Den 29 november börjar Metalls kongress. Varje dag fram till dess publicerar Dagens Arbete en artikel ur vårt kongressextra, som finns i Metalls edition av Dagens Arbete nr 11-2001.

Kanske var fackets fanbärare starkare förr. Eller så hade de inte tänkt till riktigt. Men det har Lars Helsing i Ludvika gjort.

– Gör banderoller som det kan blåsa igenom, säger han.

Lars Helsing jobbar halvtid med radialborrning i stålverkstaden på Transformers i Ludvika. Han jobbar också halvtid på fackklubben och är både fackligt och politiskt aktiv. I den rollen har han många gånger burit fanor och banderoller på första maj. Redan tidigare har det hänt att han suckat över hur svårt det är att hålla banderollerna upprätta när vinden friskar i.

Men förra första maj var väderförhållandena tuffare än han varit med om någon gång tidigare. När demonstrationståget för första gången svängde runt ett gathörn möttes de av en hård vind från sjön Väsman. Den sög tag i fanor och banderoller. Lars Helsing och två av hans arbetskamrater som gemensamt bar Metalls stora banderoll var tvungna att med stor kraft pressa den neråt. Det var med nöd och näppe att de lyckades hålla den uppe över huvud taget.

De trogna banderollbärarna fick en idé. Att Metalls banderoller borde tillverkas av någon form av nät. Ett material som släpper igenom vinden. Nu har avdelningen i Ludvika ställt sig bakom en motion till kongressen om att tillverka banderollerna i den typen av material. Metalls förbundsstyrelse ger sitt bifall till motionen.

Tror du fanbärarna var starkare förr?

– Ja, det kanske man inte kan utesluta, säger Lars med ett skratt.

Så då kanske det räcker om ni äter lite mer gröt?

– Nej, det är ändå allvarligt menat det här. Vi måste vara lite moderna. Om tre starka metallare inte orkar bära en banderoll är det något fel.

– Det ska inte behöva vara så här tungt. Det gäller ju att kvinnfolk också ska kunna bära fanor, de är ju annars ofta lite svagare än män.