När Jan försvann
Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade –…
Publicerad 2013-05-14, 11:31 Uppdaterad 2020-09-17, 15:56
ReportageArkitekterna ritade byggnaderna helt i trä. Men de blir ändå uppförda i stål och betong. Industriellt trähusbyggande skulle kunna bli en räddare för en krisande skogsbransch. Men utvecklingen vägrar att ta fart.
Mitt i trafikkarusellen vid Slussen i Stockholm ligger ett runt litet tårtformat hus. Här sitter arkitektfirman Berg CF Möller och håller som bäst på att sudda bort sitt eget kontor från kartan. Firman står nämligen bakom utformningen av Nya Slussen. I de planerna finns ingen plats för gamla Kolingsborg.
– Nej, då måste vi flytta. Vi har redan börjat leta nya lokaler, säger arkitekten Ola Jonsson.
Panoramat över Slussen, Gamla stan och Saltsjön är slående. Huvudstadens stenhus fyller horisonten. Och utåt förorterna stoltserar miljonprogrammets betongkolosser.
– Betong är och har varit det totalt dominerande byggnadsmaterialet. Den branschen har haft tid att mogna. Trä har inte haft något miljonprogram, säger Ola Jonsson.
Men själv vurmar han för trä. Och då är det inga små röda stugor vi pratar om. Utan radhus, flerbostadshus och kontor. Även skyskrapor och ankomsthallar.
– Flera av våra nya projekt ritar vi med trä som stomme. Men det är sällan som det blir fallet med den färdiga byggnaden, säger han.
Ola Jonsson är frustrerad. Trots att trä är det hetaste byggnadsmaterialet bland arkitekter just nu, så har verkligheten svårt att möta idéerna. Ola Jonsson visar besviket upp ett av sina senaste projekt. En länga på 18 stadsradhus i den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Radhusen ritade han i massivt trä. Men nu har byggherren ändå valt att uppföra de i betong.
– Det gör faktiskt ont i hjärtat, säger han.
Det är inte det enda exemplet. För Peabs planerade kontorsbyggnad ”Haga Silva” vid E4:an norr om Stockholm diskuterades massivt trä för stommen, men landade sedan i en traditionell stomme i stål och betong. Det nya bostadsområdet Lindholmen på Hisingen i Göteborg riskerar att gå samma öde till mötes.
– Vi arkitekter tar fram en önskan, en idé. Sen är det upp till byggherren att välja material. Ofta tycker de att trä är jättespännande och vill gå vidare. Men sen tar det stopp, säger han.
Traditionellt har småhus byggts i trä och flerbostadshus i betong. Det var logiskt så länge teknikutvecklingen inom träbyggande släpade efter. I dag finns det inte längre några sådana hinder, enligt Ola Jonsson. Men ordningen finns kvar.
Enligt Ola Jonsson har trä dessutom flera fördelar framför betong. Trä är till exempel betydligt lättare vilket gör att man kan begränsa antalet pålar i marken under huset. Stora sektioner kan också prefabriceras för att sedan sammanfogas på bygget som legobitar. Båda fördelar som spar både tid och pengar. Trä är dessutom betydligt mycket mer miljövänligt, inte minst när det gäller koldioxidutsläpp.
Men ändå tar det stopp. Ola Jonsson kunde följa hindren på vägen under projektet med radhusen.
– Först insåg vi stockarna från Sverige skulle behöva skickas till Österrike för att samlas till element och sedan till Finland för att sågas och sen tillbaka hit. Och vi som ville tänka närproducerat och miljövänligt. Men vi hittade ingen lämplig leverantör i Sverige, säger han.
Till slut valde ändå byggherren de traditionella materialen. Byggherrens beslut grundades i första hand på bristen på konkurrens inom träindustrin, svårigheten att säkerställa leveranserna och veta vad prislappen hamnar på.
– De vågar inte ta den risken eftersom branschen är så liten och oförutsägbar, säger Ola Jonsson.
Leif G Gustafsson som är vd för branschorganisationen Trä- och möbelföretagen, TMF, är kritisk till de egna medlemsföretagen i träindustrin.
– När arkitekterna kontaktar våra företag så är de uppriktigt sagt ganska dåliga på att sälja in sina produkter, säger han.
Anledningen är att företagen i Sverige är för små. De som finns är redan fulltecknade och har svårt att ta emot fler order. Trots det saknas kapital för att bygga ut verksamheten.
– Tyvärr finns inte de pengarna i branschen i dag. Vi skulle gärna se att riskkapitalbolag intresserade sig. Här finns en jättepotential, säger han.
Facket och arbetsgivarna jobbar tätt ihop i den här frågan. GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö tror att framtiden tillhör industriellt trähusbyggande. Han räknar med att branschen skulle kunna skapa tiotusentals nya jobb, främst i glesbygd.
– Om vi fick snurr på trähusbyggandet skulle vi skapa sysselsättning i glesbygd och lösa bostadsbristen i storstadsregionen. Det är en fantastisk symbios, säger han.
Per-Olof Sjöö spårar branschens kräftgång till ett lagförbud mot trähusbyggande högre än två våningar som inte togs bort förrän år 1994. Dessutom menar han att det mest akuta problemet just nu är att det byggs alldeles för lite, oavsett material.
I sitt designade arkitektkontor mitt i bilkarusellen i Stockholm fortsätter Ola Jonsson att rita sina trähus. Han tror att politiska incitament skulle kunna få fart på utvecklingen.
– Politikerna sätter upp mål om att öka energieffektiviseringen i nya bostäder. Men skulle de även inkludera produktion och byggandet, där de flesta utsläppen av växthusgaser sker i dag, då tror jag träbyggandet skulle öka dramatiskt, säger han.
Veckan innan vi träffas fick Ola Jonsson besök av representanter från ett Hong Kong-baserat byggbolag som varit i Sverige för att pejla marknaden för trävaror.
– De hade åkt runt i Sverige och kom tillbaka frustrerade. Ni förstår inte vilken potential ni sitter på, sa de. I Kina är intresset enormt. Vi borde vara nummer ett på den här marknaden, säger Ola Jonsson.
Argumenten för att välja betong i stället för trä från byggherren till Ola Jonssons träradhus i Norra Djurgårdsstaden:
Mikael Färnbo