Förhandlingarna om tekoavtalen hårdnar. Arbetsgivarna vill ha en lägre löneökning än i det avtal som gäller nu. Orimligt, menar Industrifackets ordförande Leif Ohlsson.
– Teko är en kvinnodominerad bransch och att höja kvinnolönerna är ett gemensamt åtagande vi har i hela LO, förklarar han
– Vi klarade kvinnolönerna i tvättavtalet och i det allokemiska. Så det är inte rimligt att vi går med på lägre nivåer i teko.
Industrifackets krav är minst samma påslag som tidigare. Det vill säga cirka sju procent löneökning under tre år samt en arbetstidsförkortning värd 1,5 procents löneökning.
Men arbetsgivarparten Teko-industrierna anser att det är för mycket i den lågkonjunktur som branschen befinner sig i. Frågan är vad Industrifacket gör om företagen svarar på lönekraven genom att lägga ner i Sverige och flytta utomlands.
– Vi kan inte böja oss för det, säger Leif Ohlsson.
– Företagen flyttar även om vi inte kräver löneökningar. Kungsfors flytt till Narva bestämdes till exempel innan avtalsförhandlingarna kom igång.
Leif Ohlsson är beredd på hårda förhandlingar. Konflikt kan aldrig uteslutas, menar han, men målet är ändå att man ska klara ut saken innan gällande avtal löper ut 31 oktober.
Opartiska ordföranden har kallats in. Dessa har ännu inte lämnat något förslag. På tisdag i nästa vecka är fackets förhandlingsdelegation på plats.
Tekoförhandlingarna handlar om två avtal: textil och konfektion. Huruvida höstens förhandlingar utmynnat i ett gemensamt avtal, är osäkert. Blir det två avtal satsar facket dock på en harmonisering av paragraferna.






































































