Nu måste en arbetslös vara beredd att ta jobb utomlands. Annars kan a-kassan dras in.
Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) har i dagarna gått ut med nya anvisningar till arbetsförmedlingarna. Tidigare har en sökande kunnat avvisa ett arbete i ett annat land utan påföljd. Nu gäller att förmedlingarna ska underrätta a-kassan, som kan besluta om sänkt eller indragen ersättning.
Bakgrunden är en dom i kammarrätten i ett fall med byggnadsarbetaren Per-Olov Persson i Värmland. Han anvisades ett arbete på andra sidan gränsen, men tackade nej bland annat därför att det skulle innebära långa resor och problem med barnpassning.
Byggnads a-kassa sänkte då hans ersättning med 25 procent under 40 dagar. Både länsrätten och kammarrätten har gått på kassans linje.
Domarna och Ams nya anvisningar får följder för arbetslösa i alla branscher. Inget hindrar att en metallarbetare eller pappersarbetare anvisas ett jobb i annat land, som den sökande inte får tacka nej till.
På fackligt håll väcker den nya situationen många frågor. Vilka avtal gäller? Hur fungerar socialförsäkringssystemet vid utlandsjobb?
Lars Mejern Larsson, ordförande för Byggnads Värmlandsavdelning, har drivit fallet Persson och kommer också att överklaga till högsta instans, regeringsrätten:
– Det här gäller ju vilka yrkesgrupper som helst, alla som gått arbetslösa 100 dagar. Man ska inte kunna tvinga folk att byta försäkringssystem och avtal.
Larsson betonar att det är många som jobbar frivilligt i Norge, vilket är helt ok, men att man samtidigt haft problem med många arbetsskador där det varit svårt att lösa kompensationsfrågorna.
Leif Tallskog, ansvarig för arbetslöshetsförsäkringen på Ams, konstaterar att det uppstått ett nytt läge:
– Visserligen har inte kammarrättens dom vunnit laga kraft, men vi måste på något sätt förhålla oss till den. Och då har vi gått ut med anvisningar om att a-kassorna ska underrättas om den sökande tackar nej till ett anvisat jobb i utlandet.
– Men vad som sedan händer med ersättningen är helt en fråga för a-kassorna.
En fråga är hur begreppet ”gränstrakter”, ska tolkas. I kammarrättsdomen kan man läsa ut att det i första hand gäller personer som bor just i gränstrakter, men vad det innebär förklaras inte närmare.
I dagens läge kan en arbetssökande längst uppe i norra Sverige anvisas ett jobb längst i söder. Exempelvis Stockholm skulle mycket väl kunna betraktas som ”gränstrakt” till Finland och de baltiska staterna.
– Ser man till avståndet är det ju så, säger Leif Tallskog. Men vi vet ännu inte hur vi ska tolka det här, praxis får utvisa det.
