För en gångs skull var åldern inget handikapp. Pekka Heikkilä, långtidsarbetslös verkstadsarbetare, har äntligen hittat ett nytt jobb: som verkstadsarbetare i ett museum på Skansen.

I en kopia av Pythagoras gamla fabrik i Norrtälje kör Pekka Heikkilä och hans arbetskamrat Karl-Erik Lundgren remdrivna maskiner inför publik. Många besökare är nostalgiska äldre män, som lockas av lukten från de hartsade remmarna, oljan och läderfettet.

Arborrverket från 1890, bordshyveln från 1930-tal, fjäderhammaren, den mekaniska excenterpressen och de andra gamla maskinerna är ett stycke svensk industrihistoria. Det är Pekka Heikkilä, också:

Han kom till Sverige från finska Vimpeli en fredag 1969, flyttade in i en ungkarlsbarack bredvid Ulvsunda Verkstäder i Bromma (”25 steg till jobbet”) och började jobba på måndagen.

Efter tio år som ritsare i Bromma flyttade han till Siemens Elema i Solna. Där blev han kvar tills hans jobb försvann utomlands.

Pekka Heikkilä hade varit arbetslös i två år när jobbet på Skansen dök upp förra året. Han fick det på ett modernt sätt: genom kontakter.

Karl-Erik Lundgren, som jobbat på samma arbetsplatser som Pekka Heikkilä, tipsade honom om att Länsarbetsnämnden och Skansen hade ett projekt för långtidsarbetslösa på gång.

Pekka Heikkilä valdes ut bland sextio sökande – och ingen frågade honom om hans ålder!

– Den var väl snarast en fördel i den här branschen, säger han och skrattar.

Projektet pågår i två år. Arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden finansierar Pekka Heikkiläs lön genom anställningsstöd och investeringsbidrag.

Och sedan?

– Jag hoppas att jag får ta över Karl-Eriks jobb när han går i pension…

Med tanke på arbetslösheten i gruppen 55+ lär det bli hård konkurrens.