Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Den opålitliga arbetaren

15 augusti, 2013

Skrivet av Jenny Wrangborg

Tempot sitter kvar i kroppen när jag stänger av de sista värmemontrarna och går för att stämpla ut. Tyngden av arbetsdagen kommer fortsätta att leta sig in i kroppen längs armar och ben under hela kvällen.

Jag ställer mig i kön till stämpelklockan, tänker att det är så idiotiskt att det är vi på golvet som tvingas stämpla ut och in. Vi som inte har någon möjlighet till flextid eller kan jobba hemifrån. Kommer vi inte till jobbet blir arbetet inte gjort och det skulle märkas direkt.

På väg upp till omklädningsrummet står en väktare och vill ha anställningsnummer och namn innan vi får åka upp och byta om. På väg ner stoppar han mig igen. Det är utpasseringskontroll och han kräver att få genomsöka min väska. Han vill att jag ska förklara var jag fått bananen, som jag tagit med mig hemifrån.

Tio år på köksgolv flimrar förbi; anställningsintervjuer där man tvingats skriva på extremt omfattande sekretessavtal, ”mysteryshoppers” utsända för att bedöma våra leenden i kassalinjen, stämpelklockor med fingeravtrycksensor, utpasseringskontroller och kameraövervakning.

En annan sorts trötthet kommer över mig på tåget hem.
Det är tyngden av att leva i ett samhälle där de som pratar om alla människors lika värde aldrig hört stämpelklockornas tickande eller fått sina väskor genomsökta på väg ut från jobbet. För medan den fysiska tröttheten fortsätter att leta sig in i min kropp utefter hållplatserna hemåt, så är det som väger allra tyngst att behandlas som någon som inte förtjänar någon respekt eller förtroende.

Det är att man förväntas visa tacksamhet över ett system som hela tiden trycker ner och förnedrar en. För all övervakning bygger på antagandet att det inte går att lita på personalen. Att vi, till skillnad från dem som fattar besluten om vår övervakning, är oärliga och maskar så fort man släpper blicken från oss.

De högre upp i samhällspyramiden, som fattar besluten om våra arbetsvillkor, slipper stämpelklockorna och kontrollerna. De med friheten att planera sitt eget arbete och rätten att få vinsten från det skulle aldrig acceptera att vi kollade deras bankkonton vid arbetsdagens slut eller anlitade vakter att genomsöka deras skatteparadis.
Jag hoppar av tåget och tänker att där det skulle kunna finnas genuin motivation finns nu i stället kameror och misstro. Där det skulle kunna finnas riktigt medbestämmande och arbetsglädje finns i  stället paragraf trettiotvå.

Vad den här utvecklingen, tillbaka in i det tidiga 1900-talets syn på opålitliga arbetare, egentligen berättar om är styrkeförhållandena på arbetsmarknaden. Och vi har pressats långt tillbaka. Men kanske att vi någonstans där kan hitta tillbaka till kraven som skulle motivera oss att göra vårt absolut bästa, utan övervakning och piskor: kravet på att vi faktiskt ska få vara med och bestämma över arbetet vi utför, och ta del av vinsten från det. Först när vi trivs på våra jobb kommer vi bli motiverade att göra det riktigt bra.

Du kanske också vill läsa…

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

”Vi måste hjälpas åt att skruva ner tempot”

Det var inte vi som beslutat om den schemalagda underbemanningen. Som sett till att timmarna inte räckte till alltsom skulle göras.

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

”Ett skyddsnät hade hjälpt mig ur mörkret”

Jenny Wrangborg.

Ingen tackar våra utslitna kroppar

Jenny Wrangborg.

Kampen går före hem­försäkringen

Kampen går före hem­försäkringen

Jenny Wrangborg.

”Byta namn på ett jobb räcker inte”

Jenny Wrangborg

Rörelsen väntar på din riktning

Rörelsen väntar på din riktning

Jenny Wrangborg

Köket jag ville fly ropar mig tillbaka

Våra arbetsplatser och arbetskamrater formar oss, vare sig vi vill det eller inte. Men vilka minnen finns kvar när vi stämplat ut och hängt undan uniformen?

Jag minns blicken av förändring

Sommaren kommer mellan två andetag. Mina gamla arbetsplatser värker i mig. Jag lägger mig raklång på sängen och sträcker ut ryggen. Framför mig när jag sluter ögonen; ett löpande band av latte och smörgåsar där människan alltid var den svagaste länken. Någonting som enkelt kunde bytas ut och ersättas när handlederna svek eller tempot knäckte psyket.

Rätt inställning minskar inte faran

Det var tidig vår, jag jobbade mina första dagar i ett storkök i stadens centrum. Inhyrd och inte riktigt tillhörande.

”Det är inte vårt fel att vi bara får otrygga anställningar”

Vad händer med kärleken när stämpelklockan och bostadsbristen styr livet? Med debuten Kallskänken blev DA-krönikören Jenny Wrangborg en av Sveriges mest lästa poeter. Med nya boken Vad ska vi göra med varandra vill hon ge folk kraft att orka kämpa.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?