Utlandsfödda arbetarkvinnor är bäst av alla på att gå med i facket. Det visar en ny rapport från LO.
– Det är ett överraskande och fantastiskt resultat, säger Sven Nelander, utredare på LO.
Drygt 84 procent av de utlandsfödda kvinnliga arbetarna är med i facket. Det innebär att de toppar listan över facklig organisationsgrad på den svenska arbetsmarknaden tätt före sina svenskfödda kvinnliga kollegor. Det visar LO:s första rapport om organisationsgraden bland utlandsfödda, och resultatet var oväntat.
– Många kommer från länder med betydligt lägre facklig anslutning. De har ingen facklig kultur med sig och i Sverige får de ofta osäkra anställningsförhållanden. De borde tveka mer inför facket än svenskfödda kvinnor som är mer etablerade på arbetsmarknaden, säger Sven Nelander på LO:s utredningsenhet.
Att många utlandsfödda kvinnor dessutom jobbar inom den privata servicesektorn, där färre är med i facket än inom industrin, gör resultatet ännu mer uppseendeväckande. Sven Nelander tror att de utlandsföddas svaga ställning på arbetsmarknaden kan vara förklaringen till att de går med i facket.
– Facket behövs mer om man känner sig utsatt och förfördelad. Man vet att ensam är man svag. Facket kan ge uppbackning i frågor om till exempel lön och diskriminering.
Sambandet mellan ställning på arbetsmarknaden och organisationsgrad kan också förklara varför män har lägre organisationsgrad än kvinnor, och tjänstemän lägre än arbetare.
– Behovet är mindre i gynnade grupper. Ju starkare man är på arbetsmarknaden desto mindre tror man sig behöva facket, säger Sven Nelander.
Att utlandsfödda kvinnor har så stor tilltro till facket tycker Sven Nelander är positivt och något som fackförbunden måste värna om.
– Det förpliktigar. Facket måste motsvara de högt ställda förväntningarna. Diskriminering och rättvisefrågor är alltid viktiga frågor för fackets medlemmar, men troligen ännu viktigare för utlandsfödda eftersom de i högre grad utsätts för särbehandling och diskriminering.
Den totala organisationsgraden bland arbetare och tjänstemän var 79 procent det första kvartalet 2005.
Texten är korrigerad 10/7 2006.
