Arbetsförmedlingen underkänner alltfler krav på dagpenning från a-kassan. En orsak kan vara att straffen för att tacka nej till ett jobb har mildrats så att fler arbetsförmedlare nänns underkänna rätten till ersättning.Om arbetsförmedlingen anser att en arbetslös inte har rätt till arbetslöshetsersättning skickar de ett ifrågasättande till a-kassan. Dessa invändningar ökar i år för andra året i rad.
De senaste tolv månaderna har drygt 3 800 ifrågasättanden kommit in, jämfört med 3 300 de föregående tolv månaderna.
En siffra att jämföra med är att under år 2001 fanns i snitt 300 000 personer som var arbetslösa eller i någon form av arbetsmarknadsprogram.
I Örebro län har invändningarna ökat mest, från 103 till 290 ifrågasättanden. Arbetsförmedlingarna i Södermanlands län har gått motsatt väg och minskat antalet underkännanden, från 269 stycken till 89.
Orsaken till ett ifrågasättande kan vara att den som är arbetslös har fått jobb eller att hon eller han utan saklig grund tackat nej till ett erbjudet arbete. Det är sen upp till a-kassan att bedöma om det behövs någon åtgärd.
– Vad ökningen beror på är hemskt svårt att säga. Det kan vara nya regler, mer publicitet till reglerna. Det enda som är riktigt säkert är att när det blir fler jobb ökar antalet ifrågasättanden, berättar Marita Lemonaho på Arbetsmarknadsstyrelsen.
En person som får a-kasseersättning och tackar nej till ett erbjudet jobb straffas mildare än tidigare enligt en ny regel som infördes 5 februari förra året.
Före regeländringen innebar ett nej en avstängning från a-kassan under 60 arbetsdagar. Nu ger första nejet en sänkning av ersättningen med 25 procent under 40 dagar. Andra gången blir sänkningen 50 procent under 40 dagar, och först när någon tackar nej för tredje gången riskeras hela ersättningen.
En avsikt med regeländringen var att få fler arbetsförmedlare att anmäla när någon tackar nej. Tidigare tyckte många arbetsförmedlare att straffet var för hårt, och såg därför mellan fingrarna när någon arbetslös person avböjde ett anvisat arbete.
– Visst har regeln haft betydelse. Det är lättare för arbetsförmedlingen att vara lite tuffare när de arbetslösa inte blir av med ersättningen, tror Ray Olsson, a-kasseföreståndare på Industrifacket.
Cecilia Svensson på grafikernas a-kassa håller med:
– Arbetsförmedlarna törs ifrågasätta mer. Det är ingen tvekan om det.
Även på Pappers a-kassa har Rigmor Eklind märkt en ökning.
– Jag tror inte att det är fler som nekar. Jag tror att arbetsförmedlingarna har ändrat sitt arbetssätt.
Rose-Marie Hodann på Metalls a-kassa har däremot inte märkt av någon skillnad. Hon tror att det kan bero på att metallarbetare redan tidigare ifrågasattes ganska mycket. Enligt henne har den totala ökningen av ifrågasättande många andra orsaker.
– När många är arbetslösa blir det ofta få anmälningar, delvis för att det finns färre jobb att tacka nej till, men också för att arbetsförmedlarna helt enkelt inte har tid att ifrågasätta. När det däremot är lite att göra på arbetsförmedlingarna ökar antalet ifrågasättanden.
