrelsen understryker i broschyren ”Att köpa nya maskiner” även köparens ansvar:
”Det är Ditt ansvar – som ägare och arbetsgivare – att förvissa Dig om att nya maskiner och ny utrustning, som du ställer till arbetstagarens förfogande, uppfyller maskindirektivets krav.”
Vidare skriver Arbetarskyddsstyrelsen:
”Innebär CE-märkningen någon garanti för säkerhet?
Nej, den betyder bara att tillverkaren anser att maskinen uppfyller direktivets krav. Köparen bör själv förvissa sig om att maskinen är säker – innan den tas i drift.”
Vad detta innebar på Nolato före dödsolyckan togs inte upp i rättegången eller i utredningen. Det den typen av frågor Industrifacket nu vill ha utredda.
