Den svenska linjen om förslaget till tjänstedirektiv har stöd i Europaparlamentets inre marknadsutskott. Utskottet har en nyckelroll om tjänstedirektivet och röstar om det nästa månad.
Arbetsrätten ska undantas ur förslaget till tjänstedirektiv. Det är Europarlamentets inre marknadsutskott i stort sett enigt om, enligt den tyska socialdemokraten Evelyne Gebhardt.
Gebhardt är inte vem som helst i sammanhanget. Hon har uppdraget som rapportör kring tjänstedirektivet i det inre marknadsutskottet. Det betyder att det är hon som ska jämka samman utskottets ändringar i förslaget om tjänstedirektiv.
Kommittén skulle ha röstat redan i början av oktober, men beslutet sköts upp till i november. De svåraste frågorna att lösa handlar bland annat om samhällstjänster, som till exempel sjukvård, ska undantas ur direktivet. Utöver det har frågan om arbetstagarnas rättigheter varit en av de svåra frågorna.
Kritiken mot det ursprungliga förslaget handlade om att det riskerade att slå undan ”utstationeringsdirektivet” som slår fast att arbetsmarknaden regleras nationellt.
Effekten skulle, enligt bland annat de svenska facken, kunna bli att det är hemlandets och inte värdlandets löner och villkor som gäller när en arbetstagare utför jobb i ett annat land.
Det inre marknadsutskottet har tagit till sig av kritiken. Evelyne Gebhardt säger att det nu finns en konsensus kring att ta bort skrivningar om arbetsrätten ur tjänstedirektivet.
Hon säger också att svenska kollektivavtal inkluderas i detta. Bland svenska och nordiska fack har det funnits farhågor om att kollektivavtal inte likställs med de lagar om löner och villkor som finns i andra länder.
– Jag har varit i Skandinavien flera gånger och är väl medveten om det och har tagit med detta i texten, sade Evelyne Gebhardt till Dagens Arbete vid en pressträff i Bryssel.
När utskottet har röstat om tjänstedirektivet återstår flera politiska vändor innan det är färdigt. I januari beräknas hela Europaparlamentet rösta om förslaget en första gång. Sedan ska kommissionen ta ställning till ändringsförslagen innan även rådet tar sig an det.
Bland EU-parlamentarikerna finns en osäkerhet på hur kommissionen ser på förslagen till ändringar i tjänstedirektivet. Att kommissionären Charlie Mc Creevy i förra veckan uttalade sitt stöd för det lettiska byggföretaget Laval som driver en process mot svenska Byggnads har väckt uppmärksamhet i parlamentet, trots att Mc Creevy själv delvis backat från sitt uttalande.
– Det är oklart var kommissionen står, säger Evelyne Gebhardt.
Fotnot: Texten är korrigerad
