Inkomstklyftan mellan den som hör till samhällets maktelit och den genomsnittlige industriarbetaren blir allt djupare. 1999 tjänade maktpersonen 12,6 gånger mer än industriarbetaren, ett lönegap som är större än på 1950-talet. Det visar en ny rapport från LO.Den långsammare löneutvecklingen har tydligen inte drabbat näringslivets toppar, konstaterar LO:s förste vice ordförande och avtalssekreterare Håkan Meijer.

– De har inte bara hög lön utan också fallskärmar i mångmiljonklassen. Samtidigt säger de att LO:s medlemmar bara kan räkna med nominella löneökningar som en anpassning till EMU. De lever inte som de lär!

Till personer med maktpositioner i samhället räknas i det här fallet ledande personer inom näringsliv, politik, arbetsmarknad, förvaltning, militär, kyrka, rättsväsendet, media, universitet- och forskarvärlden, folkrörelser samt yrkesgruppen ekonomer.

Men skillnaderna mellan maktpositionerna är stora. Näringslivet leder ligan överlägset med 32,4 industriarbetarlöner. Motsvarande siffra för den fackliga eliten är mellan tre och fyra industriarbetarlöner och har så varit sedan 1950. Ett undantag är LO-ordförandens inkomst som har sänkts från sex industriarbetarlöner 1970 till fyra 1999, bland annat därför att LO:s ordförande inte längre sitter i riksdagen.

De som har maktfulla positioner i samhället är oftast män över 50 år. Knappt 14 procent är kvinnor och deras inkomster är betydligt lägre än männens. Maktens kvinnor tjänar i genomsnitt 4,2 industriarbetarlöner medan motsvarande siffra för deras manliga kolleger är 14 industriarbetarlöner.

1950 började inkomsstskillnaderna minska och 1980 tjänade den person med mycket makt i snitt 4,9 industriarbetarlöner. Men 1980 vände det och i dag är klyftorna större än på mycket länge.

– Det kan bland annat bero på att makteliten inte har någon motpart i sin lönesättning, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson. Men det kan också bero på att elitens värde har ökat och att våra värderingar har ändrats. Före 1980 levde ju makteliten ute i bruksorten tillsammans med arbetarna i ett socialt reglerat samhälle.