Industriarbetarnas tidning

Arbetsgivarna vill ha mer makt över tiden

19 december, 2012

Skrivet av

GSMer makt över arbetstiden står överst på listan över arbetsgivarnas krav. Men fackförbundet GS har inte för avsikt att släppa på arbetstagarnas inflytande. – Vi har sett en attitydförändring på senare år som handlar om mer makt åt de som äger produktionsmedlen, säger avtalssekreterare Tommy Andersson.

Parternas krav

GS:

  • Löneökningar på 2,8 procent, dock lägst 700 kronor. Individgaranti på 430 kronor, resten fördelas efter lokal förhandling.
  • Ettårigt avtal från den 1 april 2013.
  • Fortsatt utbyggnad av systemen med arbetstidsförkortning och ytterligare en månads föräldralön.
  • Tillsammans med övriga LO-förbund kräver GS också förbättringar i avtalsförsäkringarna.
  • Rätt till tjänstledigt för att prova annat arbete.
  • Reglering av hur visstid och vikariat kan följa på varandra innan anställningen övergår till tillsvidareanställning.

TMF, GFF och SLA:

  • Verksamhetsanpassad arbetstid utan krav på lokal överenskommelse.
  • Långa avtalsperioder för att skapa stabilitet.
  • Betydligt lägre löneökningar än fackens krav på 2,8 procent.

Verksamhetsanpassad arbetstid står högst upp på listan över yrkanden från arbetsgivarna i Trä- och Möbelföretagen (TMF), Grafiska Företagens Förbund (GFF) och Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA). De har på morgonen lagt fram gemensamma yrkanden till fackförbundet GS.

– Det är den enskilt viktigaste frågan för oss att få arbetstider som följer orderläget. Har man en full orderbok måste man kunna jobba i olika skiftformer, säger David Johnsson, förhandlingschef på TMF.

Fackförbundet GS avtalssekreterare Tommy Andersson känner igen kravet från tidigare avtalsrörelser. Möjligheten att variera arbetstiderna finns i avtalen redan i dag, säger han.

– Vad arbetsgivarna vill är att ta bort kravet på en lokal överenskommelse. Det innebär ett minskat inflytande för våra medlemmar och att arbetsgivaren ensidigt bestämmer när det ska arbetas. Konsekvenserna för den enskilda individen är att det blir svårt att planera sitt liv.

Enligt David Johnsson handlar det inte om att slopa de lokala förhandlingarna, men om parterna inte kan komma överens måste det vara arbetsgivaren som avgör när arbetet ska utföras.

Tillverkningsindustrin är inne i en lågkonjunktur och efter sommaren har antalet varsel stigit. Arbetsgivarna vill gärna se en liknande uppgörelse som Teknikföretagen och IF Metall slöt vid krisen 2009 med tillfälligt sänkt arbetstid och sänkt lön. GS gick inte med på några krisavtal då och håller fortsatt emot.

– Vi har redan överenskommelser som gör det möjligt att variera arbetstiden, men det ska ske med ett jämnt löneuttag, säger Tommy Andersson.

I måndags lade regeringen fram ett förslag på statligt stöd vid så kallat korttidsarbete, alltså ett nationellt system för tillfälligt sänkt arbetstid och lön vid djupa kriser.

– När regeringen precis har lagt ett förslag är vi inte beredda att göra branschvisa överenskommelser om korttidsarbete, säger Tommy Andersson.

Bland arbetsgivarnas yrkande finns även önskan om en längre avtalsperiod än ett år, något som även GS kan tänka sig.

– Men då får vi förhandla om det. Vi kan tänka oss ett längre avtal om vi får med för oss viktiga principiella frågor, säger Tommy Andersson.

Dit hör till exempel en utbyggnad av arbetstidskontot (atk), som ingår i de gemensamma krav som Facken inom Industrin redan har lagt fram. På den punkten har arbetsgivarna hållit emot i flera år. De har snarare önskat att atk:n avskaffas. I år kräver de ett ökat inflytande över hur atk:n tas ut av de anställda.

De krav som GS idag har lämnat över till TMF, GFF och SLA innehåller inga större tillägg till de krav som LO och Facken inom Industrin gemensamt har enats om. Förutom dessa väljer GS att driva frågan om rätt till tjänstledighet för att prova annat jobb, samt att införa en lista över vilken information som ska tas fram till förhandlingar om inhyrning av personal.

– Det är bara en komplettering av den skrivelse om inhyrning som redan finns. Listan ska vara ett stöd till de lokala parterna, för att de ska veta vad som ska tas upp vid förhandlingarna, säger Tommy Andersson.

För vissa avtal vill GS dessutom reglera hur visstidsanställningar och vikariat kan staplas på varandra innan anställningen övergår till en tillsvidareanställning.

GS växlar i dag avtalskrav med TMF, GFF och SLA samt med Industriarbetsgivarna. Förhandlingarna avser civilavtalet, förpackningsavtalet, träindustriavtalet, sågverksavtalet, skogsavtalet, stoppmöbelavtalet och virkesmätningsavtalet.

Du kanske också vill läsa…

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

Pension på deltid – så funkar det

Pension på deltid – så funkar det

Nu vill facken öka takten på sparandet till deltidspensionen. Så här fungerar det.

GS förhandlar om 15 avtal

GS förhandlar i vår om 15 avtal för 41 000 medlemmar på 4 000 arbetsplatser. 9 avtal för arbetare inom gamla Skogs- och Träfacket och 5 för före detta medlemmar i Grafiska fackförbundet Mediafacket, samt ett för Samhallsanställda. Sex GS-avtal löper ut redan sista mars. Det är avtalen för träindustri, sågverk, skogen, inklusive kyrkan, stoppmöbelindustrin […]

Ideologi bromsar löneförhandlingarna

GS avtalssekreterare Tommy Andersson skulle helst ha avtalen klara innan de opartiska ordförandena (opo), industrins egna medlare, går in för att lösa upp knutarna. Men det ser kärvt ut. Det är de stora ideologiska frågorna som bromsar. Kalendern för fackförbundet GS avtalssekreterare Tommy Andersson är fulltecknad de närmaste veckorna. Varje dag pågår förhandlingar mellan GS […]

Delpension ger äldre chans att jobba mindre

Delpension ger äldre chans att jobba mindre

Gå ner 
på halvtid efter 60-årsdagen? I framtiden kommer det att bli möjligt. Hur mycket pengar du får beror på hur länge du har sparat och hur stora avsättningar som görs till din delpension.

”Vi har pressat det här så långt vi kunde”

Bara 0,2 procentenheter mer än i söndags. Då blev det nej, men i dag blev det ja. – I söndags saknades den viktiga föräldraförsäkringen, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

GS kräver 
fler timmar

Mer arbetstidsförkortning och en rättighet att spara timmarna för att gå ner i arbetstid närmare pensionen. Facken inom Industrin vill bygga ut systemet med kortare livsarbetstid.

Så blev lönen i senaste avtalet

Så blev lönen i senaste avtalet

En ny, högre lönegrupp för stålarbetarna. Hållbart arbete i fokus på allokemiska avtalsområdet. Extra påslag för de lägst avlönade tekoarbetarna. Här är de viktigaste nyheterna i de åtta avtal som IF Metall hittills har tecknat.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Här tjänar kvinnorna tusenlappar mindre i månaden

Löneglappet mellan könen krymper långsamt. Inom GS är skillnaden allra störst på tidningsavtalet. Där tjänar kvinnor 5 200 kronor mindre i månaden än män.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”