Industriarbetarnas tidning

Resan fortsätter på Alstermo bruk

28 januari, 2014

Skrivet av

ReportageNär den amerikanska rockgruppen The Killers drar på turné, är det 
med resväskor från Alstermo. Långt 
från rockens underbara värld har bruket repat sig efter höstens konkurs. John Holm får en ny chans att låta brukets namn flyga över världen.

Hundra år av papper

  • 1804 Handpapperstillverkning inleds i Södra Rås, ett namn som mitten av seklet ändras till Alstermo.
  • 1870 Bruket byggs om till cellulosafabrik.
  • 1922 Tillverkningen av reseeffekter m m startas.
  • 1935 Större delen av fabriken brinner ner men återuppbyggs.
  • 1936 Papproduktionen återupptas.
  • 1960 Munkedalsgruppen köper Alstermo.
  • 1965 Enarkspress installeras. Den hantverksmässiga papptillverkningen automatiseras.
  • 1969 Två helautomatiska pappmaskin-
linjer tas i drift. 300 anställda.
  • 1970 Alstermo köper Lagerfors och andra tillverkare av fiberpapp.
  • 1982 Bigso AB köper Alstermo bruk.
  • 1986 Bigso Alstermo AB säljs till en privat-person och går i konkurs året efter.
  • 1988 Nya Alstermo får en ny ägargrupp.
  • 1991 Ny konkurs. Ny ägare.
  • 1992 Ny konkurs. Alstermo köps av Eds Bruk Holding.
  • 1995 Södra delen av den gamla ”reseeffekt-byggnaden” brinner. Byggs inte upp igen.
  • 1999 Papproduktionen upphör.
  • 2013 Alstermo gör ny konkurs men drar igång produktionen igen i mitten av december.

Det är fascinerande att tänka sig att lilla Alstermos produkter skymtar förbi i de exklusiva livsstilsmagasinen, både i Sverige och utomlands. I oktobernumret av schweiziska ”Faces” från 2010 puffar magasinet för resväskor från Hackett, Rimova, Louis Vuitton, Fendi, Chanel och – Alstermo! Och när portföljer lyfts fram i samma magasin sker det i sällskap med lyxmärken som Gucci, Bally och Kenzo, bara för att ta några exempel.

Säkert har grabbarna i The Killers, denna amerikanska rockgrupp från Las Vegas, spanat in väskorna i något trendmagasin innan de gjort sin beställning. Man påminns om brukets gamla slogan från fornstora dagar; ”Resväskan Alstermo, resans a och o”. Nu på turné med en grupp som sålt över 15 miljoner skivor världen över och som uppenbarligen har öga för bra hantverk.

Men väskans ursprungsmiljö ligger långt ifrån den glittriga rockstjärnevärlden.

Det är en märklig känsla av övergivenhet som infinner sig på bruksområdet, där den gamla tegelskorstenen reser sig majestätiskt bland tomma fabrikslokaler.

Alstermo bruk. Beläget i den lilla orten med samma namn, ungefär halvvägs mellan Växjö och Kalmar.

Krossade glasrutor, nersläckt och gapande tomt. Blå himmel, isande vindar, men i en lokal lyser värmen ur fönstren.

Härinne i den stora lokalen, fylld med olika maskiner, står och sitter John, Britt-Marie och Halina, fullt upptagna av arbete. John Holm, 48 år, i full färd med att färdigställa en anslagstavla till dagis. Britt-Marie Lindgren, 59 år, och Halina Kubiak, 57 år, med att nita ihop några av de femtusen gråa kartonger som Svensk Filmindustri, SF, beställt. Kartonger som ska lagra svensk filmhistoria vad det lider.

De tre utgör navet i produktionen – men vid DA:s besök är frågan: Hur länge till. Bruket har nyss gått i konkurs, men de fortsätter att jobba i väntan på besked. Blir konkursen en slutpunkt för industrin med anor från 1804? Eller kommer bruket än en gång att resa sig som en Fågel Fenix ur askan?

