”En viktig samförståndslösning i en orolig tid”DA:s chefredaktör Helle Klein kommenterar regeringsbildningen.

"Det finns tillfällen som uppväger allt. Som den sista föreställningen i Falkenberg."Car-Einar Häckner, krönikör och trollkarl.

Klassiskt snitt. John Holm, pappersarbetaren som blir kvar efter nystarten efter konkursen, visar upp en av brukets stoltheter. Foto: THEO ELIAS

Resan fortsätter på Alstermo bruk

ReportageNär den amerikanska rockgruppen The Killers drar på turné, är det 
med resväskor från Alstermo. Långt 
från rockens underbara värld har bruket repat sig efter höstens konkurs. John Holm får en ny chans att låta brukets namn flyga över världen.

Hundra år av papper

  • 1804 Handpapperstillverkning inleds i Södra Rås, ett namn som mitten av seklet ändras till Alstermo.
  • 1870 Bruket byggs om till cellulosafabrik.
  • 1922 Tillverkningen av reseeffekter m m startas.
  • 1935 Större delen av fabriken brinner ner men återuppbyggs.
  • 1936 Papproduktionen återupptas.
  • 1960 Munkedalsgruppen köper Alstermo.
  • 1965 Enarkspress installeras. Den hantverksmässiga papptillverkningen automatiseras.
  • 1969 Två helautomatiska pappmaskin-
linjer tas i drift. 300 anställda.
  • 1970 Alstermo köper Lagerfors och andra tillverkare av fiberpapp.
  • 1982 Bigso AB köper Alstermo bruk.
  • 1986 Bigso Alstermo AB säljs till en privat-person och går i konkurs året efter.
  • 1988 Nya Alstermo får en ny ägargrupp.
  • 1991 Ny konkurs. Ny ägare.
  • 1992 Ny konkurs. Alstermo köps av Eds Bruk Holding.
  • 1995 Södra delen av den gamla ”reseeffekt-byggnaden” brinner. Byggs inte upp igen.
  • 1999 Papproduktionen upphör.
  • 2013 Alstermo gör ny konkurs men drar igång produktionen igen i mitten av december.

Det är fascinerande att tänka sig att lilla Alstermos produkter skymtar förbi i de exklusiva livsstilsmagasinen, både i Sverige och utomlands. I oktobernumret av schweiziska ”Faces” från 2010 puffar magasinet för resväskor från Hackett, Rimova, Louis Vuitton, Fendi, Chanel och – Alstermo! Och när portföljer lyfts fram i samma magasin sker det i sällskap med lyxmärken som Gucci, Bally och Kenzo, bara för att ta några exempel.

Säkert har grabbarna i The Killers, denna amerikanska rockgrupp från Las Vegas, spanat in väskorna i något trendmagasin innan de gjort sin beställning. Man påminns om brukets gamla slogan från fornstora dagar; ”Resväskan Alstermo, resans a och o”. Nu på turné med en grupp som sålt över 15 miljoner skivor världen över och som uppenbarligen har öga för bra hantverk.

Men väskans ursprungsmiljö ligger långt ifrån den glittriga rockstjärnevärlden.

Det är en märklig känsla av övergivenhet som infinner sig på bruksområdet, där den gamla tegelskorstenen reser sig majestätiskt bland tomma fabrikslokaler.

Alstermo bruk. Beläget i den lilla orten med samma namn, ungefär halvvägs mellan Växjö och Kalmar.

Krossade glasrutor, nersläckt och gapande tomt. Blå himmel, isande vindar, men i en lokal lyser värmen ur fönstren.

Härinne i den stora lokalen, fylld med olika maskiner, står och sitter John, Britt-Marie och Halina, fullt upptagna av arbete. John Holm, 48 år, i full färd med att färdigställa en anslagstavla till dagis. Britt-Marie Lindgren, 59 år, och Halina Kubiak, 57 år, med att nita ihop några av de femtusen gråa kartonger som Svensk Filmindustri, SF, beställt. Kartonger som ska lagra svensk filmhistoria vad det lider.

