ALMEDALEN
– Ska man hoppa i säng med någon ska det väl vara med en partner som man kan ha lite kul ihop med och som förstår vad man säger. Alltså inte en moderat!
Så motiverade Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia det facklig-politiska samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna när frågan diskuterades vid ett seminarium i Almedalen på måndagen.
Samarbetet mellan arbetarrörelsens båda grenar, den politiska och den fackliga, ifrågasätts ofta och efter två valförluster i rad, där numera bara drygt hälften av LO-medlemmarna röstar socialdemokratiskt, har diskussionen tagit ny fart.
Vid Almedals-seminariet undrade en moderat varför facket inte lika gärna kunde ”hoppa i säng” med något annat parti. Ella Niia pekade på den samsyn kring många frågor som finns mellan facket och Socialdemokraterna. En samsyn som inte finns med övriga partier, menade hon:
– Ska man samarbeta gäller det ju att hitta en partner som förstår vad man pratar om och där man känner ömsesidig respekt och förståelse. Så enkelt är det.
Johan Rydstedt, utredare vid Arbetarrörelsens tankesmedja, har sammanställt rapporten ”Samverkan, inte sammanblandning”, och hans slutsats var tydlig:
– Sätt arbetslivets frågor i centrum. Dessa frågor måste tillbaka som arbetarrörelsens viktigaste. Löntagarnas frågor måste lyftas fram om och om igen.
– Här finns chansen till en verkligt bra profilfråga för hela arbetarrörelsen och det är kanske det allra bästa argumentet för facklig-politisk samverkan i framtiden, sa Johan Rydstedt vid seminariet.
Tomas Eneroth, riksdagsledamot som sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott, höll med:
– Som gammal metallarbetare vet jag att dom frågor som diskuteras ute på arbetsplatserna gäller arbetslivets villkor, till exempel arbetsmiljön och anställningstryggheten. De fackliga medlemmarna kräver mera politik, inte mindre.
– Det krävs både ryggrad, magkänsla och hjärta för att stå upp för fortsatt facklig-politiskt samarbete. Tillsammans är vi starka, sa Eneroth.
Ella Niia var delvis självkritisk:
– Det sägs ofta att partiet och facket går hand i hand. De senaste åren tycker jag det mest har gällt två veckor före valen, men annars inte.
Hon ville också närma sig övriga löntagare, tjänstemännen och akademikerna:
– Löntagarna delas in i tre kollektiv, arbetare, tjänstemän och akademiker. Jag är utbildad akademiker, men jag känner mig ändå som arbetare.
Och förre Metall-ordföranden Göran Johnsson instämde:
– Vi bildades ju en gång i tiden för att avskaffa klassamhället. Då ska vi väl inte vara de sista som bejakar det.







































































