Arbetsgivarna vill ha mer makt över tiden

GSMer makt över arbetstiden står överst på listan över arbetsgivarnas krav. Men fackförbundet GS har inte för avsikt att släppa på arbetstagarnas inflytande. – Vi har sett en attitydförändring på senare år som handlar om mer makt åt de som äger produktionsmedlen, säger avtalssekreterare Tommy Andersson.

Verksamhetsanpassad arbetstid står högst upp på listan över yrkanden från arbetsgivarna i Trä- och Möbelföretagen (TMF), Grafiska Företagens Förbund (GFF) och Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA). De har på morgonen lagt fram gemensamma yrkanden till fackförbundet GS.

– Det är den enskilt viktigaste frågan för oss att få arbetstider som följer orderläget. Har man en full orderbok måste man kunna jobba i olika skiftformer, säger David Johnsson, förhandlingschef på TMF.

Fackförbundet GS avtalssekreterare Tommy Andersson känner igen kravet från tidigare avtalsrörelser. Möjligheten att variera arbetstiderna finns i avtalen redan i dag, säger han.

– Vad arbetsgivarna vill är att ta bort kravet på en lokal överenskommelse. Det innebär ett minskat inflytande för våra medlemmar och att arbetsgivaren ensidigt bestämmer när det ska arbetas. Konsekvenserna för den enskilda individen är att det blir svårt att planera sitt liv.

Enligt David Johnsson handlar det inte om att slopa de lokala förhandlingarna, men om parterna inte kan komma överens måste det vara arbetsgivaren som avgör när arbetet ska utföras.

Tillverkningsindustrin är inne i en lågkonjunktur och efter sommaren har antalet varsel stigit. Arbetsgivarna vill gärna se en liknande uppgörelse som Teknikföretagen och IF Metall slöt vid krisen 2009 med tillfälligt sänkt arbetstid och sänkt lön. GS gick inte med på några krisavtal då och håller fortsatt emot.

– Vi har redan överenskommelser som gör det möjligt att variera arbetstiden, men det ska ske med ett jämnt löneuttag, säger Tommy Andersson.

I måndags lade regeringen fram ett förslag på statligt stöd vid så kallat korttidsarbete, alltså ett nationellt system för tillfälligt sänkt arbetstid och lön vid djupa kriser.

– När regeringen precis har lagt ett förslag är vi inte beredda att göra branschvisa överenskommelser om korttidsarbete, säger Tommy Andersson.

Bland arbetsgivarnas yrkande finns även önskan om en längre avtalsperiod än ett år, något som även GS kan tänka sig.

– Men då får vi förhandla om det. Vi kan tänka oss ett längre avtal om vi får med för oss viktiga principiella frågor, säger Tommy Andersson.

Dit hör till exempel en utbyggnad av arbetstidskontot (atk), som ingår i de gemensamma krav som Facken inom Industrin redan har lagt fram. På den punkten har arbetsgivarna hållit emot i flera år. De har snarare önskat att atk:n avskaffas. I år kräver de ett ökat inflytande över hur atk:n tas ut av de anställda.

De krav som GS idag har lämnat över till TMF, GFF och SLA innehåller inga större tillägg till de krav som LO och Facken inom Industrin gemensamt har enats om. Förutom dessa väljer GS att driva frågan om rätt till tjänstledighet för att prova annat jobb, samt att införa en lista över vilken information som ska tas fram till förhandlingar om inhyrning av personal.

– Det är bara en komplettering av den skrivelse om inhyrning som redan finns. Listan ska vara ett stöd till de lokala parterna, för att de ska veta vad som ska tas upp vid förhandlingarna, säger Tommy Andersson.

För vissa avtal vill GS dessutom reglera hur visstidsanställningar och vikariat kan staplas på varandra innan anställningen övergår till en tillsvidareanställning.

GS växlar i dag avtalskrav med TMF, GFF och SLA samt med Industriarbetsgivarna. Förhandlingarna avser civilavtalet, förpackningsavtalet, träindustriavtalet, sågverksavtalet, skogsavtalet, stoppmöbelavtalet och virkesmätningsavtalet.

Marie Edholm