Det är första gången som de tre genomlevt en konkurs. Både Britt-Marie och John har jobbat på bruket sedan 2003. Halina kom in i verksamheten för ett par år sedan.

Gänget som splittrades. Britt-Marie Lindgren och Halina Kubiak fick sluta medan John Holm fick vara kvar när bruket återstartades efter konkursen.
Gänget som splittrades. John Holm fick vara kvar medan Britt-Marie Lindgren och Halina Kubiak fick sluta efter konkursen.

Halina flyttade till Alstermo för kärlekens skull. Hon kommer från en ort nära huvudstaden Warszawa i Polen och hennes man jobbar på Volvo i Braås.

John är dansk. Han är verktygsmakare i grunden och flyttade med sin fru från Helsingör till Småland.

– Den enkla anledningen var att jag fick jobb här.

De två barnen är födda i Sverige och frun jobbar i skolan som lokalvårdare.

Britt-Marie är från Nybro och har jobbat både på gummiindustri och Horda Stans innan det blev Alstermo. Hennes man har ett åkeri, där sonen jobbar. De tre döttrarna har flyttat från orten och är utspridda över landet.

Ingen av de tre på Alstermo arbetar heltid. John och Britt-Marie jobbar 35 timmar i veckan och Halina 20 timmar. Och lönen de uppbär är inte i topp.

– Det vet väl du som har koll på lönestatistiken, säger John med en blinkning åt mig.

Och visst är det så. År efter år har Alstermo legat i det absoluta bottenskiktet vad gäller löner inom massa- och pappersindustrin. Det handlar om knappt 22 000 i månaden för en heltidstjänst.

– Men vi är smålänningar och kan handskas med pengar, menar Britt-Marie.

Efter sommaren gick det ganska knackigt. Lite att göra, sedan plötsligt lossnade det och arbetsdagarna blev fulltecknade.

För Britt-Marie kom därför konkursen närmast som en chock.
John var inte lika överraskad.

– Jag hade en känsla av att knappt dra ihop till min egen månadslön.

Oavsett vad som händer är han inte så orolig för egen del.

– Jag har ett eget företag vid sidan om som sysslar med fastighetsservice, jakt och fiske.

Den som vill kan anlita honom som kastinstruktör.
Britt-Marie kan alltid hoppa in och köra extra i makens åkeri – något som hon gör till och från redan i dag.

Men de gillar ju sina jobb på Alstermo. De tre är ett väl fungerande team.
John är uppskäraren, skär fram materialet som ska användas. Britt-Marie nitar och monterar och Halina lackar och nitar.

Och mellan deras händer – här finns inga datorstyrda maskiner – formas en rad produkter: väskor av olika slag, förvaringsboxar, presentförpackningar och legotillverkning för annan industri – och inte minst den klassiska unikaboxen.
Resväskorna tillverkas efter beställning.

– Nu senast var det en från Schweiz och en från Vietnam, berättar Britt-Marie. Leverans när de är betalda.

Kort sagt, handarbete på beställning och där produktionen av en resväska, från ax till limpa, kan ta upp emot en dagsinsats enligt John.
De är väl medvetna om att Alstermo är ett starkt varumärke.

Han tar fram en resväska, inte utan stolthet, och visar upp. Hårdfiberpappen, som tidigare tillverkades på bruket, men som numera köps in, har de format själva. Handtaget kommer från Målerås läder, väskans läderhörn gör de själva av läder från antingen Italien eller Tärnsjö, låsen är från Kina, träramarna från Norrhult.

– Tyg och klädsel fixar vi själva, liksom metallskenorna, nitning och all montering.

– Visst är den snygg? När jag var på Kanarieöarna blev taxichauffören alldeles till sig, säger Britt-Marie och försöker imitera dennes estetiska förtjusning.

Vid sådana tillfällen växer man lite, menar hon. Känner stolthet över att ha varit med och tillverkat något riktigt fint.