De tre utgör navet i produktionen – men vid DA:s besök är frågan: Hur länge till. Bruket har nyss gått i konkurs, men de fortsätter att jobba i väntan på besked. Blir konkursen en slutpunkt för industrin med anor från 1804? Eller kommer bruket än en gång att resa sig som en Fågel Fenix ur askan?

Det är första gången som de tre genomlevt en konkurs. Både Britt-Marie och John har jobbat på bruket sedan 2003. Halina kom in i verksamheten för ett par år sedan.

Gänget som splittrades. Britt-Marie Lindgren och Halina Kubiak fick sluta medan John Holm fick vara kvar när bruket återstartades efter konkursen.
Gänget som splittrades. John Holm fick vara kvar medan Britt-Marie Lindgren och Halina Kubiak fick sluta efter konkursen.

Halina flyttade till Alstermo för kärlekens skull. Hon kommer från en ort nära huvudstaden Warszawa i Polen och hennes man jobbar på Volvo i Braås.

John är dansk. Han är verktygsmakare i grunden och flyttade med sin fru från Helsingör till Småland.

– Den enkla anledningen var att jag fick jobb här.

De två barnen är födda i Sverige och frun jobbar i skolan som lokalvårdare.

Britt-Marie är från Nybro och har jobbat både på gummiindustri och Horda Stans innan det blev Alstermo. Hennes man har ett åkeri, där sonen jobbar. De tre döttrarna har flyttat från orten och är utspridda över landet.

Ingen av de tre på Alstermo arbetar heltid. John och Britt-Marie jobbar 35 timmar i veckan och Halina 20 timmar. Och lönen de uppbär är inte i topp.

– Det vet väl du som har koll på lönestatistiken, säger John med en blinkning åt mig.

Och visst är det så. År efter år har Alstermo legat i det absoluta bottenskiktet vad gäller löner inom massa- och pappersindustrin. Det handlar om knappt 22 000 i månaden för en heltidstjänst.

– Men vi är smålänningar och kan handskas med pengar, menar Britt-Marie.

Efter sommaren gick det ganska knackigt. Lite att göra, sedan plötsligt lossnade det och arbetsdagarna blev fulltecknade.

För Britt-Marie kom därför konkursen närmast som en chock.
John var inte lika överraskad.

– Jag hade en känsla av att knappt dra ihop till min egen månadslön.

Oavsett vad som händer är han inte så orolig för egen del.

– Jag har ett eget företag vid sidan om som sysslar med fastighetsservice, jakt och fiske.

Den som vill kan anlita honom som kastinstruktör.
Britt-Marie kan alltid hoppa in och köra extra i makens åkeri – något som hon gör till och från redan i dag.

Men de gillar ju sina jobb på Alstermo. De tre är ett väl fungerande team.
John är uppskäraren, skär fram materialet som ska användas. Britt-Marie nitar och monterar och Halina lackar och nitar.

Och mellan deras händer – här finns inga datorstyrda maskiner – formas en rad produkter: väskor av olika slag, förvaringsboxar, presentförpackningar och legotillverkning för annan industri – och inte minst den klassiska unikaboxen.
Resväskorna tillverkas efter beställning.

– Nu senast var det en från Schweiz och en från Vietnam, berättar Britt-Marie. Leverans när de är betalda.

Kort sagt, handarbete på beställning och där produktionen av en resväska, från ax till limpa, kan ta upp emot en dagsinsats enligt John.
De är väl medvetna om att Alstermo är ett starkt varumärke.

Han tar fram en resväska, inte utan stolthet, och visar upp. Hårdfiberpappen, som tidigare tillverkades på bruket, men som numera köps in, har de format själva. Handtaget kommer från Målerås läder, väskans läderhörn gör de själva av läder från antingen Italien eller Tärnsjö, låsen är från Kina, träramarna från Norrhult.

– Tyg och klädsel fixar vi själva, liksom metallskenorna, nitning och all montering.

– Visst är den snygg? När jag var på Kanarieöarna blev taxichauffören alldeles till sig, säger Britt-Marie och försöker imitera dennes estetiska förtjusning.

