Industriarbetarnas tidning

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

20 december, 2019

Skrivet av

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

GS-facket har växlat avtalskrav på sammanlagt sju olika avtalsområden med fyra olika arbetsgivarmotparter i dag. Gemensamt för alla är att den stora motsättningen finns kring bestämmelserna om hur arbetstiden förläggs.

Generellt vill arbetsgivarna se större flexibilitet i arbetstiden, alltså möjlighet att gå upp eller ner i arbetstid.

– Vi vill att det ska vara en mer tydlig koppling mellan produktionens behov och tillgången till arbetskraft, säger Trä- och Möbelföretagens vd David Johnsson.

Reglerna i till exempel träindustriavtalet gör det i dag möjligt att med två veckors varsel variera arbetstiden med drygt 45 minuter per dag. Den tiden vill TMF utöka till 1,5 timme.

Bland GS-fackets krav finns bland annat att deras medlemmar behöver bättre förutsägbarhet när det gäller arbetstiderna, till exempel genom en längre varselperiod innan arbetstiden förändras.

– Man måste kunna planera sitt liv vid sidan av jobbet och då gäller det att man får tid att förbereda sig för en förändrad arbetstid, säger Madelene Engman, avtalssekreterare på GS-facket.

TMF vill även gifta ihop de två olika modellerna för arbetstidsförkortning som finns i dag. Dels den arbetstidsförkortning (ATK) som är definierad i kollektivavtalen som en nedsättning av årsarbetstiden med ett visst antal timmar, dels systemet med deltidspension som innebär en möjlighet att gå ner i arbetstid vid 60 års ålder.

(Texten fortsätter nedan)

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

I dag har de flesta möjlighet att välja hur de vill använda sin ATK, antingen genom ledig tid, extra lön eller extra inbetalning till avtalspensionen.

– Vi vill att åtminstone en del av ATK:n styrs mot pension. Vi vill skapa en möjlighet att förkorta livsarbetstiden, men öka årsarbetstiden, säger David Johnsson.

För GS medlemmar är frågan om ATK en väldigt viktig fråga, och kraven från medlemmarna är att systemet ska bevaras som det ser ut i dag.

– Det är en ”rör-du-så dör-du-fråga”, säger Madelene Engman.

Att ta bort det fria valet är otänkbart. Däremot är GS inte främmande för att förstärka pensionsvalet till exempel genom att ett pensionsval skulle innebära att värdet på den extra pensionspremien höjs jämfört med om tiden tas ut i lön eller ledighet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Avtalsrörelsen från a till ö

Avtalsrörelsen från a till ö

Vad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

”Känns bra med delpensionen”

”Känns bra med delpensionen”

GS:s ordförande Per-Olof Sjöö är nöjd med det treåriga avtalet och betonar delpensionen och låglönesatsningen. Arbetsgivarna fick igenom ett antal ändringar när det gäller arbetstider och skiftscheman.

Läsarnas frågor om avtalen

Läsarnas frågor om avtalen

Avtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

Låglöne­satsningen, nu var vi där igen

LO har fått sin låglönesatsning men parterna är oense om vad den betyder, precis som för tre år sedan. Konflikt hotar. Hur kunde det bli så här – igen?, frågar sig Dagens Arbetes Anna Julius.

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Slutbud lämnat i kväll

Slutbud lämnat i kväll

Facken och arbetsgivarna inom industrin har på lördagskvällen fått ett slutbud att ta ställning till. Ett besked väntas tidigast söndag morgon.

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

”Låglöne­satsningen ett villkor för avtal”

Ett längre avtal måste fyllas med bra innehåll, säger GS:s ordförande Per-Olof Sjöö, om att Facken inom industrin kan vara beredda att teckna ett treårigt avtal.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.