Innan konkursen pratades det mycket om en kommande satsning på Japan.

– Ungefär 40 procent av lyxväskmarknaden finns i Japan, konstaterar John, så varför skulle inte vi också göra ett försök?

En del av trivseln med jobbet beror på den relativa friheten.

– Vi har ingen chef med piska över oss, säger John. Vi har satt ett arbetstempo som alla klarar och vi kan arbeta in tid efter behov om vi behöver vara lediga.

– Ja, jag skulle bli väldigt ledsen om det här tog slut, säger Halina och ser uppriktigt bedrövad ut.

Halina Kubiak stansar askar till Svensk Filmindustri.
Halina Kubiak stansar askar till Svensk filmindustri.

Men tog slut gjorde det.
För Britt-Marie och Halina. Beskedet kom någon vecka efter DA:s besök.
De fick sluta när två av ägarkonstellationerna köpte ut den tredje strax före lucia. De två på kontoret ska i fortsättningen dela sin tid mellan produktionen och kontoret och då fanns det inte plats för Britt-Marie och Halina.

– Tråkigt, väldig tråkigt, säger John Holm, som varit arbetskamrat med Britt-Marie i tjugo år, varav de tio senaste på bruket.

Vd:n och delägaren Jesper Svensson är trots allt nöjd med att ha hittat en lösning. Omsättningen på tre miljoner har inte riktigt räckt till. Den borde i alla fall upp någon dryg miljon.

– Vi kommer att satsa än mer på våra resväskor framöver, säger han.

Jesper Svensson delar jobbet som vd med jobbet som försäljningschef på Amo Kabel i Alstermo. Som smålänning känner han dock för orten.

– Jag vill inte att alla små bruk ska försvinna. Även om vi aldrig kommer att bli särskilt många anställda igen, är mitt personliga mål att bruket ska få leva vidare.

Glansen från fornstora dagar har dock falnat. Störst, bäst och vackrast var bruket runt 1970. Då skapade 300 anställda liv och rörelse i lokalerna.

Sedan dess har spiralen varit nedåtgående. I dag jobbar Alstermoborna främst på den handfull industriföretag – med GFAB och Alstermo Kabel i spetsen – som finns.

Centralsamhället har ungefär 500 hushåll och det bor drygt 800 personer här. Alstermo ingår i Uppvidinge kommun där hela 1 100 av de cirka 9 200 invånarna är egenföretagare.

En riktig entreprenörsbygd alltså.
Alstermo har både affär, läkare, tandläkare, skola och sporthall.

– Och ett duktigt handbollslag, säger John.

Funderar.

– Vi har faktiskt en riktigt bra idrottsverksamhet här, säger han sedan och nämner fotboll, gymnastik, skidor och orientering.

Det hörs att han gillar sitt Alstermo.
Både bruket, orten och John fortsätter gärna resan.
Med väskan i hand.  

Du kanske också vill läsa…

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

”Ni har tagit min bästa vän, sa jag”

På botten av en tank hittades två erfarna arbetare döda. Ingen vet hur de hamnat där. För Marina, som förlorade sin man, blandas sorgen med ilska mot företaget.

När jobbet försvinner

När jobbet försvinner

Hur känns det att plötsligt bli varslad? Att snart förlora jobbet? DA åkte till Sundsvall, där det första stora varslet inom pappersindustrin kom, och pratade med några som vet.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Svenskt hantverk hett i kristider

Svenskt hantverk hett i kristider

Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.

Ny panna ska rädda Frövi

Ny panna ska rädda Frövi

Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla ­aktiekurserna.

Morden börjar på en lapp i bilen

Morden börjar på en lapp i bilen

I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

”Det är hysch-hysch när någon tar livet av sig”

Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.

Oro och sorg när fabriken flyttar

Oro och sorg när fabriken flyttar

En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.

Här sköljs oron bort

Här sköljs oron bort

Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.