Dagens Arbetes avslöjande om de höga direktörslönerna väcker starka reaktioner i de fackliga leden.
– Relationen är totalt orimlig, säger Metalls ordförande Göran Johnsson.
– Skillnaderna är absurda. Löneutvecklingen för näringslivets toppar är en varböld i samhället, säger LO:s förste vice ordförande Håkan Meijer.
Dagens Arbetes granskning visar att toppdirektörernas löneutveckling inte har påverkats av den ekonomiska krisen. Ronny Nilsson, vd i krisdrabbade Flextronics, kunde till exempel kvittera ut hela 22 miljoner kronor 2001. Därmed toppar han direktörsligan.
Patrik Enstedt, metallklubbens ordförande på Flextronics i Karlskrona, sitter med i företagets svenska bolagsstyrelse.
– Jag är förvånad över att vd:s lön var så hög. Snittlönen för metallarna på fabriken är ungefär 192 000 kronor om året. Det är lite skillnad mot 22 miljoner, konstaterar Enstedt.
Finansminister Bosse Ringholm säger till Dagens Arbete att en del av skillnaderna mellan hög- och lågavlönade utjämnas av skattesystemet:
– Justerar man för skatter, socialförsäkringar och konsumtion av offentliga tjänster minskar skillnaden. Men även med den utjämningen anser jag att klyftorna är för stora. Det finns mer att göra, säger Ringholm.
Från fackligt håll befarar man att de stora löneskillnaderna kan försvåra nästa avtalsrörelse.
– Det är märkligt att näringslivets företrädare inte tar till sig allvaret i den kritik som riktas mot svindlande löner och andra förmåner. Det här är ett svårt trovärdighetsproblem, som kastar skugga över hela näringslivet, säger Industrifackets ordförande Leif Ohlsson.
– Direktörerna sätter marknadskrafterna ur spel genom dessa höga löner. Dessutom försvåras kommande avtalsrörelser, eftersom det blir väldigt tufft att få igenom en politik med återhållsamma löner som klarar inflationsmålet, säger Grafikernas ordförande Malte Eriksson.
– Det här tar vi nu med oss när vi går in i avtalsrörelsen inför 2004 års avtal. Arbetsgivarnas ständiga rop på återhållsamhet ekar allt mer tomma, säger Sune Ekbåge, ordförande i Pappers.
Företrädare för näringslivets organisationer och de borgerliga partierna har också ombetts att kommentera löneskillnaderna mellan direktörer och industriarbetare. Endast en, kristdemokraternas partiledare Alf Svensson, vill uttala sig:
– Lön efter skatt är ett rimligare mått. Dessa direktörer torde beskattas med 50-60 procent. Som privatperson kan jag dock tycka att en vd borde kunna göra ett fullödigt jobb för betydligt mycket mindre pengar. Men det är inte politikerna som ska sätta lönen, utan ägarna i bolaget via styrelsen, säger Alf Svensson.
Läs hela dokumentet Direktörerna spelar i en egen liga och
50-i-topp och andra lönelistor;
kommentarerna i Är det rimligt att det går 25 industriarbetare på en direktör?,
och kolla gärna vad din chef tjänar!
