Industriarbetarnas tidning

Ideologi bromsar löneförhandlingarna

16 februari, 2010

Skrivet av

GS avtalssekreterare Tommy Andersson skulle helst ha avtalen klara innan de opartiska ordförandena (opo), industrins egna medlare, går in för att lösa upp knutarna. Men det ser kärvt ut. Det är de stora ideologiska frågorna som bromsar.

Kalendern för fackförbundet GS avtalssekreterare Tommy Andersson är fulltecknad de närmaste veckorna. Varje dag pågår förhandlingar mellan GS och arbetsgivarförbunden. Den sista mars går sex av GS femton avtal ut, bland annat träindustriavtalet, sågverksavtalet och skogsavtalet.

De ryms under det så kallade industriavtalet som omfattar 59 olika avtalsområden inom industrin. Det innebär bland annat att opartiska ordföranden (opo) går in för att bistå parterna i förhandlingarna om ingen överenskommelse har gjorts när det är en månad kvar tills de gamla avtalen går ut.

– Vi vill försöka hitta ett avtal innan opo kommer in, men det ser kärvt ut, säger Tommy Andersson.

Det står inte helt stilla. I de rent avtalsspecifika kraven finns det öppningar, säger Tommy Andersson.

– Men i de stora frågorna av mer ideologisk karaktär har vi motsatta uppfattningar.

Där är det stopp just nu, och det gäller inte bara GS. Det ser likadant ut för alla förhandlande parter.

De stora frågorna är framför allt fackens krav på en begränsning av arbetsgivarnas rätt att hyra in arbetskraft efter uppsägningar samt arbetsgivarnas krav på så kallade dispositiva avtal, alltså att de centrala kollektivavtalen ska kunna förhandlas bort lokalt.

Innan dessa knutar har lösts upp är förhandlingarna om nivån på löneökningarna något nedprioriterade.

– Vi har inte ens nuddat vid lönefrågan än, säger Tommy Andersson.

Där står parterna också långt ifrån varandra. Arbetsgivarna bjuder noll i centrala avtal. Facken anser att det finns ett utrymme på 2,6 procent.

Har GS inte nått en överenskommelse med arbetsgivarförbunden TMF (Trä- och Möbelindustriförbundet), Skogsindustrierna och SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet) den första mars kliver Gunnar Högberg och Göte Larsson in som opo.

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Pension på deltid – så funkar det

Pension på deltid – så funkar det

Nu vill facken öka takten på sparandet till deltidspensionen. Så här fungerar det.

GS förhandlar om 15 avtal

GS förhandlar i vår om 15 avtal för 41 000 medlemmar på 4 000 arbetsplatser. 9 avtal för arbetare inom gamla Skogs- och Träfacket och 5 för före detta medlemmar i Grafiska fackförbundet Mediafacket, samt ett för Samhallsanställda. Sex GS-avtal löper ut redan sista mars. Det är avtalen för träindustri, sågverk, skogen, inklusive kyrkan, stoppmöbelindustrin […]

Delpension ger äldre chans att jobba mindre

Delpension ger äldre chans att jobba mindre

Gå ner 
på halvtid efter 60-årsdagen? I framtiden kommer det att bli möjligt. Hur mycket pengar du får beror på hur länge du har sparat och hur stora avsättningar som görs till din delpension.

”Vi har pressat det här så långt vi kunde”

Bara 0,2 procentenheter mer än i söndags. Då blev det nej, men i dag blev det ja. – I söndags saknades den viktiga föräldraförsäkringen, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

GS kräver 
fler timmar

Mer arbetstidsförkortning och en rättighet att spara timmarna för att gå ner i arbetstid närmare pensionen. Facken inom Industrin vill bygga ut systemet med kortare livsarbetstid.

Arbetsgivarna vill ha mer makt över tiden

Mer makt över arbetstiden står överst på listan över arbetsgivarnas krav. Men fackförbundet GS har inte för avsikt att släppa på arbetstagarnas inflytande. – Vi har sett en attitydförändring på senare år som handlar om mer makt åt de som äger produktionsmedlen, säger avtalssekreterare Tommy Andersson.

Så blev lönen i senaste avtalet

Så blev lönen i senaste avtalet

En ny, högre lönegrupp för stålarbetarna. Hållbart arbete i fokus på allokemiska avtalsområdet. Extra påslag för de lägst avlönade tekoarbetarna. Här är de viktigaste nyheterna i de åtta avtal som IF Metall hittills har tecknat.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.