Vid sådana tillfällen växer man lite, menar hon. Känner stolthet över att ha varit med och tillverkat något riktigt fint.

Innan konkursen pratades det mycket om en kommande satsning på Japan.

– Ungefär 40 procent av lyxväskmarknaden finns i Japan, konstaterar John, så varför skulle inte vi också göra ett försök?

En del av trivseln med jobbet beror på den relativa friheten.

– Vi har ingen chef med piska över oss, säger John. Vi har satt ett arbetstempo som alla klarar och vi kan arbeta in tid efter behov om vi behöver vara lediga.

– Ja, jag skulle bli väldigt ledsen om det här tog slut, säger Halina och ser uppriktigt bedrövad ut.

Halina Kubiak stansar askar till Svensk Filmindustri.
Halina Kubiak stansar askar till Svensk filmindustri.

Men tog slut gjorde det.
För Britt-Marie och Halina. Beskedet kom någon vecka efter DA:s besök.
De fick sluta när två av ägarkonstellationerna köpte ut den tredje strax före lucia. De två på kontoret ska i fortsättningen dela sin tid mellan produktionen och kontoret och då fanns det inte plats för Britt-Marie och Halina.

– Tråkigt, väldig tråkigt, säger John Holm, som varit arbetskamrat med Britt-Marie i tjugo år, varav de tio senaste på bruket.

Vd:n och delägaren Jesper Svensson är trots allt nöjd med att ha hittat en lösning. Omsättningen på tre miljoner har inte riktigt räckt till. Den borde i alla fall upp någon dryg miljon.

– Vi kommer att satsa än mer på våra resväskor framöver, säger han.

Jesper Svensson delar jobbet som vd med jobbet som försäljningschef på Amo Kabel i Alstermo. Som smålänning känner han dock för orten.

– Jag vill inte att alla små bruk ska försvinna. Även om vi aldrig kommer att bli särskilt många anställda igen, är mitt personliga mål att bruket ska få leva vidare.

Glansen från fornstora dagar har dock falnat. Störst, bäst och vackrast var bruket runt 1970. Då skapade 300 anställda liv och rörelse i lokalerna.

Sedan dess har spiralen varit nedåtgående. I dag jobbar Alstermoborna främst på den handfull industriföretag – med GFAB och Alstermo Kabel i spetsen – som finns.

Centralsamhället har ungefär 500 hushåll och det bor drygt 800 personer här. Alstermo ingår i Uppvidinge kommun där hela 1 100 av de cirka 9 200 invånarna är egenföretagare.

En riktig entreprenörsbygd alltså.
Alstermo har både affär, läkare, tandläkare, skola och sporthall.

– Och ett duktigt handbollslag, säger John.

Funderar.

– Vi har faktiskt en riktigt bra idrottsverksamhet här, säger han sedan och nämner fotboll, gymnastik, skidor och orientering.

Det hörs att han gillar sitt Alstermo.
Både bruket, orten och John fortsätter gärna resan.
Med väskan i hand.  


gw@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

”Ångrar inte att jag tog fighten”

Vad hände sen?Våren 2017 fick Ove Pettersson sparken från Benteler i Skultuna för att han vägrade arbeta övertid. AD gav Ove skadestånd men inte jobbet tillbaka. Nu har han börjat om.

Solkraft ger bättre bygge

PÅ GOLVETDerome Plusshus nya anläggning i halländska Värö är byggd både för att skona både naturen och de anställda: Solceller på taket och färg utan tillsatser.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

DebattArbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

1

Så får du rätt pengar efter olyckan

FÖRSÄKRINGARHar du skadat dig på jobbet? DA:s expert Lennart Stéen guidar dig genom försäkringsdjungeln.

2

ljudbok

Med en bok i örat i 30 år

LjudböckerPå Woolpower i Östersund är ljudböcker inget nytt – här har sömmerskorna lyssnat på böcker under arbetstid sedan kassettbandens era. Du kan förstås också lyssna på reportaget här.

