Tro inte att allt var sämre förr. Facket hade, i vissa avseenden, mer att säga till om för hundra år sedan än i dag. Den slutsatsen drar forskaren Berit Bengtsson vid Uppsala universitet i en kommande doktorsavhandling.

Berit Bengtsson, som har en bakgrund som avdelningsordförande i Grafiska fackförbundet, har granskat arbetarfackens kollektivavtal, stadgar och förhandlingsprotokoll.

Granskningen visar att det redan under början av 1900-talet fanns en praxis och en mängd regler som ökade de anställdas trygghet. Detta långt före lagen om anställningsskydd (Las) och Saltsjöbadsavtalet mellan LO och Saf.

Som exempel nämns turordningsregler vid uppsägningar. I vissa riksavtal och många lokala avtal fanns regler som sa att lång anställningstid skulle ge företrädesrätt till fortsatt arbete. Men även ålder, försörjningsplikt och hemort kunde ha betydelse.

Andra exempel är:

• Regler om arbetstidsförkortning vid arbetsbrist. Blev det ont om jobb skulle man dela på arbetet i stället för att säga upp.

• Bemanningsplaner som till exempel sa hur många personer som skulle jobba vid en viss maskin.

• Bestämmelser runt hur många lärlingar en arbetsgivare fick anställa, i förhållande till färdigutbildade.

En del kollektivavtal som Berit Bengtsson granskat gav facken rätt att anvisa jobben. Facken fungerade alltså som ett slags arbetsförmedling, vilket förhindrade lönedumpning och bevakade det fackliga medlemskapet.

Berit Bengtsson tror att dagens fackföreningar kan ta lärdom av förhållandena under den tidsperiod som hon undersökt (slutet av 1800-talet till Saltsjöbadsavtalet 1938).

– I dag ökar arbetslösheten och många har osäkra visstidsanställningar. Ungefär som på 20- och 30-talen. Ändå lyckades facken få in viktiga regler i kollektivavtalen.

– Många känner sig maktlösa i dag. Det lagliga skyddet har blivit sämre med undantagsregler i Las. Men det är ingen naturlag att arbetsgivarna ska bestämma.

Globaliseringen av ekonomin, möjligheten att flytta jobben dit arbetskraften är billigare är förstås en skillnad mellan då och nu, säger Berit Bengtsson. Facket försvagas och det blir svårare att upprätthålla solidariteten.

– Men det fanns faktiskt redan då en ganska stor rörlighet. Många arbetare tog sig till Danmark och Tyskland för att söka jobb.

– Det står mycket att läsa i fackförbundstidningarna från den tiden om villkor och löner i andra länder. Facken hade stenkoll och motarbetade lönedumpning så gott det gick.

Berit Bengtsson licentiatuppsats ingår i ett större arbete som ska leda till en doktorsavhandling.