Antalet svenska jobb som flyttas till utlandet blir färre i år än förra året. Den bedömningen gör Anne-Christine Strandell, analytiker på Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Mellan 5 och 10 procent av alla varsel och uppsägningar på den svenska arbetsmarknaden under 2004 berodde på att företag flyttade sin verksamhet utomlands. Det visar siffror som Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, tagit fram i samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams.
Beräkningarna bygger på varselstatistik från Ams. Under hösten ska arbetet mynna ut i en rapport från ITPS. Innan rapporten är färdig finns dock enligt Anne-Christine Strandell, analytiker på institutet, underlag för en grov beräkning av antalet varsel och utflyttningar.
Enligt den uppskattningen blir antalet jobb som flyttas till utlandet färre i år jämfört med förra året. Det bygger i så fall på att utvecklingen från det första halvåret håller i sig året ut.
Störst risk att drabbas av jobbutflyttning löper personer utan akademisk utbildning med arbete inom en tillverkningsindustri som kräver mycket mänskligt arbete. Det är i sådana verksamheter det kan löna sig ekonomiskt för företagen att ha arbetskraft med betydligt lägre löner än de svenska.
Ett tydligt exempel är enligt Anne-Christine Strandell Electrolux utflyttning till Ungern från dammsugarfabriken i Västervik.
– Det är ett typfall av vad man kan vänta sig framöver, företag som satts under stark prispress samtidigt som kokurrensen är stark från Asien.
Anne-Christine Strandell ser trots denna framtidsanalys en fara med mediernas larmrapporter kring arbetstillfällen som flyttas till andra länder, då främst låglöneländer. Hon anser att vissa nedläggningar och utflyttningar får oproportionerligt stort utrymme i förhållande till omfattningen totalt sett.
– Det kan skapa en bild av att alla jobb försvinner, säger Anne-Christine Strandell.
– Men allt tyder på att ren utflyttning inte sker i särskilt stor omfattning, fortsätter hon.
Det vanligaste skälet till varsel och uppsägningar är enligt Anne-Christine Strandell i stället effektivisering.
Under första halvåret 2005 varslades strax under 31 000 personer i Sverige om uppsägning. För hela 2005 väntas antalet stiga till 49 000 personer.
Långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar eller arbetslöshet. Enligt Ams har omkring 70 procent av dem som varslats antingen till slut fått behålla jobbet, eller lyckats hitta ett nytt jobb.
