Högskoleutbildning är ingen garanti för ett akademikerjobb. Nu finns det siffror på det. Bland LO:s invandrade medlemmar finns många med högskoleutbildning.
Totalt har 75 procent av LO-fackens medlemmar en gymnasieutbildning eller mer än så. Sett över en längre tidsperiod är det en mycket kraftig ökning, drygt 40 procent sedan 1981. Då hade bara hälften, 52 procent, av medlemmarna högre utbildning än grundskola.
– Det är glädjande att LO-medlemmarnas utbildningsnivå ökat så kraftigt, säger LO:s andre vice ordförande Ulla Lindqvist.
Hon anser ändå att LO:s nya kartläggning av medlemmarnas utbildningsnivå pekar på flera problem. Det finns till exempel fortfarande många som anser att de behöver mer kunskaper i det arbete de redan har. Samtidigt finns det en stor grupp som anser att de inte får använda sina kunskaper i arbetet. Inte minst bland invandrare finns det många LO-medlemmar med hög utbildning.
Tydligast syns det bland manliga arbetare som varit i Sverige kortare tid än nio år och som är födda utanför Norden, Europa, USA, Kanada, Australien eller Nya Zeeland. Hela 30 procent av dem har en eftergymnasial utbildning. Det kan jämföras med att fem procent av manliga arbetare som är födda i Sverige har en eftergymnasial utbildning.
LO:s färska kartläggning av medlemmarnas utbildningsnivå visar också att många fortfarande saknar gymnasieutbildning. De allra högsta andelarna med enbart förgymnasial utbildning finns inom Fastighets, Skogs- och träfacket, Industrifacket och Pappers. Där saknar 40 procent av medlemmarna gymnasieutbildning. I Metall och Grafiska fackförbundet är motsvarande siffra 27 respektive 36 procent.
Betydligt färre saknar gymnasieutbildning bland Elektrikernas (10 procent) och Kommunals (17 procent) medlemmar.
Högst andel LO-medlemmar med eftergymnasial utbildning finns i Hotell- och restaurangfacket.