”Som att sitta vid lägerelden”

VÄLKÄND RÖST Katarina Ewerlöf är en av Sveriges populäraste uppläsare, med egen studio: ”Efteråt är jag helt slut.” Hör henne läsa i DA:s inläsning.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

LÄSARBREVSom skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

2

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

3

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Nymölla kör för fullt igen

Vattenbristen efter sommarens torka gjorde att Nymölla bruk har gått för halv maskin i nästan tre månader. Nu är det full fart igen, och ingen risk för att någon ska förlora jobbet.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En man i 30-åldern omkom i går efter att ha fått ett betongföremål över sig vid Södra Cells bruk i Mönsterås.

”Vi är många kvinnor som styr”

ProfilenVad gör man i Vimmerby en onsdagskväll i november? Går på hockey så klart. Anita Westerback ser till att det blir möjligt.

I gruvornas land

Metallerna ska lyfta Mongoliet

Mongoliets jord rymmer enorma metallfyndigheter, förhoppningen är att de ska få landet att resa sig ur fattigdom. DA har besökt en av världens största koppargruvor, men också kooperativa gruvor och illegala guldvaskare. Läs eller lyssna på reportaget här.

”Vi ville inte flytta”

När den gigantiska koppargruvan Oyu Tolgoi började anläggas mitt i den mongoliska Gobiöknen, förlorade nomaderna sitt bästa vinterbete. När bolaget erbjöd för dålig kompensation gick nomadfamiljerna samman och tog strid.

Ninjorna samlar Mongoliets guldskärvor

Tiotusentals mongoler försörjer sig som ninja miners, illegala gruvarbetare som letar kol eller guld i nedlagda gruvor. DA har mött Oyuna och Lkhagvaa som förlorade sina jobb som vägarbetare för 15 år sedan.

Foto: David Lundmark

Frukoststund i operatörsrummet

ÖgonblicketKlockan är 08.32 på Merox i Oxelösund.

Foton: Freepik.com/ freeimages.com

Vad gör djuren med oss?

SkruvatVarför är kompisen grinig? Det kan vara så att hen har tittat alldeles för mycket på fel djur.

Nya karensregler kan gynna skiftarbetare

Skiftarbetare med långa arbetspass får en lättnad från årsskiftet när karensdagen i sjukförsäkringen slopas och ersätts av ett karensavdrag. Förlorare blir de som går hem innan arbetsdagen är slut.

2

Grönt ljus för utökad Yrkeshögskola

Utbyggnaden av Yrkeshögskolan hotades av regeringskaoset. Med den nya budgeten är platserna räddade.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Julens bästa kulturklappar

DA TIPSARSällskapsspel, böcker, tid - eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Friskare arbetsliv – var god dröj

Krönika”Jakten på de sjuka fortsätter oavsett regering. Det är helt galet”, skriver Matts Jutterström, förbundsordförande för Pappers.

2
Fotograf: Peder Lingdén

Mats Berggren får Ivar Lo-pris

Författaren och tidigare metallarbetaren Mats Berggren får årets upplaga av Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris på 125 000 kronor. Hans senaste bok är den självbiografiska Vindsröjning.

1938 Efter hot om lagstiftning kom fack och arbetsgivare överens om hur lönerna skulle bestämmas – utan inblandning av staten. Saltsjöbadsavtalet var startskottet för hur man förhandlar löner i Sverige i dag. Foto: Pressens Bild/TT Nyhetsbyrån

Den svenska modellen fyller 80 år

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu skriver om en överenskommelse som visat uthållighet och klarat flera kriser, men som återigen utmanas av politiker som vill lägga sig i den svenska modellen: På torsdag fyller Saltsjöbadsavtalet 80 år.

2

Idéerna flödar ur hans ljushuvud

Det går ju att snacka om julpynt, men svetsaren Tommy Wallentin klår de flesta. På och runt hans hus norr om Stockholm lyser 60 000 juleljus. Planen för nästa säsong är en fallskärmshoppande tomtenisse.

God jul, god jul

BildreportagetUnder fem jular har Helge Skodvin fotograferat julen i allt från köpcenter till industriområden. ”Någon vill kanske kalla bilderna cyniska. Jag kallar dem realistiska. De är i alla fall fotograferade med kärlek. För jag gillar julen.”

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.