Medlingen i den uppmärksammade Vaxholmskonflikten skedde i december förra året. Inte i september som Dagens Arbete tidigare felaktigt uppgett.
Det gäller att ha datumen på rätt plats i den infekterade Vaxholmstvisten. Det hade inte Dagens Arbete när vi för ett par veckor sedan skrev om en debatt kring konflikten. I artikeln uppgavs, felaktigt, att Byggnads och det lettiska företaget Laval träffades under medlare i september.
Uppgiften byggde på ett citat av LO:s avtalssekreterare Erland Olauson. Han konstaterar att han kan ha rört ihop datumen vid debatten:
– Jag kan ha sagt så, jag hade nog den minnesbilden att jag rörde ihop datumen.
Efter medlingen är det, enligt LO, omöjligt för företaget att hävda att Byggnads ville ha något annat än ett helt vanligt avtal med Laval.
Eftersom företaget hävdar att det utsatts för olagliga stridsåtgärder kan det vara av viss betydelse när medlingen ägde rum. Och i själva verket ägde medlingen rum den 1 december. Då hade Byggnads blockad redan startat.
Men Byggnads blockad var verkningslös fram till att elektrikerna lade sitt sympativarsel. Och sympativarslet trädde i kraft först efter medlingen då företaget inte ville teckna ett avtal. Därför anser Erland Olauson inte att det är ett problem för facket i EG-domstolen att medlingen startade efter Byggnads blockad.
– Nej, Byggnads blockad var verkningslös. Medlingen skedde före den effektiva åtgärden. (Det vill säga elektrikernas sympatiblockad.)
I tvisten kring Vaxholm hävdar företaget att facket satte en timlön på 145 kronor som villkor för att skriva avtal. Byggnads hävdar tvärtom att företaget satte som villkor för avtal att inte betala mer än minimilönen. Den vanliga förhandlingsgången är att parterna först skriver avtal, sedan startar löneförhandlingen. Om den misslyckas kan stupstocken, minimilönen, på 109 kronor, träda in.
